Forskningsenheten inom miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av de största miljöekonomiska enheterna i Europa, något Thomas Sterner, seniorprofessor i miljöekonomi, själv har spelat en avgörande roll i. Han började tidigt att forska kring kombinationen miljö och ekonomi, och har under åren skapat en stark forskningsmiljö med doktorander, lektorer och professorer inom ämnet.
Själv har han lagt fokus på utformning av policyinstrument, det vill säga hur styrmedel, såsom bidrag och lagar, kan bidra till en mer klimatvänlig användning av jordens resurser.
– Det mest verkningsfulla skulle vara en hög skatt på koldioxid, förklarar han och betonar att en sådan skatt minskar inte bara konsumtionen genom högre priser för konsumenterna, utan även minskar utbudet genom att göra det olönsamt för producenter att utvinna ny olja, säger han.
Höjd bensinskatt ett styrmedel
I Göteborgs universitets podcast Nyfiken berättar Thomas Sterner dock hur de vetenskapliga insikterna möter motstånd. Allmänheten är medvetna om klimatfrågorna och vill göra något åt dem, men få uppskattar till exempel höjda bensinskatter.
– Folk sitter fast i sin vardag. De kör inte bil för skojs skull, utan för att få ihop livet. Men det är viktigt att vi förklarar att det är ett långsiktigt problem, att höjer vi bensinskatten idag påverkar det när vi köper ny bil i framtiden, säger han.
Thomas Sterner beskriver dock klimatfrågan som fullt lösbar, men att det kommer att kräva stora åtgärder.
– Det är fortfarande värt att kämpa för att det liv som finns på andra halvan av det här århundradet och nästa ska bli så bra som möjligt, säger han.
I intervjun reflekterar även Thomas Sterner över hur vi idag räknar på framtidens kostnader, ofta med antagandet att vi kommer vara rikare i framtiden. Han påpekar dock att denna rikedom inte kommer vara jämnt fördelad, vilket försvårar hur vi bör värdera framtida utgifter och investeringar.
