Image
Risken för en ny finanskris har ökat
Photo: Ono Kosuki, Pexels. Genrebild.
Breadcrumb

Kollaps av systemviktiga banker ökar risken för finanskris

Published

Efter att tre banker i USA kraschat på bara några dagar har oroligheter smittat av sig på den schweiziska, systemviktiga storbanken Credit Suisse. Om en bank av den storleken drabbas av så kallade 'bankrusningar', kan konsekvenser likt finanskrisen 2008 komma att uppstå.

Trots att Silicon Valley Bank är en relativt stor bank vars krasch skapat oroligheter, skulle fallet av en systemviktig bank som Credit Suisse få mycket allvarligare följder.

En bank bedöms vara systemviktig om misslyckanden i verksamheten skapar stora störningar i det finansiella systemet, så att det helt eller delvis sätts ur spel. Därför råder särskilda krav på dessa banker att kunna klara av kriser och att kunna öka sin likviditet samt sitt kapital genom att tillföra ytterligare pengar eller tillgångar, utan att skattemedel behöver användas. I Sverige räknas Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank som systemviktiga banker. 

Rykte om Credit Suisse tog fart

Fenomenet som kan komma att även hota banker av systemviktig betydelse som Credit Suisse, kallas 'bankrusning', det vill säga kunder som skyndar sig till banken för att ta ut sina pengar. Ett rykte har spridits kring Credit Suisse de senaste dagarna. 

– När det ryktas om att banken går dåligt och gör förluster som äventyrar dess existens, vill de som har satt in pengar i banken skydda dessa genom att plocka ut dem innan det är för sent. Om det finns substans i ryktet, kommer banken att få likviditetsproblem och inte klara av att tillföra tillräckligt med pengar i kassan så att alla sparare får ut sina pengar. Eftersom bankens tillgångar har minskat i värde och är lägre än skulderna, är andra banker i det finansiella systemet inte villiga att låna ut till den aktuella banken, säger Ted Lindblom, professor i industriell och finansiell ekonomi. 

Han fortsätter: 

– Det gäller att vara först med att ta ut sina pengar, så länge det finns pengar att plocka ut. Det leder till att banken måste sälja sina tillgångar snabbt, vilket i sin tur leder till att tillgångarna troligen säljs under sitt rätta värde.

Kan inte utesluta finanskris

Ted Lindblom skiljer på banker, stora banker och systemviktiga storbanker. Även om kraschen av en stor bank får negativa effekter, går det inte att jämföra med ett eventuellt fall av en systemviktig bank.

– Om systemviktiga banker också drabbas, och därmed inte kan låna ut pengar till värdeskapande företag, kan det få liknande effekter som vid finanskrisen 2008. Idag står bankerna bättre rustade, men det betyder inte att vi helt kan utesluta en ny finanskris, säger Ted Lindblom. 

Den systemviktiga banken Credit Suisses aktie rasade med över 20 procent onsdagen 15 mars, och det är ännu oklart vilka följder oroligheterna kan få framåt. 

– Vi hör nu rykten om att även Credit Suisse har problem. Både Federal Reverse Board, FED, i USA och europeiska centralbanker går nu ut tidigt och säger att de kommer se till att bankgaranti för inlåning kommer att fungera, säger han. 

Därför kraschade Silicon Valley Bank

Eftersom flera tech-bolag gått med förlust och började ta ut pengar, tvingades Silicon Valley Bank sälja tillgångar som i sin tur resulterade i förluster, därefter uppstod bankrusningar.

I Silicon Valley Banks fall verkar det som att de haft en obalans mellan in- och utlåningar. Deras finansiering, inlåning, verkar bestå av kortare kontrakt jämfört med ingångna kontrakt för utlåning, förklarar Ted Lindblom. 

– När räntorna stiger minskar värdet på deras tillgångar, alltså deras utlåningar, mer än värdet på deras skulder, det vill säga deras inlåningar. När värdet på tillgångarna sjunker och blir lägre än skulderna finns det inget eget kapital kvar, säger Ted Lindblom. 

Påverkan på svenska pensionssparare blir liten

Bankrusningarna i USA drabbade det svenska pensionsbolaget Alecta, en storägare i Silicon Valley Bank. Det riskerar nu att få effekter för svenska pensionssparare. 

– Detta verkar vara några enskilda fall och det är självklart inte bra, men fördelat på alla pensionssparare så blir påverkan relativt begränsad, säger Ted Lindblom, professor på Företagsekonomiska institutionen. 

Text: Simon Fredling Jack, kommunikatör.