Låg inkomst- och utbildningsnivå riskfaktorer för mental ohälsa under pandemin
Svenskar med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under pandemin. Det visar en undersökning från Göteborgs universitet.
− Även om vi har skyddande faktorer i samhället i form av socialförsäkring och fri sjukvård, så ser vi ändå en skillnad i mental hälsa beroende på inkomst- och utbildningsnivå, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge, docent i psykologi och ansvarig för undersökningen.
Tillsammans med kollegor vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet har hon undersökt flera aspekter av svenskars mentala hälsa i relation till pandemin. Totalt deltog över 5 700 personer i två enkätundersökningar.
Den första mätningen gjordes före pandemin i januari 2019, och den andra mätningen ägde rum under pandemins andra våg i oktober–november 2020. Deltagarna svarade på frågor kring ångest, depression, stress och välmående, före och under pandemin.
Inkomst- och utbildningsnivå spelar roll
Över lag kunde forskarna se något högre nivåer av mental ohälsa under pandemin, jämfört med innan den bröt ut. Den försämrade mentala hälsan i den svenska befolkningen under pandemin, med ökad depression, ångest, och lägre självskattat välmående, blev ännu tydligare när Ann-Sophie Lindqvist Bagge och hennes kollegor tog hänsyn till svenska medborgares inkomst- och utbildningsnivå.
− Orsakerna till att inkomst- och utbildningsnivå spelar roll kan vi bara spekulera i. Men det är troligtvis så att de med bättre ekonomiska förutsättningar kan hantera en kris på ett annat sätt än de som har sämre materiella och arbetsmässiga förutsättningar.
Forskarna kunde även visa att manligt kön och högre ålder var skyddande faktorer mot mental ohälsa i befolkningen under pandemin.
Stressnivåer gick ner
Ett något förvånande resultat var att stressnivåerna för svenska medborgare sjönk något under pandemin.
− Anledningen till att stressnivåerna gick ner kan eventuellt förklaras med att pandemin för vissa grupper hade positiva effekter som att arbeta hemifrån, ett lugnare tempo, mer tid för vila, och en flexibilitet i relation till yrkeslivet, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.
Länk till studien: Mental health, stress, and well-being measured before (2019) and during (2020) COVID-19: a Swedish socioeconomic population-based study
Kontakt: Ann-Sophie Lindqvist Bagge, docent i psykologi, telefon: 070−661 1850, e-post: alb@gu.se
Presskontakt: Sofia Calderon, telefon: 031 786 16 54, e-post: sofia.calderon@psy,gu.se
Deltagarna utgjordes av ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder, och utbildnings- och inkomstnivå. Data samlades in via Medborgarpanelen, som administreras av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Studien finansierades av bland andra Folkhälsomyndigheten och FORTE.