I studien Vägar till världstoppen intervjuas 18 elitidrottare som gjort resan från debut i landslaget till den absoluta världstoppen inom individuell idrott, lagidrott, och paralympisk idrott.
– Möjligheterna att nå världsklass som elitidrottare skiljer sig mycket åt och vägen till framgång är allt annat än spikrak. Elitidrottare behöver en familj som kan ge både ekonomiskt och socialt stöd eftersom det stödet saknas i delar av elitidrotten, som i resurssvaga idrotter och paraidrott. Det innebär att idrotten riskerar att missa många duktiga idrottare som vill satsa på sin idrott men inte har en familj eller närstående med de resurserna, säger Astrid Schubring, docent vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet som tillsammans med Karin Grahn, Pär Rylander, Suzanne Lundvall och Elin Bergström, har undersökt hur svenska elitidrottare når världsklass.
Stödet måste utformas efter individuella behov
Om en idrottare ska kunna hålla på under en längre tid och om Sverige fortsatt vill ha en konkurrenskraftig idrott på internationell nivå måste stödet formas för att kunna ta hänsyn till elitidrottares individuella behov. Elitidrottare behöver kunna kombinera sitt elitidrottande med familjeliv, studier och arbete. Det ställer krav på elitidrottens eget stödsystem när det gäller i allt från möjligheter till anpassning av studier till stöd från CSN samt försäkringsskydd vid hälsoproblem och tillgång till trygghetssystem som sjukpenning, föräldraförsäkring och pensionspoäng. Det kräver också arbetsgivare som är beredda att hantera den flexibilitet som en dubbel karriär med arbete och elitidrott kräver, visar studien.
Mer jämlika villkor krävs
– Vi måste optimera befintliga resurser men också utveckla förutsättningarna än mer framåt för förbättrade och mer jämlika möjligheter för morgondagens världsidrottare. Det gäller hela vägen från förening, via landslag och ända upp till världstoppen. Detta är grunden i Riksidrottsförbundets, Sveriges Olympiska kommittés och Sveriges Paralympiska Kommittés satsning #Elitidrott2030 där vi behöver fortsätta arbetet med samordning och individualisering men också få stöd från näringsliv och det offentliga, säger Peter Mattsson, projektledare för #Elitidrott2030 på Riksidrottsförbundet.
