Bantuspråken kutu och kwere ska utforskas

RJ Projekt

Under torsdagen, den 24 oktober, beviljade Riksbankens jubileumsfond finansiering inom utlysningen för humaniora och samhällsvetenskap. En av dem som beviljats forskningsanslag är Malin Petzell.

Om språkvetare enbart förlitar sig på hur väldokumenterade språk används så kan de få en skev bild av vilka gränser den språkliga variationen har. Att inkludera data från underdokumenterade språk är därför nödvändigt för att kunna testa hur väl olika teorier stämmer med den språkliga verkligheten. Exempelvis har nyligen genomförda studier av verb i bantuspråk redan nyanserat förståelsen av hur verbsystem kan struktureras.

Nu går Malin Petzell, forskare i afrikanska språk, vidare för att även dokumentera och analysera så kallad aktionsart i de närbesläktade bantuspråken kutu och kwere.

– Om man tar ett verb som gå så är det något som pågår, dynamiskt. Medan veta är statiskt – man kan inte ”hålla på att veta” utan det är mer av ett tillstånd, något som inte går att göra gradvis. Det finns en exakt startpunkt men ingen slutpunkt. I engelskan kan vi ta exemplen eat, pray och love: Man kan säga I am eating apples och I am praying om det pågår men inte gärna I am loving my mother, säger Malin Petzell.

– Vi vet hur man böjer olika verb men det mesta vi vet utgår från europeiska språk och framför allt engelskan. I andra språk kanske man kan ”hålla på att vara kär”?

Genom projektet ska hon ta reda på vilka böjningar som är möjliga i språken kutu och kwere och hur grammatiken ser ut. Hur säger man ”hon satt” eller ”hon har suttit”, ”hon satte sig” eller ”hon sitter”?

– I svenskan har vi två olika verb, man kan sitta och sätta sig medan Malin is sitting down i engelskan antingen kan betyda att jag håller på att sätta mig eller redan sitter. Sätta sig och sitta är samma verb på engelska, det är bara tempus och aspekt som skiljer dem åt. Så är det även på kutu och kwere där kakala kan ha så skilda betydelser som ’hen satt’, ’hen har suttit’, ’hen satte sig’ och ’hen sitter’ etc. Hur vet en vilken betydelse som avses? Det är bland annat det vi ska ta reda på, säger Malin Petzell.

Förutom att dokumentera och analysera så kallad aktionsart, det vill säga hur olika verbs betydelser är strukturerade i tiden (till exempel om de saknar slutpunkt eller ej) i kutu och kwere, så ska projektet utveckla ett datainsamlingsverktyg som kan användas för jämförande forskning om aktionsart, såväl i bantu som i andra språkfamiljer.

I projektet ingår även Ponsiano Kanijo som disputerade vid Humanistiska fakulteten 2019 och Leora Bar-el, professor i lingvistik som i år innehaft Torgny Segersteds gästprofessur vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Läs mer om projektet Kan man "hålla på att vara kär"? En studie av aktionsart i kutu och kwere

Image

RJ Flexit

I bidragskategorin RJ Flexit beviljas Isabella Pistone, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, medel för ett samverkansprojekt med Bräcke Diakoni: Tvärprofessionellt arbete i primärvården: En studie om kunskapsproduktion och kunskapsanvändning mellan professioner.

– Tillsammans med Bräcke Diakoni kommer jag att undersöka tvärprofessionell vård och hur organisationen kan dra nytta av idéer, verktyg och arbetssätt från konceptet inom deras primärvårdsenheter. Jag kommer dels att göra etnografiska observationer och intervjuer på vårdcentraler som använder sig av tvärprofessionella arbetssätt för att utforska hur de producerar och använder kunskap, hur interaktionen mellan olika typer av professionell kunskap sker samt hur detta påverkar den vård som utförs.

Hon kommer också att använda kunskapen som genereras för att praktiskt bidra till Bräcke diakonis satsning på att skapa stödjande infrastrukturer för verksamheter som vill arbeta tvärprofessionellt bland annat genom deras förbättringsprogram.

– Projektets utformning innebär samtidigt en unik möjlighet för mig att undersöka hur humanistisk forskning kan produceras och komma till användning genom samverkan och praktiska interventioner, något jag själv tycker känns väldigt spännande, säger Isabella Pistone.

Läs mer om projektet Tvärprofessionellt arbete i primärvården: En studie om kunskapsproduktion och kunskapsanvändning mellan professioner

RJ Sabbatical

Fem forskare vid Humanistiska fakulteten beviljas så kallad RJ Sabbatical för att avsluta långt kommen forskning under 6-12 månader:

Karin Wagner, Institutionen för kulturvetenskaper, ska sammanställa en bok om kulturella och estetiska aspekter på förpackningsdesign. Boken ska svara på frågor som vilken roll förpackningar spelar i samtida visuell kultur och populärkultur, vilka de viktigaste sociala, kulturella och miljömässiga hållbarhetsfrågorna är gällande förpackningar och vilka budskap förpackningar förmedlar under sin livscykel.

Läs mer om projektet Förpackningsdesign: hållbarhet och visuell kultur

Morten Sager, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, ska gå till botten med evidensbaserad praktiks bakomliggande epistemologiska antaganden och undersöka hur dessa kan breddas och operationaliseras på alternativa sätt.

Läs mer om projetet Expanding evidence-based practice: epistemological variation and methodological implications

Birgitta Lindh Estelle, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, ska i sitt projekt belysa hur genus och nationalitet påverkade transnationell spridning av svensk dramatik i europeisk teater under perioden 1883-1920, genom en fallstudie av Anne Charlotte Lefflers drama Sanna kvinnor. Hon har redan publicerat ett antal förstudier men ska komplettera och utforma ett teoretiskt ramverk med målet att skriva färdigt en vetenskaplig volym på engelska.

Läs mer om projektet "Sanna kvinnor" i det europeiska teaterlandskapet - Genus och nationalitet i transnationell spridning och reception

Wojtek Jezierski, Institutionen för historiska studier, ska färdigställa en monografi som undersöker politiska dimensioner av olikhet hos heliga ledare i nordöstra Europa, efter att området kristnades från 10000-talet och framåt. Han kommer särskilt att fokusera på sakral, heroisk och etnisk olikhet, och hur denna utnyttjades för politisk legitimering. Framför allt handlar det om S:t Adalbert av Prag i det medeltida Polen, som var ett invandrat helgon som blev en helig beskyddare av ett främmande land.

Läs mer om projektet Domesticeringen av ett helgon: En komparativ studie av heroisering, förfrämligande och sakralisering av St Adalbert av Prag under medeltiden

Lisa Åkervall, Institutionen för kulturvetenskaper, ska färdigställa boken The Digital Self: Media Aesthetics under Neoliberalism som ska publiceras av Standford University Press-serien Sensing Media. I boken utforskar hon det nyliberala jagets förvandlingar under den digitala estetikens villkor, med framväxande format av det digitala jaget i virala videor, AutoTune-bearbetningar av ljud och videoinstallationer och hon kombinerar medieestetik med mediearkeologi, kulturella tekniker och formatteori.

Läs mer om projektet Det digitala jaget: medieestetik under nyliberalismen