Svensk möbeltillverkning - från småindustri till stordrift
För snart tio år sedan gav ekonomhistorikern Sverker Jonsson ut boken ”Den svenska möbeltillverkningen 1850–1950. En småindustris framväxt”. Från flera håll kom då önskemål om en fortsättning. Det mynnade ut i en ny bok som handlar om 1950- och 1960-talen, en tid när möbeltillverkningen definitivt blev en industri, med ökad mekanisering och rationell produktion.
Det finns mycket skrivet i litteraturen om svenska möbler och deras formgivare under 1950- och 1960-talet. De företag som tillverkade möblerna har dock fått mindre uppmärksamhet.
- Med den här boken vill jag försöka fylla denna lucka och berätta mer om hur den svenska möbeltillverkningen förändrades och utvecklades under denna period, säger författaren Sverker Jonsson, professor emeritus i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Radikala förändringar under 1950- och 1960-talen
Den svenska möbeltillverkningen förändrades radikalt under 1950- och 1960-talen. Efterfrågan på möbler ökade under denna period och möbeltillverkarna rationaliserade sin verksamhet genom tekniska förändringar, nya material och metoder. Stordrift och serietillverkning slog igenom, vilket ledde till att fabrikerna blev färre och större och produktionen steg betydligt per anställd.
Även exporten, som tidigare varit obetydlig, tog fart och möjliggjorde tillverkning i långa serier. Samtidigt satsades på formgivning och flera fabriker hade betydande inslag av hantverksmoment. Att tillverka möbler av hög kvalitet var ofta en nödvändighet för att lyckas, inte minst i utlandet. Under 1950-talet hade den skandinaviska designen internationella framgångar och begrepp som Swedish Grace, Swedish Design och Scandinavian Design var mycket gångbara.
Möbelhandeln omstrukturerades också under perioden. Möbelkedjor tillkom. Handeln skedde allt oftare i stora varuhus lokaliserade till tätorternas utkant. Ikeas framväxt beskrivs i boken och bl.a. berörs försöken från den traditionella handeln att hindra tillverkarna att ha affärer med Ikea.
Att besöka möbelvaruhusen blev en vanlig fritidssysselsättning och, som författaren skriver, ”för många ett nöje, för andra en plåga”.
Högre efterfrågan präglade utvecklingen
Det som hade betydelse för möbelindustrins utveckling var bland annat det framväxande välfärdssamhället med stigande hushållsinkomster och försöken att råda bot på bostadsbrist och trångboddhet. De många lägenheterna, som blev resultatet av det s.k. miljonprogrammet skulle ju möbleras och efterfrågan steg. Samtidigt ledde industrins rationalisering till billigare möbler. Den ökade inhemska efterfrågan ledde också till ökad import och denna, inte minst från Östeuropa, kom att innebära betydande lönsamhetsproblem på sikt för den svenska möbelindustrin.
Förändrad syn på inredning och möblernas funktion
Svenskarna fick under denna period också enförändrad syn på inredning och möblernas funktion. Möblerna skulle vara bekväma, lätta att placera och moderna. Möbelstilarna förändrades i allt snabbare tempo och gamla möbler byttes oftare ut mot nya. Intresset för inredning och design ökade i samhället.
I boken får läsaren konkreta exempel genom minihistoriker över ett tiotal möbelfabriker, där deras ekonomiska och tekniska utveckling studeras. Stort utrymme ägnas också de möbler som producerades och de formgivare som var verksamma under perioden. Boken är rikt illustrerad.
Om författaren
Sverker Jonsson, född 1947, har forskat om press- och reklamhistoria alltsedan doktorsavhandlingen. Ett andra forskningsområde är svensk industrihistoria, särskilt den moderna stålindustrin men även möbelindustrin. På drygt två år har han publicerat två böcker, förutom den här anmälda även en bok om Göteborgspressen under hundra år.
På frågan om det kommer fler, svarar författaren: ”Tveksamt. Gubben är gammal”.
