Experter: HBTQI

Prideparader och politisk mobilisering

Prideparader i internationell jämförelse

Mattias Wahlström forskar om sociala rörelser och politiska protester. Han är aktuell som medförfattare till boken Pride Parades and LGBT Movements där prideparader och pridetraditioner i sju europeiska länder samt Mexico jämförs. Boken presenterar analyser om vilka som deltar i prideparader, vad deltagandet betyder för dem och hur de har mobiliserats. Utifrån intervjuer med organisatörer och hbtq-aktivister diskuteras också hur de tvingas väga samman olika, delvis motstridiga, intressen och strategier runt Pride. Mattias Wahlström är också medförfattare till rapporten Normer som skaver – om hbtq-personers arbetsmiljö i Göteborgs stad.
Mattias Wahlström, docent i sociologi, telefon: 031–786 4830, e-post: mattias.wahlstrom@socav.gu.se

Politik och motstånd mot heteronormativ könsmakt

Cathrin Wasshede disputerade 2010 på avhandlingen Passionerad politik. Om motstånd mot heteronormativ könsmakt. Hennes forskningsintressen är kön, sexualitet, makt och motstånd samt styrning och normaliseringsprocesser. Från 2015 arbetar hon i ett projekt om kollektivboende och ett om transnationell politisk mobilisering kring kulturella produkter som till exempel slöjan, regnbågsflaggan och manga.
Cathrin Wasshede, docent i sociologi, telefon: 031–786 5830, e-post: cathrin.wasshede@socav.gu.se

Skola och förskola

Genus och normkritik i förskolan

Anette Hellman forskar om hur könsroller och föreställningar om vad som är ”normalt” skapas, befästs och ifrågasätts inom förskolans verksamhet. Hon har skrivit boken Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv.
Anette Hellman, docent i pedagogik, telefon: 031–786 2173, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

Normkritik och genus i skola

Eva Reimers forskar om hur normer – så som den heterosexuella normen – upprepas, befästs, utmanas och förändras i den förskola, skola och lärarutbildningen. Hon är bland annat medförfattare till Skola i normer och Normer i förskolan.
Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, telefon: 073–417 0155, e-post: eva.reimers@gu.se

Ungdomskultur, identitet, maskulinitet och gymkulturer

Thomas Johansson har i nästan tre decennier forskat om ungdomar, populärkultur, identitet och genus. Flera av hans forskningsprojekt har handlat om maskulinitet och gymkulturer. Han har skrivit en lång rad böcker, bland annat är han medförfattare till The conundrum of masculinity. Hegemony, homosociality, homophobia and heteronormativity, Extreme Sports – Extreme Bodies. Gender, identities and bodies in motion och Fitness Doping och Trajectories, Gender, Bodies and Health.
Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 031-786 2003, e-post thomas.johansson@ped.gu.se

Media och digital teknik

Medias föreställningar om genus och sexualitet

Tommaso Milani analyserar hur genus och sexualitet framställs i media i olika sociala och politiska kontexter och hur dessa föreställningar bidrar till att reproducera eller bestrida sexistiska, homofobiska eller transfobiska stereotyper. Milani har också forskat om homonationalism och homonormativitet samt deras kritik i Israel/Palestina och Sydafrika.
Tommaso Milani, professor i flerspråkighetsforskning, telefon: 031–786 4418, e-post: tommaso.milani@svenska.gu.se

Sociala rörelser och digital teknik

Lisen Selanders forskning undersöker den digitala teknikens roll för hur vi organiserar och mobiliserar oss inom frivilligorganisationer. Hon är nu verksam i flera forskningsprojekt som undersöker digitala plattformar och transnationella politiska gemenskaper.
Lisen Selander, professor i informatik, telefon: 031–786 2725, e-post: lisen.selander@ait.gu.se

Mångfald och föräldraskap 

Normkritiska perspektiv på rättsligt föräldraskap och familjerätt

Erik Mägi forskar om fastställande av föräldraskap, normkritik och rättslig design. Detta inkluderar bland annat hbtqi-personers föräldraskap. Han är även medförfattare till Stjärnfamiljejuridik (2015).
Erik Mägi, doktorand i civilrätt, telefon: 079–047 2716, e-post: erik.magi@law.gu.se

Normer – vem innesluts respektive utesluts, och varför?

