Doktorander inom FoBoS

Sophia Desport

Arbetsplats: Viktor Rydberg gymnasium
Ämne för forskningen: Bild  
Rubrik: Sårbarhet i rörelse – konstnärliga processer som möjlighetsrum i bildundervisningen 

Beskrivning av forskning i korthet:
Att i en skolkontext arbeta i konstnärliga processer där du förväntas experimentera och ta risker, samtidigt som ditt arbete blir betygsatt, kan enligt tidigare forskning skapa stress, vara utmanande och det sätter eleverna i en sårbar position. Projektet undersöker vilka resurser som är verksamma i elevernas arbete med konstnärliga processer, hur de används och på vilket sätt dessa resurser hjälper eleverna att ta sig framåt. Men projektet undersöker också vilka hinder som kan finnas och vilka motstånd eleverna kan möta under processen. Från ett relationellt perspektiv fokuserar studien på sammanslingrade tillblivelser och rörelser i socio-materiella intra-aktioner.

Studien är en visuell etnografi och utgångspunkten för analys har varit elevernas digitala foto dokumentationer och ritade kartor över sina processer. De olika materialen analyseras genom varandra i en diffraktiv läsning.

Syftet med projektet är att nå en ökad förståelse för ungdomars förutsättningar i arbetet med konstnärliga processer.  Med den förståelsen hoppas jag med denna studie utveckla ett hållbart ramverk som stöd för att utforma en, för eleverna trygg arena för risktagande där det kan bli möjligt att experimentera med olika idéer, metoder och material.

Linda-Marie Herger

Arbetsplats: Montessoriskola Floda Säteri
Ämne för forskningen: Slöjd
Rubrik (pågående): Begreppshistorisk teori - obalans/dragkamp mellan begreppsparet teori och praktik i slöjdämnet

Beskrivning av forskning i korthet:
Studien består även av två artiklar. Den första artikeln bygger på Kosellecks begreppshistoriska teori med syfte att utforska hur innovatörer och transformatörer transformerar om begreppsparet teori och praktik i förfluten tid och nutid i stöd av textanalys.  Den andra artikeln bygger på en fenomenografisk ansats med material baserade intervjuer med behöriga slöjdlärare som arbetar på högstadieskolor i Sverige. Materialbaserade intervjuer innebär i det här fallet slöjdobjekt som är tillverkade av elever på 2000-talet. Analyseras utifrån slöjdforskning, varifrån kommer förståelsen för begreppsparet teori och praktik som ett kulturellt fenomen och samhällelig uppdelning av begreppsparet teori och praktik till uttryck i slöjdämnet över tid.

Elisabet Jagell

Arbetsplats: Konstfack
Ämne för forskningen: Slöjd
Rubrik: Estetiska dimensioner som didaktiska verktyg i slöjdundervisning

Beskrivning av forskning i korthet:
Projektet undersöker hur estetiska dimensioner kan användas som didaktisk resurs i slöjdundervisning. Tidigare forskning visar att både slöjdelever och slöjdlärare uttrycker att de tycker att det är svårt att kommunicera kring estetiska dimensioner i slöjdarbeten. Det kan få konsekvenser i undervisningen, exempelvis riskerar elever tappa motivationen när deras idéer inte får stöd att utvecklas.

I studiens första del analyseras hur en guide i en digital visning av en slöjdutställning beskriver estetiska dimensioner. Genom att analysera guidens verbala och icke-verbala resurser och hur dessa intra-agerar med varandra i samspel kunde områden som kan vara till hjälp vid presentation av slöjdföremål identifierats. Dessa kan överföras från utställningskontexten till slöjdundervisningen och kan därmed ses som pedagogiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de har potential att underlätta kommunikation kring estetiska dimensioner i slöjdundervisning och därmed ge lärare och elever bättre förutsättningar att arbeta med inspiration, handledning och bedömning i slöjdarbeten (Jagell, 2022). Ledtrådarna pekar på att det är andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen. Detta undersöks i en andra studie.

Lova Palmér

Arbetsplats: Thorildskolan, Kungälv
Ämne för forskningen: Bild
Rubrik: Expanderande klassrum - en didaktisk studie om killars deltagande i bildundervisning

