Ny långvarig vulkanisk utbrottsperiod trolig
Är det en ny långvarig vulkanisk utbrottsperiod som är i gång på isländska Reykjaneshalvön?
– Det finns mycket som talar för det, säger Erik Sturkell, professor i geofysik vid Göteborgs universitet och expert på vulkanism.
Senast Reykjaneshalvön drabbades av en utbrottsperiod var vid tiden när vikingarna bosatte sig på Island år 870. Utbrottsperioden varade i flera hundra år och tog slut år 1240. De senaste 780 åren har det varit stiltje – fram tills för två år sedan.
– Aktiviteten började igen 2021 då vulkanen Fagradalsfjall under sex månader hade utbrott. Sedan har ytterligare två utbrott skett 2022 och 2023 i Meradalir och Litli -Hrútur. En eruptionsspricka öppnade sig i somras efter några veckors förhöjd jordskalvsaktivitet, säger Erik Sturkell.
Magmarörelserna i marken blev så stora att marken nu häver sig.
– Det blir till att börja med talrikt med jordskalv. Det är svårt för magma att röra på sig utan att det märks, säger Erik Sturkell.
Från år 1240 till 2021 har det alltså inte varit några utbrott i området. Att det på kort tid varit tre utbrott tyder på att vi står inför en ny utbrottsperiod som kan vara lika länge som den tidigare, enligt Erik Sturkell.
– En ny utbrottsperiod innebär att det kommer utbrott då och då, kanske var tionde eller tjugonde år. Det behöver inte vara utbrott hela tiden.
"Vi håller andan"
I skrivande stund har inte utbrottet börjat, men magma rör sig mot ytan. Enligt Islands meteorologiska byrå är det en omkring 15 kilometer lång spricka som är aktiv. I denna spricka strömmar magma - smält berg som finns under markytan - och nu har magman nått upp till 500–800 meters djup.
– Just nu har jordskalvsaktiviteten i området gått ner något. Vi håller andan och inväntar vad som ska hända. Om det händer något, vilket är mycket sannolikt, så ligger det en tickande bomb under marken, säger Erik Sturkell.
Utbrotten på Reykjanes kommer direkt från manteln, eller den undre delen av skorpan. Skorpan på Reykjanes är mellan 15 till 20 km tjock. De smälta bergarterna – magman - bildar olika kemiskt innehåll beroende på temperatur, tryck och djup.
Lava på land eller till havs
Vid ett utbrott på Reykjaneshalvön vore det bästa om lavan rinner ut i de nordöstra delarna av området, menar Erik Sturkell.
– Där är det tomt på folk och infrastruktur. Om lavan i stället hamnar till havs, ja då blir det mer aska i och med att lava möter vatten och kyls ner snabbt. Det resulterar i explosioner med mycket aska som följd.
– I det här skedet försöker vi forskare lära oss så mycket som möjligt hur magman rör sig och vilka tecken som finns och som kan förutspå vulkanutbrottet. Vi vill samla på oss så mycket information som möjligt för att få en helhetsbild av läget, säger Erik Sturkell.
AV: JENNY MEYER
Det finns fyra vulkansystem på Reykjaneshalvön, eventuellt fem om man delar upp Reykjanes systemet i två delar, där den andra är Svartengi. Det är i det senare som aktiviteten sker. Aktiviteten i dessa vulkansystem är episodisk med en aktiv period som varar i mellan 200–400 år.
Under de senaste 4 000 åren har tre vulkaniska episoder inträffat på Reykjaneshalvön. De aktiva perioderna har varit separerade av inaktiva perioder med en längd på mellan 600 och 750 år. Under de aktiva episoderna har alla fyra vulkansystemen varit aktiva.
Källa: Sæmundsson, K., Sigurgersson M.Á. & Fridleifsson, G.Ó. 2018. Geology and structure of the Reykjanes volcanic system, Iceland. Journal of Volcanology and Geothermal Research 391.