Återkommande teman i Lena Martinssons forskning är jämställdhetsnormer, värdegrundsarbete och mångfaldssatsningar. Hon studerar bland annat vem som innesluts och utesluts av normer och frågor om hur klass, ålder, rasifiering, nationalism, funktionsnormativitet, sexualitet och genus relaterar till varandra.
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap, telefon: 031–786 5910, e-post: lena.martinsson@gu.se

Sexualutbildning av asylsökande och språk, sexualitet och kön på sociala medier

Kristine Køhler Mortensen forskar om migration, specifikt sexualutbildning av asylsökande. Hon har tidigare forskat om språk, sexualitet och kön med inriktning på sociala medier.
Kristine Køhler Mortensen, forskare inom sociolingvistik – språk och social betydelse, e-post: kristine.kohler.mortensen@gu.se

Litteratur, film och konst

Begär mellan kvinnor i litteraturen

Eva Borgström har skrivit böckerna Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935, Den moderna homofobin och Kärlekshistoria: Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur. Hennes senaste bok är antologin Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 1890-1960, som hon redigerade tillsammans med historikern Hanna Markusson Winkvist. En ny bok om queermotivet i Hjalmar Bergmans författarskap är under arbete.
Eva Borgström, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5277, 070–365 8718, e-post: eva.borgstrom@lir.gu.se

Trans i litteraturen

Maria Hymna Ramnehill forskar om transmotivet och bilden av transpersoner i samtida skönlitteratur. Avhandlingen fokuserar på hur transkroppen gestaltas som naturlig eller onaturlig i svenskspråkig skönlitterär prosa från slutet av 1900-talet till i dag.
Maria Hymna Ramnehill, doktorand i litteraturvetenskap, e-post: maria.ramnehill@lir.gu.se

HBTQI-litteratur och kunskapsorganisation

Siska Humlesjö är systembibliotekarie och projektassistent för projektet QUEERLIT, som ska samla svensk skönlitteratur med HBTQI-teman i en nationell databas. Expertområdet omfattar kunskapsorganisation kring HBTQI samt nutida skönlitteratur med HBTQI-tematik.
Siska Humlesjö, systembibliotekarie, e-post: siska.humlesjo@lir.gu.se

HBTQI-litteratur ur historiska perspektiv

Olov Kriström är bibliotekarie och jobbar inom projektet QUEERLIT, som ska samla svensk skönlitteratur med HBTQI-teman i en nationell databas. Expertområdet omfattar huvudsakligen prosa och facklitteratur från 1800- och 1900-talen, med fokus på relationerna mellan samhälle och text.
Olov Kriström, bibliotekarie, e-post: olov.kristrom@lir.gu.se

Feministisk pornografi och homopolitisk filmkultur

Ingrid Ryberg tar fokus på queera och feministiska filmkulturer, bland annat feministisk pornografi, samt 70- och 80-talens kvinno- och homopolitiska filmkulturer i Norden. Hon har tidigare medverkat i det konstnärliga forskningsprojektet Queera rörliga bilder.
Ingrid Ryberg, universitetslektor i filmvetenskap, telefon: 031–786 1977, 076–618 1977, e-post: ingrid.ryberg@gu.se

Design och konsthantverk i relation till genus, sexualitet, jämställdhet och politik

