Image
Trädprov som visar årsringar på ett träd.
Photo: Jenny Meyer Daneback
Breadcrumb

Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden

Published

Jetströmmar är koncentrerade vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd nu rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren och kan för första gången påvisa att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

Jetströmmar färdas runt jordklotet på norra och södra halvklotet. Deras exakta platser är inte fasta utan skiftar som svar på förändringar i läget och intensiteten hos hög- och lågtryckssystem. Ibland agerar jetströmmar som en snabbt rinnande bäck och ibland som en långsamt slingrande flod. Jetströmmen bestämmer till stor del vädret under sommaren i Europa.

Direkta mätningar av jetströmmen har bara funnits sedan slutet av 1940-talet. Men med hjälp av långa serier av årsringar från träd från olika håll i Europa som fångar temperaturförändringar kunde forskargruppen rekonstruera jetströmsvariationer tillbaka till år 1300. Genom att studera existerande serier av historiska data över kyrkoskatt, spannmålspriser, vinskördar och epidemier kunde forskarteamet jämföra dessa med rekonstruktionen av jetströmmen som de själva tagit fram.

– Studien är viktig därför att den ger ett långsiktigt perspektiv på hur jetströmmen position förändrats långt före människans märkbara klimatavtryck på jorden och innan de korta observationer som gjorts tidigare, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi vid Göteborgs universitet och en av studiens medförfattare.

Forskare står i ett labb med en trädring
Forskaren Hans Linderholm i trädringslaboratoriet (dendrokronologilaboratoriet), Göteborgs universitet.&nbsp;<br /> Foto: Jenny Meyer Daneback
Photo: Jenny Meyer Daneback
Image
Mätinstrument i ett labb.
Laboratorieutrustning i trädringslaboratoriet (dendrokronologilaboratoriet), Göteborgs universitet.

Visar på jetströmmens stora betydelse för samhället

Forskarna fann bland annat att när pestpandemin digerdöden drabbade Europa 1346–1353 befann sig jetströmmen i en extrem nordlig position över Europa. Studien visar att epidemier inträffade oftare på de brittiska öarna när jetströmmen befann sig längre norrut. Eftersom somrarna var blöta och kalla rådde ofta missväxt och förhållandena var mer gynnsamma för att sprida sjukdomar bland både djur och människor.

– Vår studie visar hur jetströmmen har påverkat väder och därmed hälsa och jordbruk i olika delar i Europa under flera århundraden. Den visar hur stor betydelse jetströmmen har för samhället, säger Hans Linderholm.

Image
Träd
Plats där trädprover hämtats för studier av trädets årsringar.
Photo: Valerie Trouet

I samband med extremväder har det under senare tid varit stort fokus på jetströmmen. 

– En hypotes är att i en varmare värld så kommer jetströmmen att  flytta närmare polerna och dessutom bli mer vågig och långsam. Detta kan ge upphov till extremväder som torka och översvämningar. 

– Ju mer kunskap vi får om hur jetströmmens variationer påverkar vädret, desto mer kan vi förutsäga och förbereda oss på framtida förändringar, säger Hans Linderholm.

Studien:
Jet stream controls on European climate and agriculture since 1300 CE är publicerad den vetenskapliga tidskriften Nature (25 september 2024).

För ytterligare information om studien, kontakta:

Hans Linderholm, professor i naturgeografi, Institutionen för geovetenskap, Göteborgs universitet, e-post: hansl@gvc.gu.se, telefon: 0708-58 95 04

Hur kan årsringar på ett träd berätta om jetströmmen på medeltiden?

Träd som växer på marken har en historia att berätta om vindar på 10 000 meters höjd. Hur är det möjligt?

– Jetströmmen styr lågtryckens banor, vilka i sin tur påverkar temperatur och nederbörd på landbacken. Och trädens tillväxt är beroende på just temperatur och/eller nederbörd. Därför går det att använda trädringar, som är ett mått på den årliga tillväxten, för att få information om jetströmmen tillbaka i tiden, säger Hans Linderholm. 

TEXT: Johnny Bergenholtz-Foglander, Jenny Meyer Daneback

DETTA ÄR JETSTRÖMMEN

Jetströmmarna är smala band av snabba vindar som rör sig från väster till öster på cirka 11 kilometers höjd i atmosfären. De har stor betydelse för vädret vid marken. Strömmarna alstras av mötet mellan olika luftmassor och det finns två jetströmmar per halvklot – de polära vid ca 60° och de subtropiska vid ca 30° nordlig respektive sydlig latitud. I Sverige påverkas vi främst av den nordliga polära jetströmmen, som uppstår i mötet mellan kall luft från Arktis och varm luft söderifrån.

Jetströmmarna är inte raka utan slingrar sig fram i vågor eller bågar. Deras hastighet och vågornas längd beror på temperaturskillnaden mellan luftmassorna: Ju större kontrast desto högre fart, kortare vågor och mer omväxlande väder på marken. Omvänt leder mindre temperaturskillnad till långsammare jetström, längre vågor och stabilt väder under längre perioder.

När en jetström låser sig länge i ett läge kan det ge upphov till extremväder, som svår torka under sommaren och rejäla köldknäppar under vintern. Ett exempel är sommaren 2018, då jetströmmen orsakade ett stationärt högtryck som blockerade och styrde bort lågtryck och tillät varma luftmassor från söder att nå in över Sverige. Det ledde till extrema temperaturer, torka och svåra skogsbränder. När jorden blir varmare minskar kontrasten mellan polära och tropiska luftmassor så att jetströmmarna blir långsammare och får längre, mer trögrörliga vågor. Vi kan alltså förvänta oss mer extremväder i framtiden.
(Källa: Hans Linderholm)