Nobelpriset 2024 – om forskarna själva får välja
Runt lunchtid måndag 14 oktober vet vi namnet på samtliga sex mottagare av Nobelpriset 2024. Under tiden försöker experter, nyhetsredaktioner och bettingföretag varje år gissa vem som ska belönas för sina enastående prestationer. Men vem eller vilka tycker forskarna själva borde få pris, och varför?
NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN
Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi
“Det skulle vara roligt om Steven A Rosenberg från NCI fick det. Han är en pionjär inom cellterapi för cancer; behandlingar som idag inkluderar tumör-infiltrerande lymfocyter (TIL), chimeric antigen receptor T-celler (CAR-T) eller T-cellreceptor (TCR)-transgener. Rosenbergs labb utvecklade först TIL-behandling, som nu är godkänd för melanom. Han var även först med att föra in en gen i en mänsklig cell med genetisk ingenjörskonst för kliniskt bruk. Detta lade grunden för CAR-T celler, en annan genetisk ingenjörskonst han bidragit till. CAR-T-cellsbehandling är godkänd för vissa lymfom och leukemier.”
NOBELPRISET I FYSIK
Giovanni Volpe, professor i fysik
“Att förutsäga Nobelpristagare är alltid svårt, men jag tror att årets fysikpris skulle kunna gå till forskare inom metamaterial. Personer som Sir John Pendry och David R. Smith har revolutionerat vår förståelse för material genom att skapa strukturer med unika elektromagnetiska egenskaper, vilket möjliggör fenomen som negativ brytningsindex och osynlighetsmantlar.
Alternativt kanske studier av DNA- och proteinveckning uppmärksammas. Trots att Ashkin belönades 2018 för optiska pincetter, har djupare insikter i biomolekylers struktur och funktion haft stor betydelse för både fysik och biologi. Oavsett resultatet ser jag fram emot att se vilket område som uppmärksammas i år.”
NOBELPRISET I KEMI
Kristina Hedfalk, professor i biokemi
”Jag har svårt att identifiera en enskild person, men antikroppsbehandling av neurologiska sjukdomar är ett mycket spännande fält där det gjorts stora framsteg senaste åren, tänker främst på behandling av Multiple sclerosis (MS) men även behandling av tidig Alzheimer’s. Dock tangerar detta Nobelpriset i kemi 2018.
Ett annat mycket intressant, och angränsande, område är biomarkörer vilka väsentligt bidrar till tidig diagnostik och behandling. Här finns det många exempel, men tänker vi återigen på demenssjukdomar har vi i även Sverige, och på Göteborgs universitet, exempel på mycket framgångsrik forskning.”
NOBELPRISET I LITTERATUR
Andrea Castro, professor i spanska
“Jag hoppas på att den chilenska poeten Raúl Zurita (1950) får priset. Sen 70-talet har han undersökt sätt att tala om smärta och utsatthet. Efter att som ung ingenjörsstudent blivit fängslad och torterad har han sagt att han behövde åter lära sig prata “från totalt haveri, nästan från galenskap, så att han fortfarande kunde säga något till någon”. Detta behov skapar en poesi av skärvor och fragment, röster och erfarenheter, som söker olika sorts uttryck med olika material, som när han ristade in en diktrad i Atacamaöknen eller flög en dikt över New Yorks himmel. Han har också skapat och utfört kollektiva konstverk och performance.“
NOBELS FREDSPRIS
Johan Karlsson Schaffer, professor i internationella relationer
“Det är en utmaning att hitta fredssträvanden att hedra med Nobels fredspris i vår konfliktfyllda tid: Ryssland tillåts fortsätta sitt angreppskrig mot Ukraina. Konflikter i Mellanöstern, Sudan, Myanmar och Sahel skapar svåra humanitära kriser. Mellan stormakterna är spänningarna de största sedan kalla krigets slut.
Värdiga mottagare av fredspriset vore de europeiska, interamerikanska och afrikanska människorättssystemen. De ger enskilda möjlighet att klaga till en internationell tribunal som ställer regeringar till svars för deras förpliktelser att värna mänskliga rättigheter. Därmed bidrar människorättssystemen till att stärka demokratin och rättsstaten – långsiktiga förutsättningar för varaktig fred.”
SVERIGES RIKSBANKSPRIS I EKONOMISK VETENSKAP TILL ALFRED NOBELS MINNE
Håkan Eggert, lektor i nationalekonomi
”Det är alltid uppiggande när ekonomipriset ges till någon lite oväntad pristagare. Ett sånt val skulle vara att ge det till Partha Dasgupta, som gjort betydande bidrag inom många områden men här tänker jag på hans arbete inom miljö och naturresursekonomi och hur han särskilt kopplat dessa frågor till utvecklingsekonomi och situationen i det globala syd. Eftersom jag själv sysslat med naturresursekonomi skulle det vara lite extra.
Ett annat område som känns ständigt aktuellt inom nationalekonomi är frågor om offentlig ekonomi, inkomstfördelning och ojämlikhet. Jag tyckte man missade att ge priset till Tony Atkinson, som gick bort 2017, som varit en pionjär för forskning runt rättvisa och fördelning. Det är knappast det mest troliga, men det vore roligt om Emmanuel Saez, Thomas Piketty och Gabriel Zucman fick priset. De har fortsatt och fört vidare forskningen i Atkinsons anda och hann även att författa viktiga bidrag tillsammans med Atkinson."
Av: Peter Larsson och Ulrika Lundin