Republiken Kina grundades 1912 efter att kejsardömet fallit och existerade fram till 1949 då Folkrepubliken Kina utropades. De knappt fyra decennierna präglades av modernisering och ekonomisk förändring. I städer som Shanghai var de västliga influenserna stora med framväxten av kapitalism och bankväsende. Idéer om demokrati, liberalism, anarkism och marxism genomsyrade samhället.
Enligt doktoranden Thomas Aerts reduceras ofta den här perioden till en övergångstid.
– Men det är så mycket mer. Det förändrade samhället och har en påverkan på dagens Kina. Jag vill ge den här perioden den uppmärksamhet som den förtjänar inom forskningen, säger han.
”Som att upptäcka en ny verklighet”
Thomas Aerts påbörjade nyligen sitt doktorandprojekt i sinologi vid Institutionen för språk och litteraturer. Han har flyttat till Göteborg från Belgien och det var när han läste till en master i asiatiska språk och litteraturer vid universitetet i Liège som det kinesiska språket kom in i bilden.
– Jag blev förälskad. Det var som att upptäcka en helt ny verklighet. När du börjar lära dig ett nytt språk så är det ett helt nytt sätt att se saker, en ny historia. Jag kände att jag hade saknat en del av världen innan dess. Jag ville lära mig mer och mer.
Erbjöd något som staten inte kunde
Avhandlingen kommer att fokusera på de illegala grupper som fanns under tiden för Republiken Kina och hur de förhåll sig till den nybildade staten.
– Det handlar om alla sorters grupperingar som inte var tillåtna av staten. De mest välkända som man kanske sett i populärkultur är kinesiska triader, maffialiknande grupper som till exempel The Green Gang i Shanghai. Så de kriminella grupperna var en del av det. Men också andra grupper med till exempel religiösa företecken, som kan betecknas som hemliga sällskap.
Gemensamt för grupperna var att de hade en självständig struktur i förhållande till staten och att det handlade om ett ömsesidigt utbyte och stöd mellan gruppen och den enskilde medlemmen – oavsett om gruppen bestod av tio eller 10 000 personer.
– Hela grundidén var att gruppen kunde erbjuda något som staten inte kunde. Det kunde handla om beskydd, eller om pengar. Broderskapet var viktigt, det var ofta en sorts imitation av en familjestruktur som kunde fylla i hålen med det som staten inte kunde.
Vilken betydelse hade de här grupperna?
– Jag skulle säga att de påverkade hela samhället. Speciellt i vissa delar på landsbygden som låg långt bort från den centrala makten fungerade grupperna ibland som en andra regering. I områden med mycket maktkamper mellan olika krigsherrar kunde de representera riktig stabilitet och makt. Men aldrig officiellt.
Det teoretiska ramverket för avhandlingen kommer främst hämtas från den historiska sociologin och teorier om statsbildning och illegalitet. Sedan kommer Thomas Aerts att titta på historiska källor från arkiv, som nyhetsartiklar och officiella rapporter.
Varför är det intressant att titta på de här gruppernas relation till staten?
– Vi ser ofta på illegalitet som något som inte har med staten att göra. Som någonting i utkanten, när det i själva verkar är i själva kärnan av staten. Varje stat måste ta ställning till vad som är legalt och vad som är illegalt och kan använda det till sin fördel. Vi borde se på illegalitet som något som är en del av statsbildningen och hur ett samhälle utvecklas. Ibland är gränsen mellan det illegala och det tillåtna ganska suddig och det kan utnyttjas från båda håll.
Hur kom du på att du ville forska om hemliga och illegala grupper?
– Det är väl lite av en barnslig passion jag har. Att gilla polishistorier och så. Och vem gillar inte att ta del av hemligheter? Att forska om det kändes helt enkelt vettigt och nu är det mitt jobb.
Text: Janna Roosch
