Tre forskare om sin valforskning
De senaste 70 åren har svenska väljare svarat på frågor som forskare sedan vänt och vridit på för att ta reda på mer om den svenska representativa demokratin. Henrik Ekengren Oscarsson, Maria Solevid och Patrik Öhberg är tre av dem som idag analyserar alla svar.
Sedan 1954 har närmare hundratusen svenska väljare i olika undersökningar svarat på enkätfrågor om partipreferenser, vem de pratar politik med, var de inhämtar information inför valet och mycket, mycket annat. Sedan 1969 svarar också Sveriges riksdagsledamöter på frågor som till exempel vem de representerar och sin syn på demokratin.
All denna insamlade information har sedan analyseras empiriskt av forskare inom Valforskningsprogrammet så att de kan upplysa oss andra om till exempel opinionsbildning, val, väljarbeteende och tillståndet för den representativa demokratin.
Hur många forskare som sedan starten för 70 år sedan arbetat med det för varje genomfört val allt större datamaterialet är det ingen som vet. Men vi har frågat tre nu aktiva valforskare om sin forskning och varför forskning om val är viktigt.
Henrik Ekengren Oscarsson
Titel: Professor i statsvetenskap, sedan 2011 forskningsledare för Valforskningsprogrammet
Vad var rubriken på din första forskningsartikel baserad på data från Valforskningsprogrammet och vilket år publicerades den?
– Rubriken var Ett krympande partisystem? och den publicerades 1994 i Statsvetenskaplig tidskrift.
Vilket är ditt mest intressanta forskningsresultat?
– Svårt att välja! De roligaste resultaten är ju de som skaver mest mot etablerade föreställningar, som till exempel att väljares val skulle vara starkt påverkade av plånbok, valfläsk, skandaler eller partiledare. Svenska väljare är ideologiskt röstande väljare. Deras beteenden vid valurnorna är starkt påverkade av ställningstaganden och prioriteringar i viktiga politiska sakfrågor.
Vilket av dina forskningsresultat har överraskat dig mest?
– Jag tycker det är intressant att väljarbeteendet i Sverige ändå är så pass stabilt. Förklaringarna till hur, när och varför väljare beslutar sitt partival eller byter parti ser väldigt likadant ut genom åren. Man pratar mycket om ökad rörlighet i väljarkåren men våra resultat visar ju att väljarrörligheten legat på en oförändrad nivå i närmare trettio år.
Varför är det viktigt att forska om val?
– Våra demokratiska val är de största händelserna i vårt samhälle. Väljarnas överväganden och beslut är en sorts spegel där vi kan följa samhällsutvecklingen, vart Sverige är på väg. Hur den representativa demokratin mår och fungerar är centrala frågeställningar för samhällsvetare. Det är viktigt att det finns oberoende forskning om vad de många människorna därute egentligen tycker och tänker, forskning som har tillräcklig integritet och uthållighet så att den kan stå pall genom regeringsskiften, genom ideologiska vänster- och högervindar och genom låg- och högkonjunkturer.
Maria Solevid
Titel: Docent i statsvetenskap
Vad var rubriken på din första forskningsartikel baserad på data från Valforskningsprogrammet och vilket år publicerades den?
– Jag använde data från valundersökningen redan i min kandidatuppsats i statsvetenskap år 2000, Mysteriet med förtroendet som inte ökar. En uppsats om hur och när ekonomiska bedömningar kan förklara politiska förtroendeskillnader mellan individer. Min första publikation på valforskningsdata kom 2004, kapitlet Det underskattade samtalet väljare emellan som ingick i forskarantologin Kampen om euron.
Vilket är ditt mest intressanta forskningsresultat?
– I ett kapitel i boken Väljarna och valet 2022 vrider och vänder vi på frågan om väljarna belönar eller bestraffar regeringar baserat på om de får det bättre eller sämre ställt. Den så kallade plånbokshypotesen har ett svagt stöd i forskningen, samtidigt som politiker och media ger den stor betydelse. Vi hittar också väldigt lite stöd för att plånboksfrågor, exempelvis energi- och drivmedelspriser, avgjorde valet.
