Våld och utsatthet i barns vardagsliv

Skolvåld förekommer i alla länder och påverkar många barn i deras vardag. Det finns en omfattande svensk och internationell forskning om våld i olika skolmiljöer, men få studier som undersöker våld bland barn på våra fritidshem.

Image

– Undervisningen i fritidshem ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer, samt känna trygghet och tillhörighet i elevgruppen. Dessvärre visar Skolverkets statistik och statliga utredningar att det råder brist på utbildade lärare i fritidshem och att verksamheten många gånger är ansträngd på grund av stora barngrupper och en bristfällig personaltäthet, säger Anna-Lena Borg, som disputerar den 31 maj med avhandlingen Trygga och otrygga platser – en etnografisk studie om våld och utsatthet bland barn i fritidshem.

Hon har sedan länge intresserat sig för barns livsvillkor och särskilt för barn som lever i utsatthet på olika sätt, och hon har en masterexamen i barn- och ungdomsvetenskap som är ett brett tvärvetenskapligt fält.

Trygga och otrygga platser - att sätta ord på våld

– I korthet handlar min forskning om att försöka förstå våldet som förekommer bland barn på fritidshem. Jag har till exempel undersökt hur våldet tar sig i uttryck bland barnen, sedan försökt förstå och förklara detta genom att titta på vilken betydelse rum och plats får för barns vardagsliv kopplat till våld. Jag har undersökt detta genom att komma nära det som barnen själva beskriver och visar. För att göra det har jag gjort observationer, intervjuer och samtal med barn och personal på fritidshemmen. Trygga och otrygga platser var något som barnen berättade om och som jag ville veta mer om i relation till upplevelser av våld. 

I hennes forskning ingick två olika fritidshem. Och förutom barnen undersökte hon också hur personalen på fritidshemmen beskrev och hanterade situationer då våld och utsatthet förekom bland barn i fritidshemmen.

Våld bland barn riskerar att normaliseras

De viktigaste forskningsresultaten visar på att våld bland barn riskerar att normaliseras om våldet inte uppmärksammas och hanteras av vuxna i deras omgivning.

– Det jag bland annat såg var att barnen som upplevde våld skapade strategier för att hantera detta, vilket visade sig framför allt på ett av fritidshemmen. Exempelvis undvek barnen platser som inte kändes trygga för dem.

Den här platsen känns inte trygg nu. Det gjorde ont när han slog mig och nu vill inte jag vara där mer

Ovan är ett citat från ett barn i studien

– Personalen å sin sida beskrev en uppgivenhet över det våld som förekom bland barnen, och brist på tid att hantera våld skapade en stressfylld situation för dem. Det blev en svår balansgång mellan frihet för barnen och att samtidigt se till att vardagen är fredad från våld på fritidshemmet.

Tyvärr släpper vi det bara, det är så normaliserat 

Ovan är ett citat från personalen under ett samtal om våld bland barnen.

I det andra fritidshemmet förekom inte våld bland barnen i samma utsträckning som i det första fritidshemmet.

– Kanske berodde detta på bättre förutsättningar för verksamheten när det gällde lokaler och personalresurser, vilket tillsammans kunde ge en högre grad av struktur och kontroll av barnen. Hög grad av struktur och kontroll från de vuxna såg ut att innebära mindre våld och skapar en större trygghet för barnen, samtidigt som det medförde att barnens aktörskap begränsades.

Alltså även här en balansgång för personalen att ta hänsyn till, barnens trygghet vs deras frihet och rätt till delaktighet och inflytande under sin tid på fritidshemmet. Något som beskrivs i Barnkonventionen och som Sverige antog som lag 2020.

Bra lokaler och utbildad personal kan öka tryggheten

Anna-Lena Borg pekar på att resultaten är viktig kunskap för politiker och personer i ledande ställning att ta till sig.

– Fritidshemmen behöver få tillgång till adekvata resurser för att kunna skapa den verksamhet som barnen har rätt att ta del av, det vill säga en trygg verksamhet där barnen är delaktiga och har möjlighet till inflytande.

Det behövs med andra ord tillräckligt med personal som har kunskap om våld och som kan erbjuda omsorg, utbildning, men också vila och rekreation för de barn som behöver det. Det är viktigt att komma ihåg att barn har olika behov och intressen under fritidshemstiden. Adekvata resurser omfattar även ändamålsenliga lokaler, vilket dessvärre inte alltid prioriteras.

– Jag hoppas att min avhandling kan komma till nytta i fritidshemmens verksamheter genom att den visar vikten av att uppmärksamma våld bland barn. Jag hoppas också att den ska bidra till att öka kunskapen om att våld ger konsekvenser för alla som upplever det. Rektorer och personal kan förhoppningsvis läsa och ta stöd i denna kunskap när de planerar fritidshemsverksamheten, säger Anna-Lena Borg.

Barns rätt till en trygg uppväxt – tre nya projekt framöver

I tre nya projekt som Anna-Lena Borg ingår i hoppas man kunna bidra med värdefull och handfast kunskap till fritidshem, skolor, polis och socialtjänsts praktiska arbete.

1. ”En vardag fri från våld” - Under 2024 arbetar hon tillsammans med Anna Johansson vid Högskolan Väst med detta forskningsprojekt. I samarbete med Hälsokällan i Uddevalla genomförs en följeforskning av lärares arbete med att utveckla det våldsförebyggande arbetet i skola och fritidshem. Läs mer om projektet Hälsokällan
   
   – Vi intresserar oss för lärarnas erfarenheter av hinder, utmaningar och möjligheter samt vilka kompetenser och förhållningssätt som de praktiserar och tillägnar sig under denna process.
2. "Omsorg i fritidshem och förskola" - är annat projekt som är under planering och uppstart. Omsorg är en viktig del av arbetet i fritidshemmen och förskolan då barn har behov av omsorg på olika sätt, men också för att arbeta kompensatoriskt och utjämnande för barns livsvillkor. Arbetet med detta projekt leds av Jan Gustafsson Nyckel, deltagande forskarna är även Marie Heléne Zimmerman Nilsson och Johanna Borssén, alla tre vid Högskolan Väst.
    
3. Rätt Kurva är ett pilotprojekt där polisen och tre kommuner i samverkan prövar en ny brottsförebyggande metod som syftar till att förhindra att barn och unga rekryteras till kriminella gäng.
   
   – Vi gör en studie kring det projektet och kommer intervjua familjer som deltar i där. Arbetet leds av professor Johannes Lunneblad, och deltagande forskare är även professor Nils Hammarén, båda vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid GU. Läs mer om den studien

Text: Susanne Lj Westergren