Valforskningsprogrammet 70 år

Image

Den 19 september 2024 firar det svenska Valforskningsprogrammet 70 år. Sju decennier har gått sedan den första pilotstudien genomfördes i samband med lokalvalen 1954. Ett slumpmässigt urval av göteborgare och boråsare fick vid tre tillfällen svara på frågor om politik och demokrati. Studien, ledd av Jörgen Westerståhl och Bo Särlvik, markerade starten på en av svensk samhällsvetenskaps längsta undersökningsserier. Två år senare, 1956, genomfördes den första nationella studien, vilket blev grunden för det forskningsprogram som fortsätter än idag.

Ger förståelse av den politiska utvecklingen

Valforskningsprogrammets huvudfrågeställningar har alltid kretsat kring opinionsbildning, politisk kommunikation, valreformer och representativ demokrati. Forskningen har genom systematiska studier erbjudit värdefull empiri som korrigerat och kompletterat politiska aktörers egna tolkningar och bidragit till att utvärdera hur demokratin mår och fungerar. Genom att analysera väljarnas beteenden vid valurnorna har forskarna bidragit till förståelsen av samhällelig och politisk utveckling i Sverige.

Sverige har genom Valforskningsprogrammet byggt upp en internationellt framstående forskningsmiljö inom området val, opinion och demokrati. Den svenska undersökningsserien har kunnat planera långsiktigt och är en av de mest kontinuerliga och jämförbara över tid. Detta har möjliggjort omfattande studier av svenska väljares beteenden. Några av huvudresultaten har blivit mycket väl kända: försvagad klassröstning, sjunkande grad av partiidentifikation och ökande rörlighet bland väljare.

Skandaler och valfläsk påverkar ganska lite

Valforskningsprogrammets resultat är ofta okontroversiella. Samtidigt kan nyanser och mer specifika fynd kan ibland förloras i den allmänna debatten. Exempelvis har forskning visat att effekterna av partiledarpopularitet, skandaler och valfläsk på väljarnas partival oftast är små, trots att dessa förklaringar ofta lyfts fram som avgörande i media. Forskningen har också kunnat visa att Moderaterna, snarare än Socialdemokraterna, totalt sett har förlorat flest väljare till Sverigedemokraterna, vilket går emot den allmänna uppfattningen.

Valforskningen fortsätter att utvecklas, med alltmer specialiserade studier och nya metodologiska innovationer. Samtidigt finns en oro över att ökad internationalisering och mycken engelskspråkig publicering leder till att analyser av svensk politisk förändring blir färre och grundare. Det är inte självklart att analyser och forskningsresultat publiceras och kommuniceras på svenska med en svensk publik i åtanke.

Mer forskning behövs

Framöver finns behov av fler studier inom flera områden, som hur relationerna mellan medborgare och partier utvecklas, och hur opinion-policy-länken i den representativa demokratin fungerar. Det är också viktigt att bättre förstå hur svenska väljare förhåller sig till autokratiska idéer, samt att genomföra regelbundet återkommande lokala och regionala väljarstudier. Det vore spännande att få till stånd en undersökning av alla de demokratins hjältar som axlar ansvaret som röstmottagare i samband med valen.

Valforskningsprogrammet har genom åren byggt upp en databas som möjliggör både historiska och framtida analyser av svenska väljares beteenden. Trots utmaningar som ökat bortfall i undersökningarna är vi fast beslutna att fortsätta genomföra högkvalitativa frågeundersökningar med väljare för att bidra till förståelsen av den svenska demokratins utveckling.

Tidsserier både framåt och bakåt

Den svenska väljarkåren har genomgått dramatiska förändringar sedan 1950-talet. Valforskningsprogrammet vill fortsätta ha en viktig roll i att beskriva och analysera dessa förändringar. Genom att återställa data från den allra första undersökningen 1954 kan vi nu erbjuda ännu djupare insikter i hur den svenska demokratin har utvecklats över tid. Vi bygger tidsserier inte bara framåt utan även bakåt!

Henrik Ekengren Oscarsson
Professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning
Forskningsledare vid Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet