Projekt om digitalisering och medeltidens skandinaver får forskningsmedel
Litteraturvetaren Philip Lavender får nästan 2,1 miljoner kronor för att studera hur medeltidens skandinaver föreställde sig framtiden. Dessutom tilldelas Litteraturbanken och dess föreståndare Mats Malm forskningsmedel för att digitalisera svensk skönlitteratur från 1800-talet.
Under torsdagen kom besked om vilka forskningsprojekt som tilldelas forksningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) i år.
2 081 000 kronor går till litteraturvetaren Philip Lavender för ett treårigt projekt med namnet Framtiden i det förflutna: Medeltida skandinaviska föreställningar om det som skulle komma.
I projektansökan står bland annat:
”Detta projekt kommer att bli det första som analyserar hur skandinaver på medeltiden refererade till och föreställde sig framtiden. Det primära källmaterialet är skriftlig litterär kultur. Medeltidens skandinaver skrev inte science fiction-romaner eller politiska dystopier av det slag vi är bekanta med idag, men i deras olika skrifter avslöjas känslor och idéer om framtiden på många sätt. De olika skriftkällorna hjälper oss att förstå om de trodde att framtiden var helt förutbestämd eller om den kunde påverkas; om framtiden var ljus eller skrämmande; om framtiden kunde förutses eller om man var utan tillgång till den; och om medeltida skandinaver föreställde sig att deras kultur skulle bli förstådd och uppskattad av människor i framtiden eller ej. Under en treårsperiod kommer alla de här vinklarna att analyseras, och resultatet kommer att utgöra en viktig del i en bredare historia om människans syn på framtiden.”
Även Litteraturbanken vid Göteborgs universitet, vars föreståndare är litteraturprofessor Mats Malm, får medel från RJ i år.
Litteraturbanken får nästan 10,5 miljoner för projektet Nya vägar till det förflutna. Det litterära kulturarvet som källmaterial för humaniora och samhällsvetenskap, inom stödformen Infrastruktur för forskning. Pengarna ska gå till att digitalisera svensk skönlitteratur från 1800-talet och tillgängliggöra det för forskning, skolor, bibliotek och allmänhet.
Ur ansökan:
”Detta projekt avser att/…/digitalisera den svenska skönlitteratur som publicerades separat under hela 1800-talet. Materialet speglar ett sekel som kännetecknas av intensiv kulturell och samhällelig förändring. Det utgör därmed en rik grund för analyser av utveckling och förändring på en lång rad områden. Hela materialet görs tillgängligt för forskningen i tre portaler med olika nyutvecklade redskap för att utforska det, och nerladdningsbart. Det blir också tillgängligt för allmänheten, skolor och bibliotek, som därmed får nya möjligheter att närma sig och levandegöra det litterära kulturarvet.”