Barn som växer upp i områden med en högre andel invånare i socioekonomisk utsatthet löper större risk att utveckla hälsomässiga och sociala problem. En av många anledningar är en ibland låg kunskap bland föräldrar om hur vården och svenska myndigheter fungerar och vilket stöd som går att få. En väg framåt är tvärprofessionellt samarbete med ökad närvaro redan under spädbarnsåren för att ge ett generellt stöd till alla familjer och tidigt kunna fånga upp dem som har behov av fler insatser, menar Elin Alfredsson som är ansvarig för projektet.
− Det är väldigt glädjande att vi nu fått stora medel för en bred samverkan mellan forskare från olika discipliner och aktörer från nyckelverksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det kommer leda till viktig ny kunskap om huruvida tidiga insatser av hälsofrämjande och förebyggande arbete för familjer i prioriterade områden kvarstår över tid, säger Elin Alfredsson.
Team av sjuksköterskor och föräldrastödjare
Redan 2018 infördes föräldrastödsprogrammet som kallas Utökade hembesök (UH) i områden i Göteborg prioriterade utifrån skillnader i socioekonomiska förutsättningar. Programmet erbjuds till förstagångsföräldrar och till de som är föräldrar sedan tidigare men får sitt första barn i Sverige. Med fokus på hela familjen utförs hembesöken av team bestående av barnhälsovårdens sjuksköterskor och föräldrastödjare som är förebyggande socionomer anställda av socialtjänsten eller Angereds närsjukhus. Familjerna erbjuds sex hembesök under barnets första 15 månader, som komplement till barnhälsovårdens ordinarie program som erbjuds till alla som blir föräldrar i Sverige. Under hembesöken ges möjlighet att diskutera aktuella ämnen i föräldraskapet så som mat, barnsäkerhet, relationer och samspel.
Viktigt undersöka effekterna på sikt
Man har tidigare utvärderat programmets effekter och betydelser från att barnen var 2 till 15 månader gamla. Man såg då att föräldrarna var nöjda med hembesöken och att deras självskattade föräldraförmåga ökade över tid. Jämfört med barn i familjer som inte fått hembesöken hade till exempel fler barn fått rotavirus-vaccination och fler mammor hade screenats för postpartumdepression. Personalen som arbetar med programmet uppskattade det tvärprofessionella samarbetet.
Det nya projektet kommer fokusera på att följa upp effekterna och upplevelserna av hembesöken på längre sikt. Bland annat kommer Elin Alfredsson och hennes kollegor att genomföra intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 2,5 och 5 år som fått hembesöken och jämföra utfallet med en kontrollgrupp. Fokus i intervjuerna kommer vara föräldrars hälsa, tillit till hälso- och sjukvård och myndigheter samt deras uppfattning om barnets utveckling. Forskarna kommer även titta på medicinska journaler med fokus på barnens hälsa och utveckling från födseln till och med fem års ålder.
− Vi kommer då att undersöka om barn i hembesöksprogrammet uppvisar en bättre hälsa och färre utvecklingsrelaterade svårigheter under de första fem åren jämfört med barn i kontrollgruppen som inte fått hembesök. Vi kommer bland annat att titta på språkutveckling och socioemotionell utveckling, något som är möjligt att undersöka först på längre sikt, säger Elin Alfredsson.
Forskarna kommer även att göra hälsoekonomiska analyser, där kostnaderna för hembesöksprogrammet ställs i relation till insatsens effekter och sedan jämförs med kostnaderna för det ordinarie barnhälsovårdsprogrammet.
− Tidigare studier visar på positiva effekter och upplevelser av hembesöken på kort sikt men vi vet inget ännu om utfallen på längre sikt, eller om kostnaderna för hembesöksprogrammet kan motiveras av de utfall som uppnås. Den kunskapen är avgörande för att veta om det är värt pengarna att fortsätta satsa på det här sättet att arbeta, säger Elin Alfredsson.
AV: Sofia Calderon