Beskrivning av forskning i korthet:
Att undersöka deltagande i konstundervisning genom att analysera iscensättningar i studenternas filmskapande jämfört med iscensättningar i klassrummetTeori: Teoretisk ram: Socialkonstruktionism och feministisk poststrukturalism. Teorier som används i analysen: Butlers teori om performativitet. Kritisk pedagogik. Freires emancipatoriska pedagogik och Fieldings studentröst. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Metod: Visuell etnografi som genomförs i min egen visuella konstpraktik. Empiriska data består av fältanteckningar och skisser från deltagande observationer, intervjuer och filminspelningar med studenter om deras filmprojekt, artefakter och dokument som består av studenternas konstverk. (Undersökning). Resultat: De iscensättningar som observerades i studentfilmerna visade en tendens att vara mer studieorienterade jämfört med de iscensättningar som observerades i klassrummet. Elevernas mobiltelefonkameror som ett verktyg för filmskapande har visat sig ha potential när det gäller att öka elevernas deltagande i konstundervisningen. Det finns en sammanflätning av plats, populärkultur och elevernas filmskapande. Det utvidgade klassrummet utanför skolan och utanför konstklassrummet erbjöd fler möjliga iscensättningar och positioneringar i konstklassen.

Annika Sandahl

Arbetsplats: Konstfack
Ämne för forskningen: Bild
Rubrik: Lärandekulturer i ständig rörelse –En studie om undervisningspraktiker och kollektivt lärande i det digitala läranderummet

Beskrivning av forskning i korthet:
Studien intresserar sig för vad som sker under en serie studentdrivna online-workshops i en mediekurs för blivande bild- och medialärare. I detta moment tar sig studenterna i små grupper an lärarrollen genom att designa och genomföra ett lektionspass för övriga deltagare. Detta gör de med en specifik målgrupp i åtanke, anpassar passet till online-miljön, och ger det ett innehåll och syfte som matchar kursens fokus på digitala medier och lärande. Fokus för undersökningen är dels hur online-miljön tas i bruk av studenterna, men också hur normer och pedagogiska strategier kring lärande och utbildning förhandlas i den pedagogiska miljön och hur detta synliggörs i utformningen av de efterföljande workshopparna.

Detta är en klassrumsetnografi som använder dig av deltagande observation som metod för att få tillträde till fältet. Workshopparna dokumenterades i sin helhet med hjälp av skärminspelningsprogram och dessa inspelningar, tillsammans med det förberedda materialet som användes under workshopen, utgör studiens empiri. Min teoretiska förståelse bygger på ett designorienterat multimodalt perspektiv på lärande (Selander & Kress, 2021; Åkerfeldt, 2014), vilket ger verktyg att synliggöra och reflektera över både design för lärande, det vill säga förutsättningarna och ramarna för lärsituationen, samt design i lärande. I lärarstudenternas representationer urskiljs deras perspektiv och vad de har tagit fasta på.

Preliminära resultat visar hur pedagogiska strategier förhandlas och omförhandlas kollektivt av studentgruppen under de fem undervisningspassen. Andra möjliga kunskapsbidrag är att synliggöra vad som kännetecknar den specifika kontext som dessa fem online-workshoppar utgör, vad denna miljö möjliggör eller hindrar, samt att ge exempel på hur kollaborativt meningsskapande kan bidra till undervisningspraktiker online.

Anna Segelman

Arbetsplats: Höglandsskolan, Bromma
Ämne för forskningen: Slöjd
Rubrik: Slöjdundervisning och digitala verktyg

Beskrivning av forskning i korthet:
Studiens utgångspunkt är att undersöka hur digitaliseringen av den svenska skolan kan öppna upp för förändring inom slöjdämnet och slöjdundervisningen. Trots att det finns flera exempel i forskningen som visar hur digitala verktyg används generellt inom skolundervisning, är exemplen från slöjdämnet få. I Finland har projektet Talking Tools utvecklat en applikation som fungerar som en digital lärmiljö för slöjd, och i Sverige finns plattformar som Slöjd.nu och NE för grundskolan, vilka erbjuder digitala lärmiljöer specifikt inriktade mot slöjdämnet. Teknikens och digitaliseringens roll, och hur de påverkar lärprocesser och undervisningsområden, är i stort sett underskattade i den befintliga slöjdpedagogiska forskningen.

När nya metoder införs i en verksamhet uppstår ofta motsättningar mellan tidiga entusiaster och skeptiker. Likaväl visar forskning att både digitala och analoga arbetssätt har sina positiva och negativa sidor. Det är viktigt att övervinna den dikotomi på synen att antingen stödja eller motsätta sig digitala resurser i skolan. Lärare bör i stället utgå från vad de digitala verktygen kan erbjuda och integrera dem i undervisningen med en medvetenhet om hur, varför och var de bäst lämpar sig.

Studiens mål är att bidra genom att undersöka vad som händer när lärare och elever använder digitala verktyg inom slöjdundervisningen. Fokus kommer att ligga på samhandlande processer och relationen mellan lärare, elever och digitala verktyg. Genom att överbrygga klyftan mellan det analoga och det digitala syftar studien till att förstå hur digitala verktyg kan skapa nya möjligheter inom slöjdundervisningen.