Avhandling bidrar med insikter om hållbarhetsarbete på landsbygden
I sin avhandling har Caroline Ärleskog undersökt hållbarhetsarbetet i ett kommunalt bostadsbolag på landsbygden. Forskningen visar att hållbarhetsarbetet påverkas av spänningar mellan kommunens orter, samtidigt som den lokala kontexten och medarbetares egna engagemang har stor betydelse för hur arbetet med hållbarhet kommer till uttryck i praktiken.
– Hållbarhet är ju ett stort, komplext och spretigt begrepp som kan betyda många olika saker. Hur ett hållbarhetsarbete ska ta form är därför inte självklart. Dessutom är det ofta svårt och utmanande, till exempel då olika hållbarhetsmål krockar med varandra, säger Caroline Ärleskog, doktorand vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, och Campus Västervik.
Under ett års tid har hon följt ett bostadsbolags hållbarhetsarbete genom att delta under bland annat ledningsmöten och arbetsplatsträffar. Hon har även observerat medarbetare under arbetsdagen för att se hur arbetet utförs i praktiken, och kompletterat med mer informella intervjuer under sina observationer.
Bidrar till att fylla luckor inom forskningen
Forskning om hållbarhetsarbete fokuserar ofta på ledningsarbete och den strategiska nivån, som till exempel kan handla om stadsplanering. Genom att också undersöka medarbetarnas praktiska vardag vill Caroline Ärleskog synliggöra en annan sorts komplexitet. Till exempel kan lokala motstridigheter bli tydligare.
Hållbarhetsarbete kan komma till många olika uttryck inom en och samma organisation. I en kommun kan till exempel relationen mellan centralorten och de mindre orterna få stor betydelse.
– Hållbarhetsarbete kan komma till många olika uttryck inom en och samma organisation. I en kommun kan till exempel relationen mellan centralorten och de mindre orterna få stor betydelse. Hållbarhetsarbete omtolkas och anpassas nämligen efter den egna kontexten, till exempel den avdelning eller den ort där medarbetare utför sitt arbete, säger hon.
Det finns inte heller mycket forskning om just landsbygden i sammanhanget, så även där finns en lucka att fylla.
– Förutsättningarna för att bedriva hållbarhetsarbete skiljer sig åt mellan städer och landsbygd. Ändå har flest studier genomförts i städer och i större organisationer. Vi behöver helt enkelt veta mer om hållbarhetsarbete på landsbygden.
Under forskningen stötte Caroline Ärleskog på både driv och engagemang, inte minst bland kommunens mindre orter.
Trots brister i välfärden och tillgång till färre resurser var medarbetare utanför centralorten ofta kreativa och tog många egna hållbarhetsinitiativ. Samtidigt kan ju inte ett sådant engagemang tas för givet
– Trots brister i välfärden och tillgång till färre resurser var medarbetare utanför centralorten ofta kreativa och tog många egna hållbarhetsinitiativ. Samtidigt kan ju inte ett sådant engagemang tas för givet och det finns all anledning att fundera kring hur resurser kan fördelas mer rättvist för att få till en långsiktig och stabil struktur för hållbarhetsarbete på landsbygden.
Hållbarhetsansvariga kan tjäna på att undersöka medarbetares drivkrafter
Caroline Ärleskog uppmanar chefer och andra som ansvarar för hållbarhetsfrågor att använda hennes forskning som underlag för reflektion och diskussion. Exempelvis finns anledning att fundera över vad som motiverar anställda i hållbarhetsfrågor. Genom att utforska olika drivkrafter blir det möjligt att stimulera ansvarstagande och initiativ, men också att upptäcka faktorer som försvårar hållbarhetsarbetet.
– Det kan också finnas en poäng med att påminnas om att anställda har olika förutsättningar för att engagera sig i hållbarhetsarbete. Det kan därför bli svårt att utfärda några generella krav. Snarare kan det vara så att det behöver finnas en öppenhet inför att hållbarhetsarbete kommer till, och kanske också behöver komma till, på olika sätt i olika kontexter, säger Caroline Ärleskog.
Digital publicering: Att översätta idéer om hållbarhet till praktik