Varför har Birgitta namnsdag den 7 oktober?
– Att Britta och Birgitta har namnsdag den 7 oktober har med den heliga Birgitta att göra. Men det är inte för att hon föddes denna dag, utan för att hon helgonförklarades den 7 oktober 1391. Det var då hon så att säga blev den heliga Birgitta.
Vissa år, när det är fint väder omkring 7 oktober, brukar man säga att vi har ”brittsommar”.
Alla helgon har ju särskilda kännetecken, så att man genast skall se vem det är. Birgitta känner vi igen på gåspennan, bläckhornet och böckerna med uppenbarelser.
Skrev hon ned sina uppenbarelser själv?
– Både ja och nej. Det förekom ofta att hon dikterade sina uppenbarelser för sina biktfäder som sedan skrev ned vad hon sade på latin. Men det förekom också att hon skrev själv. På KB i Stockholm finns några unika handskrifter, där Birgitta med egen hand har skrivit ned sina uppenbarelser.
Det är lätt att tro att Birgittas texter alltid förelåg på latin under medeltiden, men så var det inte. Redan under medeltiden kunde man läsa Birgittas texter på svenska och på latin.
Vad ville den heliga Birgitta åstadkomma egentligen?
– Man brukar ofta sammanfatta hennes budskap så här: Att förverkliga Kristi och hans moders vilja här i världen. Kort och gott. Birgitta själv ansåg sig ha ett särskilt uppdrag att göra det, eftersom hon genom sina uppenbarelser hade direkt tillgång till både Kristus och jungfru Maria.
Och vad ville dom då säga till människorna? Jo, det handlade om olika saker, men ofta om moralisk och asketisk åtstramning inom alla samhällsklasser. Både män och kvinnor, lärda och olärda, bönder och herrar, behövde allvarligt fundera över om det var nödvändigt att leva i flärd och lyx. Hon kunde gå till angrepp mot makthungriga kungar och biskopar, men ville knappast revolutionera samhället. Även om hon kunde uppmuntra till att avsätta kungar.
I sin klosterregel, Regula Salvatoris, var hon också mån om jämställdhet. Medan vi inom äldre klosterregler möter tanken att klostrets ledare skulle ge mat och vin till munkar och nunnor efter behov, menade Birgitta att alla skulle ha samma mått, högättad och lågättad, rik och fattig.
Var Birgitta feminist?
– I äldre tider kunde Birgitta väcka ont blod hos manliga författare. August Strindberg talade om henne som en ”oregerlig kvinna” och som både härsklysten och högfärdig. Litteraturhistorikern Henrik Schück hävdade att tre saker låg bakom hennes uppenbarelser: otillfredställda sexuella behov, dålig diet och ”den erkänt bristfälliga belysningen i de medeltida bostadshusen”. Under senare tid har pendeln slagit över åt andra hållet. Birgitta har utmålats som en tidig feminist, en sorts vägröjare till Fredrika Bremer och modern tids feminister. Det talas om ett radikalt kvinnoevangelium hos henne. Det finns skäl att vara skeptisk till den uppfattningen. Hennes syn på kvinnans roll i hemmet var präglat av sin samtid, och därför ganska patriarkalisk. Hon var visserligen själv en frigjord kvinna, men hon tyckte inte att andra kvinnor skulle vara det.
Men under alla omständigheter var Birgitta just som kvinna ett unikum. Det finns gott om framstående kvinnor i klostren, särskilt i västerlandet under medeltiden, och det finns ju flera kvinnor som förnyar ordnar, såsom Klara av Assisi och Teresa av Avila. Men Birgitta är unik just genom att hon stiftar en egen ordensbildning, den som vi till vardags kallar Birgittinorden, men som egentligen heter Ordo Sanctissimi Salvatoris, Den allraheligaste Frälsarens orden. Det finns få om ens några exempel på kvinnor som i förmodern tid har åstadkommit något sådant.
Hur lever Birgittas arv kvar i dag?
– Jag skulle vilja säga att hennes arv lever kvar på tre sätt:
För det första finns hennes klosterorden kvar. Det byggdes praktfulla kloster i Norden, mest känt är ju moderklostret Vadstena, men det fanns även kloster i Danmark och Norge. Vi glömmer gärna bort att det fanns två birgittinkloster i det svenska riket, det fanns också ett i den östra rikshalvan: Nådendal, eller Naantali på finska. Men det inrättades även flera kloster på kontinenten, i Tyskland och i Italien, liksom i Baltikum och i England. Ett av de viktigaste klostren i England var faktiskt Syon Abbey, som var birgittinskt. Både birgittinorden och andra ordnar mötte ett stort bakslag under reformationen, då ordensväsendet avskaffades och många kloster upplöstes i de länder som blev protestantiska. Värst var kanske att moderklostret Vadstena stängdes 1595.
Men ordensgemenskapen levde kvar och två viktiga reformer har ägt rum genom historien. Den första ägde rum i Spanien på 1600-talet genom en kvinna vid namn Marina de Escobar, som förnyade orden på lite olika sätt och skapade en ”spansk gren” som fortfarande lever kvar. Den andra och ännu mer betydelsefulla förnyelsen ägde rum i början av 1900-talet med västgötskan Elisabeth Hesselblad, från Fåglavik utanför Herrljunga. De flesta birgittinkloster i dag tillhör denna ”svenska” gren. Elisabeth Hesselblad helgonförklarades 2015.
För det andra är hennes uppenbarelser fortsatt viktiga i många katolikers spiritualitet. Den katolska kyrkan lär att de så kallade privatuppenbarelser som vi möter hos Birgitta är helt i linje med kyrkans tro och moral och att det kan vara till nytta för den troende att läsa och bejaka dem, men det är inte något krav på den enskilde katoliken att han eller hon måste tro på dem, de är värdiga tro, men inte nödvändiga.
För det tredje vill jag säga, att vi alla, även om vi inte lever i kloster eller är katoliker, kan beundra Birgitta för att hon lyckades stå på sig. Hon vandrade genom livet på den vassa eggen mellan att anses vara besatt av demoner eller vara ett helgon. Hon tog oerhörda risker och var inte rädd för att bli ovän med folk. Genom sin oräddhet och sin förmåga att få saker gjorda, har hon skapat ett oerhört värdefullt bidrag till Nordens litteraturhistoria.
