Fiskarna i havet krymper men blir samtidigt fler
Saltvattensfiskar har minskat i storlek de senaste 60 åren. Forskare från 17 lärosäten, bland annat Göteborgs universitet, har tittat på en lång rad djur och växter och kunde se krympande individer hos fiskarna i haven. Men mängden liv hålls konstant genom att fiskarna blir fler till antalet, skriver forskarna i en artikel publicerad i Science.
Det är känt sedan tidigare att storleken på den största fisken i fisketävlingar har minskat, och att många av de mest hotade arterna är stora. I en ny studie bekräftas dessa observationer och visar att förändringar i kroppsstorlek beror både på att individer inom arter blir mindre, men också på att större arter ersätts med mindre.
Högt fisketryck kan vara en orsak
– På vissa platser har man till exempel observerat mindre och mindre individer av klorocka (Amblyraja radiata), medan mindre arter som makrill (Scomber scombrus) blir allt vanligare, säger huvudförfattaren Dr Inês Martins från University of St Andrews. Stora fiskar har allt sämre odds, oavsett om det är på grund av vad människor föredrar att äta eller att fiskarnas livsmiljöer blir varmare.
Forskarna har inga säkra svar på varför fiskarna blir mindre. Men man misstänker att det är en kombination av saker som påverkar. Det kan handla om ökat fisketryck på större individer, som ger fler yngre och mindre fiskar kvar av den arten i havet. På samma sätt kan det riktade fisket efter vissa arter göra att andra, ofta arter av mindre storlek, gynnas.
– Att världshaven har blivit varmare kan också vara en orsak. Vi har länge sett att arter växer snabbare i varmare miljöer, men att deras slutliga, vuxna storlek blir mindre, säger Anne Bjorkman, ekolog vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.
Inga entydiga resultat
Studien, som publicerats i Science, tittade på tidsserier som täcker de senaste 60 åren från hela planeten och för många typer av djur och växter. Resultatet var inte helt entydigt. Ibland kan exempelvis klimatförändringar bidra till att större arter breder ut sig på bekostnad av mindre. Det händer till exempel i den svenska fjällkedjan där fjällbjörkar och olika buskar tar över marker som tidigare var täckt av olika gräs och örter, när årsmedeltemperaturerna stiger.
– I en tidigare studie har jag konstaterat att växterna har blivit allt högre på tundran i Arktis och i alpina regioner, säger Anne Bjorkman.
Krympande storlek var alltså vanligast bland fiskar. Denna nya studie täcker in en lång rad av arter och visar att det är komplexa förändringar som har skett under de senaste 60 åren.
– Det första steget är att förstå vad som sker hos alla organismer. Först därefter kan vi börja titta på varför det händer och begripa vilka konsekvenser dessa förändringar kan få för mänskligheten, säger Anne Bjorkman.
Ekosystemen kompenserar
Studien avslöjar också att när stora organismer försvinner, ersätts de med många fler mindre individer som gör att den totala mängden liv, biomassan, hålls konstant. Detta överraskande resultat stöder idén att ekosystemen tenderar att kompensera vid förändringar så att den totala biomassan förblir stabil. Forskarna menar att detta fynd är viktigt för vår förståelse av hur olika organismer anpassar sig till de utmaningar som människor orsakar.
Forskarna bakom studien menar att det är viktigt att övervaka förändringar i arternas egenskaper på både individnivå och som grupp om vi vill förstå effekterna av miljöförändringar och mänsklig påverkan på biologisk mångfald globalt.
Vetenskaplig artikel i Science: Widespread shifts in body size within populations and assemblages
Kontakt: Anne Bjorkman, ekolog på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 0766-18 25 47, e-post: anne.bjorkman@bioenv.gu.se