L: Sociala medier har skapat ett nytt politiskt språkbruk

– Det är dystert när ledande politiker sänker sig till att bråka på Twitter. Jag tror inte att det är bra, vare sig för tilltron till politiker eller till politiken, säger Gustav Georgson.

Han har bjudits in till seminarieserien Samtal med partisekreterare på Göteborgs universitet för att diskutera det politiska språkbruket inför höstens val. Enligt Gustav Georgson är sociala medier en av de bidragande faktorerna till att det politiska språkbruket har förändrats. Det positiva, menar han, är att politiken blir mer spännande och levande.

– Det negativa är att kommunikationen sker i ett rasade tempo och att språkbruket blivit mer direkt och mindre planerat. Det är lätt hänt att det blir en hätsk ton i debatten. Jag tycker det är både kul och frustrerande med politisk kommunikation.

Övertramp sprids fortare och tonen trissas upp

Gustav Georgson förklarar att det finns ett stort folkligt behov av att kunna komma i kontakt med politiker, och att politikerna måste tillgodose det behovet för att förtroendet för demokratin ska bestå. Därför är det naturligt att de allra flesta politiker idag är aktiva på sociala medier, något som också märks av i andra sammanhang.

– Man använder ett visst sätt att tala på sociala medier som även har flyttat in i debatter i riksdagens kammare. Det hänger ihop med hur medborgarna, politikerna och partierna påverkar varandra, vilket skapar långsamma förändringar av det politiska språkbruket.

Men att övertramp sker och att diskussionerna stundtals är råa är inget nytt fenomen, säger Gustav Georgson.

– Förr kunde den lokala token i byn sitta på krogen och kasta ur sig grejer. Han fick sitta där i ett hörn och ingen brydde sig. Men idag har alla tillgång till extrema spridningsmöjligheter i och med sociala medier och det är jättekul när någon säger något tokigt och galet. Åsikterna och diskussionerna har alltid funnits, men nu finns det en helt annan spridning.

Även om partierna har ett stort ansvar för det politiska debattklimatet betonar Gustav Georgson också medias roll. Enligt honom är det ofta de känslostyrda inläggen och provocerande texterna som uppmärksammas mest.

– Media fokuserar gärna på politiskt spel och personliga vendettor. Ju mer extrema uttalanden en politiker gör desto mer intresserade är media av att skriva om det. Det bidrar också till att trissa upp tonen i politiken.

Arbetar med disciplinen i partiet

För att disciplinera språkbruket inom partiet arbetar Liberalerna mycket med den interna kulturen. De har en plan för hur de ska prata med varandra, för hur de debatterar med sina politiska motståndare, och hur de bör prata med väljarna. Gustav Georgson menar att språket ska vara autentiskt och efterlikna vanliga människors så att det är lätt att förstå.

– Väljarna ska känna att vi tar samhällsproblemen på allvar och att vi bemöter deras frustration, ilska och oro på ett sakligt och balanserat sätt.

Svårt att vara ett litet lagom-parti

Idag är Liberalerna ett litet parti som ligger nära riksdagsspärren. Skolfrågan är den övervägt viktigaste frågan. Men enligt Gustav Georgson blir antalet sakfrågor som är unika för Liberalerna allt färre och de brottas med vilka politiska budskap de ska gå till val på i höst. Liberalerna är inte ett parti som associeras med provokation.

– Vi är inte extrema i våra politiska förslag utan måste försöka att hitta andra sätt att synas på helt enkelt. Att vi är lugna, torra, och i mitten, lockar en del väljare men det blir allt svårare att ha den lagom-positionen i ett uppskruvat medielandskap med konkurrens om utrymme.

Skulle det däremot bli fart på yttrandefrihetsfrågan så skulle dock Liberalerna kunna inta en tuff linje, säger Gustav Georgson. Han syftar på bland annat påskupploppen och debatten kring yttrandefrihet i samband med den högerextreme politikern Rasmus Paludans koranbränningar i flera svenska städer under påsken 2022.

– Liberalerna står upp för en sekulär stat. Folk ska ha rätt att provocera och alla får stå ut med att man kan bli kränkt. Man har rätt att vara idiot i Sverige, och man har rätt att bränna vilka böcker man vill.

Utmaningar med politiskt språkbruk

Den 8 april bytte Liberalerna partiledare och Johan Pehrsson tog över efter Nyamko Sabuni. Gustav Georgson förklarar att trots att Johan Pehrsson är en rutinerad politiker med lång erfarenhet så är han mindre bekant för väljarna. Därför har partiet gjort en speciell kommunikationsinsats för att göra den nye partiledaren mer känd i valrörelsen. Med den vill de locka potentiella väljare som är 30 år och äldre, och som mestadels inhämtar sin kunskap om politik i traditionella medier.

I kampanjen finns bland andra en bild på Johan Pehrsson iklädd svart kavaj, vit skjorta och mönstrad slips, med budskapet: ”Jag har förespråkat Natomedlemskap sedan den här slipsen var modern.”

– Det är ett politiskt budskap med touch av roligt som verkligen beskriver Johan Pehrsson som person och att Liberalerna är ett parti som stått för aktuella frågor länge.

Det Liberalernas partistrateg tycker är det allra mest utmanande med politisk kommunikation är att beskriva verkligheten på ett balanserat sätt för väljarna. I tider av gängkrig och dödsskjutningar i städerna, rasism och hatbrott, är det enligt honom lätt att se beckmörkt på världen.

– Människor lever med det här i sin vardag. När politiker aldrig pratar om det, eller använder ett förminskande eller förskönande språkbruk, så skapar det en klyfta som är väldigt dålig för demokratin, säger Gustav Georgson.

 

Text: Anna-Karin Lundell