Studenterna som väcker liv i latinet
Latin brukar ofta betecknas som ett dött språk. Men för några studenter på Humanisten är det i högsta grad levande. Varje vecka träffas de för att läsa, skriva och tala latin.
Andreas Berglind håller upp sin telefon med en WhatsApp-konversation. En helt vanlig konversation om det inte vore för att allt är skrivet på latin.
– Att sms:a på latin är ett sätt att ständigt arbeta med sin latinkunskap. Speciellt i och med att man behöver översätta moderna begrepp. Hur skriver man till exempel om distansundervisning på latin? Det är oerhört intressant att använda ett antikt språk i en modern kontext, säger han.
WhatsApp-meddelandena är skrivna av medlemmar i den latingrupp som startats av studenter på Humanisten under våren. Gruppen ses en gång i veckan och läser, talar och diskuterar latin med varandra. Andreas Berglind har varit med från starten och för honom väcktes intresset för språket i samband med att han gick en grundkurs i litteraturvetenskap.
– Jag tyckte inte att det var tillfredsställande nog att bara läsa de antika författarna i översättning. Jag ville få en sådan där wow-känsla som så många andra har fått när de läser antika författare på latin. Som T.S. Eliot till exempel, som anser att Eneiden är Europas klassiker.
Skrev egen latinsk text
Idag läser han till en master i latin och under hösten 2023 var han en av studenterna på den nya kursen Att skriva latin. För att kunna söka kursen behöver man ha läst minst 90 högskolepoäng latin tidigare och en av övningarna är att skriva en egen text på latin.
Andreas skrev om en släkting som levde på 1800-talet och emigrerade till Amerika, där han sedan deltog i inbördeskriget.
– Jag tyckte att jag verkligen kunde komma in på djupet i latinet genom att lära mig att skriva det, att faktiskt använda det som ett levande språk. Det är ju en sak att sitta och läsa en massa texter och reflektera över vad som har skrivits, men att faktiskt tillämpa sina egna latinkunskaper för att producera en text är något annat. Mycket av det jag lärde mig under höstterminen har jag kunnat tillämpa här i latingruppen, säger han.
Ses en gång i veckan
Utöver latinstudenter består gruppen också av studenter från andra institutioner på Humanisten och två är doktorander i matematik.
En av dem är Robin van Haastrecht. På gymnasiet i Holland läste han latin under flera år. Under pandemin var han uttråkad och tog upp intresset för språket igen. Latingruppen hittade han till via en affisch som hade satts upp på universitetsbiblioteket.
– Det jag uppskattar med den här gruppen är få träffa folk i det verkliga livet som alla är intresserade av samma sak. Och att kunna göra det utanför ett klassrum, att vi kan välja själva vad vi ska göra och om vi till exempel vill ses på ett kafé, säger Robin van Haastrecht.
Oftast har gruppmedlemmarna valt ut någon text som de har som underlag för diskussionerna. Det har varit både inskrifter, dikter och prosa. Till det här tillfället har Andreas Berglind valt ut ett skämt av den romerske författaren och politikern Marcus Tullius Cicero.
– Ett lite opassande och rätt tråkigt skämt faktiskt, som de ofta är, säger han och skrattar.
Sanning med modifikation
Det var bland annat under Ciceros levnadstid, runt 100 år f.Kr., som latinet hade sin guldålder. Idag brukar språket beskrivas som dött, eftersom ingen längre har det som modersmål. Men i praktiken finns det runtomkring oss hela tiden i form av en mängd låneord – de romanska språken utvecklades alla ur olika dialekter av det talade latinet.
Och inte minst används det aktivt av några studenter på Humanisten.
– Genom att tala och skriva latin så håller vi det levande, säger Andreas Berglind.
På Institutionen för språk och litteraraturer vid Göteborgs universitet kan du ta en kandidat-, magister- eller masterexamen i latin. Här kan du läsa mer om det.
Latin kan också ingå i en ämneslärarutbildning. Läs mer här.
Alla våra fristående kurser i latin hittar du här.