Maja Gunn forskar om design och konsthantverk i relation till genus, sexualitet, queer, och normkritik. Fokus är mode, design och konsthantverks politiska och samhällsförändrande funktioner och hur formgivning kan utmana normer.
Maja Gunn, professor i konsthantverk med inriktning textil, e-post: maja.gunn@hdk.gu.se

Hatbrott

Hatbrott baserat på sexuell identitet och läggning

Christian Munthe forskar om etiska och filosofiska frågor om hatbrott, till exempel förföljelser och brott baserade på sexuell identitet och läggning. Han är verksam vid Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM), har utkommit med en redigerad specialsektion om hatbrottsfilosofi av tidskriften Journal of Interpersonal Violence och är medredaktör för och författare i en serie om tre böcker om hatbrott, psykologi och terrorism.
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, e-post: christian.munthe@gu.se

Medicinrättsliga och juridiska frågor

Trans och intersex i medicinska och juridiska diskurser

I sin forskning har Erika Alm kritiskt granskat normer kring kropp, kön och begär, särskilt som de ter sig inom medicinsk och juridisk kunskapsproduktion. Avhandlingen Ett emballage för inälvor och emotioner (2006) undersökte hur företrädare för svenska staten tar ställning i frågor kring individens rätt att bestämma över sin egen kropp, i frågor abort, sterilisering och individens rätt att få sin könstillhörighet fastställd. Sedan dess har Erika Alm bland annat studerat hur konkurrerande kunskapsanspråk spelas ut i diskurser kring intersex, med fokus på hur medicinen utesluter den levda erfarenheten hos de personer som är direkt berörda. Frågor om hur trans- och intersexaktivister organiserat sig, i Sverige och internationellt, för att få gehör för sina krav på att deras mänskliga rättigheter skall respekteras har också varit viktiga i Erika Alms forskning.
Erika Alm, docent i genusvetenskap, telefon: 031-786 5332, 076–618 5332, e-post: erika.alm@gu.se

Medicinrättsliga frågor

Lotta Vahlne Westerhäll har i sin forskning sysslat mycket med olika medicinrättsliga frågor. Hon var under 2014 regeringens särskilda utredare med uppdrag att se över bestämmelserna om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet i könstillhörighetslagen. Betänkandet, Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering, SOU 2014:91, överlämnades till statsrådet Gabriel Wikström i januari 2015. Betänkandet innehåller ett förslag till lag om ändring av juridiskt kön och ett förslag till lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. I två departementspromemorior, 2018:11 och 2018:17, har vissa revideringar gjorts av betänkandet. Frågan ligger nu på Kulturdepartementets och Socialdepartementets bord.
Lotta Vahlne Westerhäll, professor emerita i offentlig rätt och socialrätt, e-post: lotta.westerhall@law.gu.se

Arbete och arbetsmiljö

Hur skapas en mer inkluderande och jämlik arbetsplats?

Ulla Eriksson-Zetterquists forskning är särskilt inriktad mot organisation och management. I olika studier har hon undersökt organisering inom professionella organisationer, mångfald och inkludering. Just nu är hon aktuell i den nya boken Ojämlika arbetsplatser, där hon skrivit ett kapitel om hur kränkningar och och diskriminering upplevs och hanteras inom Försvarsmakten.
Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi, särskild inriktning mot organisation och management, telefon: 031–786 5407, e-post: ulla.eriksson-zetterquist@gri.gu.se 

Hbtq-personers sociala och organisatoriska arbetsmiljö

Sofia Björk forskar om hur organisatoriska förutsättningar, socialt samspel, samarbete och stöd från kollegor och chefer påverkas av heteronormativitet och cis-normativitet och vad det få för konsekvenser för hbtq-personers arbetstillfredsställelse, karriärer och välbefinnande. Särskilt intresse riktas mot transpersoners villkor och erfarenheter. Hon arbetar just nu med en forskningsöversikt för Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Sofia Björk, universitetslektor i sociologi, telefon: 031–786 6748, e-post: sofia.bjork@socav.gu.se