Vilket av dina forskningsresultat har överraskat dig mest?
– Jag blir sällan överraskad, snarare oftare och fortfarande lite besviken över resultat som inte blir statistiskt signifikanta även om det är vardag för en forskare. Däremot blir många resultat en ögonöppnare, som hur mycket skillnaden i valdeltagande och därmed den politiska ojämlikheten, faktiskt ökar mellan olika grupper (exempelvis de med lägre och högre utbildning) när valdeltagandet minskar eller är lågt.
Varför är det viktigt att forska om val?
– Val är den centrala händelsen i alla representativa demokratier. I Regeringsformen, en av våra fyra grundlagar, anges att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” (1 kap, 1§). Det är genom valen väljarna ger mandat till och utkräver ansvar av de politiska representanterna. Att förstå varför val slutar som de gör och varför väljarna har röstat som de har gjort bidrar med kunskap om demokratins funktionssätt.
Patrik Öhberg
Titel: Forskare i statsvetenskap
Vad var rubriken på din första forskningsartikel baserad på data från Valforskningsprogrammet och vilket år publicerades den?
– Jag hade något mycket bättre än en artikel, nämligen min avhandling Politiker med karriärambitioner – en omöjlig självklarhet. En studie om karriärambitionernas betydelse i den representativa demokratin som kom 2011. Min medverkan i Valforskningsprogrammet har främst rört kronjuvelen i programmet; riksdagsundersökningarna. De startades 1985 och är helt unika i sitt slag. Tack vare Valforskningsprogrammet och tillgängliga riksdagsledamöter har vi fått en god inblick i hur vår representativa demokrati fungerar.
Vilket är ditt mest intressanta forskningsresultat?
– I avhandlingen ställde jag den enkla frågan: finns det riksdagsledamöter som strävar efter att göra en politisk karriär? Jag förstår att den frågan kan tyckas självklar, men den är samtidigt utmanande. Den som till äventyrs läser politikers memoarer kan notera att de ofta är noga med att understryka att några karriärambitioner har de minsann aldrig haft. Utmaningen blev att försöka studera något som politiker säger inte existera. Där kom riksdagsundersökningarna väl till pass. Med deras hjälp kunde jag på ett bra sätt studera karriärambitiösa politiker. I min avhandling framkom att det inte bara finns politiker som vill klättra på karriärstegen, utan de med ambitioner lyckas bättre än andra med att göra politisk karriär.
Vilket av dina forskningsresultat har överraskat dig mest?
– Givet att det i närmaste var tabu att prata om egna karriärambitioner i politiska memoarer och man inte sällan underströk att den som uppvisar karriärambitioner är körd, så är det nog att politiker som eftersträvande högre positioner så tydligt skiljde ut sig. Ett roligt exempel är inställningen till att använda könskvotering till ledande statliga befattningar. Kvinnor och män som åstundande en framträdande karriär hade vitt skilda uppfattningar om förslagets förträfflighet. Kvinnor med karriärambitioner var väldigt mycket för medan män med motsvarande framtidsplaner var väldigt mycket emot. Däremot fanns det ingen skillnad mellan män och kvinnor i avsaknad av planer att sig uppåt.
Varför är det viktigt att forska om val?
– Om vi inte forskar om varför medborgarna röstade som de gjorde, vad som avgjorde valet etcetera är risken ganska stor att de politiska aktörerna skulle få för mycket att säga till om. Politiska aktörer är ofta mer måna om att få rätt än att söka sanningen om vad som har hänt. Utan valforskning i en representativ demokrati skulle vi i större utsträckning vara utlämnade åt olika konkurrerande narrativ som stod emot varandra.
Av: Ulrika Lundin