Experter: Första maj

Pandemins konsekvenser för första maj-firandet

Vad får Corona-restriktionerna för konsekvenser för första maj-traditionen? Det varierat utifrån första maj-demonstrerandets olika betydelser, enligt Mattias Wahlström, forskare i sociologi. Han har utifrån enkäter utdelade till första majdeltagare i Sverige och andra europeiska länder bland annat analyserat människors motiv för att gå i första maj-demonstrationer. Första maj-demonstranter vill förstås dels bidra till att påverka politiskt, men tillställningarna har också en social och sammanhållande funktion. Medan den utåtriktade opinionsbildande sidan av första maj i viss mån kan ersättas med live-streamade tal och aktiviteter på digitala plattformar, så är de mer sociala aspekterna svårare att ersätta.
Mattias Wahlström, docent i sociologi, tel. 070–438 0259, e-post: mattias.wahlstrom@gu.se

Kampdag, picnic eller ännu ett zoom-möte?

Första maj är arbetarrörelsens internationella kampdag, men dess betydelse har varierat under decennierna. Från att i början ha varit dagen där man visade upp sin styrka inför motparten och la fram sina krav, blev den till dagen där man gav sig själv beröm för de uppnådda resultaten, och nu kanske den snarare är att betrakta som en ”event”, en chans att få medietäckning för sina utspel. Men hur påverkas retoriken av att rörelsens politiska gren har regeringsmakten, men inte riksdagsmajoriteten? Och ser det ut med kampen, styrkemarkeringen och den sociala samvaron när allting måste ske digitalt på grund av pandemin?
Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, professor i retorik, telefon: 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

De politiska talens dag

Många är de vänstersympatisörer som kommer att ägna delar av april åt att grunna över vad de ska säga i sitt tal på 1 maj. Några njuter av utmaningen, andra våndas − men alla måste förbereda sig noga om det ska bli ett bra tal, ett slagkraftigt tal. Men hur förbereder man sig och vad ska man tänka på om man vill få människor att lyssna? Och vad är speciellt med just 1 maj-tal? Enligt Barbro Wallgren Hemlin ser de grundläggande råden likadana ut, oavsett om talaren står på ett stort torg med hundratals åhörare eller har någon form av digital sändning. Men direktkontakten mellan talare och publik går förlorad i digitala sammanhang. Publikens respons kan lyfta talaren och göra att talet får extra kraft. Utan publik i en studio får talaren kämpa för att lyfta sig själv.
Barbro Wallgren Hemlin, docent i svenska språket och ordförande för Retorikcentrum vid Göteborgs universitet, e-post: barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se

Folkrörelser och musik

Ett viktigt kampmedel för den tidiga arbetarrörelsen var de entusiasmerande sånger, ofta marscher, som man sjöng på olika möten och inte minst på första maj. Som den främsta sången måste Internationalen från 1880-talet räknas (text: Eugène Pottier, musik: Pierre Degeyter /svensk övers. av Henrik Menander 1902/). Menander hade tidigare till Nils Möllers musik skrivit Arbetets söner, som inleds med orden: ”Arbetets söner sluten er alla/till våra bröder i syd och i nord”.  Även idag under pandemins tid har många musiker, ensembler och orkestrar, om inte för att entusiasmera eller förmedla ett ideologiskt budskap, så har man i varje fall försökt göra var- och söndagarna trevligare för lyssnarna genom att spela uppmuntrande musik. En och annan marschmelodi går med andra ord idag genom internetrymden för den hugade att gå i takt med.
Olle Edström, professor emeritus i musikvetenskap, telefon: 031–28 62 70, e-post: olle.edstrom@musicology.gu.se

Hur många var det egentligen som demonstrerade?

Varje 1 maj florerar olika uppgifter om hur många människor som deltog i de olika demonstrationstågen. Professor Ulf Bjereld har följt 1 maj-demonstrationerna under många års tid. Han konstaterar att arrangörernas egna uppgifter om deltagandet ofta är starkt överdrivna. Han vet, för han brukar räkna själv!
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, telefon: 070–230 4603, e-post: ulf.bjereld@pol.gu.se