Masterprogrammet Kultur och demokrati tog Elina till jobb som utvecklingsledare

Masterprogrammet Kultur och demokrati som ges vid Institutionen för kulturvetenskaper vänder sig till studenter som letar efter en humanistisk utbildning med tydlig samhällelig förankring. Studenterna får utforska spänningen mellan kultur och demokrati utifrån en rad olika ingångar och forskningstraditioner, såsom hur kulturen styrs och påverkas utifrån politik, kulturens och estetikens relation till aktivism och sociala medier, barn och ungas perspektiv på kultur och kulturens roll i det offentliga rummet.

För Elina Kroksjö, som hade sin bakgrund inom fred- och konflikvetenskap och internationella relationer, men som i jobbet som kommunikatör vid organisationen SASNET vid Lunds universitet kommit att samarbeta allt tätare med lokala kulturinstitutioner, lockade möjligheten att kombinera tidigare erfarenheter med ett tilltagande intresse för kulturens centrala roll i samhället. I detta såg hon också nya karriärmöjligheter.

Följaktligen gick flyttlasset till Göteborg.

Hur ser du tillbaka på studierna i Kultur och demokrati?

– Roligt och intressant, utbildningen gav bred kunskap och utformningen med praktik på en kulturinstitution i kombination innebar att man verkligen kunde göra den till sin, och exempelvis den valfria kursen gav en bredd av kompetens och erfarenhet.

Elina gjorde sin praktik på Konstepidemin där hon fick möjlighet att utgöra del i det internationella projektet ”STATUS: The role of artists in changing society”, med syftet att engagera konstnärer från Sverige och Belarus. Hon fick här hänge sig åt ett projekt med fokus på hur konst och aktivism kan skapa kulturarv i Sverige. Det första fröet till masteruppsatsen såddes därefter under en resa till Belarus där observationen av en enorm Leninstaty förde tankarna till det offentliga rummet i Göteborg och sättet på vilken skulpturer i staden kan fungera som kulturarv.

Studieerfarenheter som gör skillnad på arbetsplatsen

Hur gör då kunskaperna och erfarenheterna från åren som masterstudent sig påminda i Elinas vardag idag? De är i allra högsta grad närvarande. Numera hittar vi henne i en roll som utvecklingsledare på Kultur- och fritidsförvaltningen i Marks kommun. Jobbet är strategiskt, hon befinner sig nära beslutsfattandenivån. Hon ser till att det finns ett starkt kunskapsunderlag gällande kultur- och fritidsfrågor, tar fram rapporter och förbereder förslag till politikerna i Kultur- och fritidsnämnden. Detta samtidigt som Elina ser till att politiken ges praktisk förankring och är till glädje för medborgarna. Bland annat har hon varit med och arrangerat en barnfilmsfestival som del i Göteborg Film Festival Prisma.

Att jobba mot barn och unga är det som Elina brinner allra mest för i sitt arbete.

– Jag känner mig väldigt priviligierad som får möjligheten att försöka bidra till en mer meningsfull fritid, stötta verksamheterna i att få fler att läsa på sin fritid, både för att det är gott i sig men också för att det kan bidra till fullföljda studier och en ökad jämlikhet i samhället, säger Elina.

Marks kommun är en kommun med höga ambitioner. Siktet är inställt på att bli landets bästa barnkommun. Elina har många tankar om hur man kan gå till väga. Viktigt är att korta avståndet mellan skola och föreningsliv, göra det enklare för barn och unga att testa på aktiviteter. Hon är allra i högsta grad involverad i det arbetet, bistår bland annat forskargruppen Ung livsstil, som var de som genomförde enkätstudien, med underlag.

Kan du ge ett exempel på hur du använder dina kompetenser från studierna i Kultur och demokrati i ditt arbete?

– Under programmet återkom förmågan till kritiskt tänkande och ifrågasättande ständigt som centrala komponenter i kurserna, inte minst att kunna ifrågasätta allt för snabba processer, säger Elina. Det tänket har jag med mig, jag tänker på hur viktigt det är att vi jobbar som en kommun tillsammans med kommuninvånarna.

I kommuner, som av naturen är komplexa organisationer där den politiska styrningen har stark inverkan på tjänstemännens dagliga arbete, är ekonomiska parametrar ofta överordnade. Men de får inte vara så på bekostnad av medborgarna, vars behov bör gå först, påpekar Elina. Som regel bör man angripa projekt och processer med ett kritiskt, reflekterande, öga, annars riskerar de att bli samhällsekonomiskt dyra i slutändan. På så vis värnar man också om demokratiperspektivet. Hon fortsätter:

– I exempelvis arbetet mot barn och unga behöver man tidigt och kontinuerligt ha med sig deras perspektiv i processer som rör dem själva samt beakta kulturens roll och behov tidigt. Där har till exempel Marks kommun som mål att skapa ett tillsammansarbete och stark samverkan.

Onekligen ett stort pussel som ska läggas, och där Elina i rollen som utvecklingsledare spelar en viktig roll.

Har du något tips till de som läser Kultur och demokrati idag och som snart ska ut på arbetsmarknaden?

– Försök ta till dig alla teorier och våga ifrågasätt dem. Väldigt få teorier förklarar något heltäckande men det kan finnas något intressant och lärorikt i dem alla och kombineras de kan de bidra till kunskap och kompetens att ta med sig in i arbetslivet. Gör också din utbildning till din. Välj kurser och praktikplatser som verkligen intresserar dig. Du måste inte veta vart de ska leda dig vidare men om du verkligen är nyfiken och intresserad så kan de resultera i något oväntat längs vägen.

Text: Erik Pedersen