Ny handbok för odling av havskräfta
Nu har forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med forskarkollegor i Storbritannien och Irland, tagit fram en handbok för hur man odlar havskräftsyngel.
Vuxen havskräftshona med ägg.
Havskräftan (Nephrops norvegicus) är en art med stort kommersiellt värde. Det finns därför starka intressen för att bestånden av havskräfta ska vara livskraftiga så att ett hållbart fiske kan bedrivas.
Handboken Development of new techniques in hatchery rearing, fishery enhancement and aquaculture for Nephrops har tagits fram för att stödja företag som startar kläckeri för havskräftsyngel, som senare ska sättas ut i havet som små havskräftor.
– Det är fantastiskt kul att handboken äntligen har publicerats och blivit tillgänglig för alla intressenter, efter många år av forskning, säger Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi och föreståndare för Nationellt centrum för vattenbruksforskning, SWEMARC, vid Göteborgs universitet.
Forskningen kring havskräfta har pågått vid Göteborgs universitet i över 25 års tid och ligger till grund för den nya handboken, som är del av EU-projektet NEPHROPS.
Innehåller tips för odling
I handboken ges praktiska tips för hur man bäst odlar havskräftsyngel som har god chans att överleva till vuxenstadier. 
Råden kan gälla hur de känsliga ynglen bäst hanteras, vilken mat de gillar bäst eller vilka slags kar som är bäst lämpade för odling och handboken ger också tips om olika avelsbestånd. I Sverige ligger havskräftfisket på en hållbar nivå och de vilda bestånden bedöms som stabila. Men odling av havskräfta är attraktivt för länder där bestånden av havskräfta är svaga.
– Det kan också vara intressant för odling där man sätter ut yngel i ett avgränsat havsområde, för att sedan fiska upp dem som fullvuxna havskräftor några år senare, säger Susanne Eriksson, kräftdjursforskare från Göteborgs universitet och en av författarna bakom handboken.
Larvernas överlevnad hotad
I det vilda dör majoriteten av havskräftornas larver av brist på mat eller för att de äts upp. Men i landbaserade kläckerier ökar överlevnaden för larverna från en procent till tjugo procent.
– Att kunna kläcka och odla fram livskraftiga yngel är grunden för stödutsättning men det är också en bra bas för en framtida hållbar odling, säger Adam Powell, tidigare anställd vid institutionen för biologi och miljövetenskap, nu vid Institute of Aquaculture, Stirling University, Storbritannien.
Med hjälp av handboken kan fiskerinäringen och entreprenörer satsa på kommersiell odling i pilotskala för utsättning av små havskräftsyngel, som just nått det bottenlevande stadiet.
– I och med att havskräftor huvudsakligen är stationära, och lever i gångar i lerbotten, är det troligt att de stödutsatta ynglen stannar i området och på så sätt kan hjälpa till att stärka de lokala bestånden, säger Susanne Eriksson.
I EU-projektet NEPHROPS (2012-2015) ingick ett flertal forskargrupper från Sverige, Irland, Storbritannien och Norge men även partners från fiskerinäringen.
Läs mer här >>
Handboken har varit tillgänglig på Researchgate sedan januari 2020.
FAO: http://www.fao.org/fishery/species/2647/en
Kontakt:
Susanne Eriksson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, mobil: 0766-22 95 25, e-post: susanne.eriksson@bioenv.gu.se
Alternativt:
Kristina Sundell, professor i vid institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031-7863671, mobil: 0702-004108, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
Foto:
1. Vuxen havskräftshona med ägg. Fotograf: Linda Svanberg.
2. Havskräftslarver under uppfödning. Fotograf: Adam Powell
3. Småkräftor i individuell förvaring. Fotograf: Adam Powell
4. En småkräftas storlek, i jämförelse med ett mynt. Fotograf: Adam Powell