Snabbare förändring med byråkrati än med nätverk

Vanja Carlsson vid Förvaltningshögskolan har i sin avhandling undersökt hur jämställdhetpolitik inom den Europeiska Socialfonden (ESF), en av EU:s strukturfonder, implementeras i Sverige och Spanien. Länderna skiljer sig bland annat åt när det gäller styrformen i den offentliga förvaltningen, där Spanien styr genom en mer klassiskt byråkratisk-hierarkisk organisationsform, medan Sverige använder sig mer av nätverk som kan bestå av aktörer från näringslivet, offentliga sektorn och ibland ideella organisationer.
– En vedertagen uppfattning inom forskningen är att byråkrati som styrform är konservativ, medan nätverken brukar lyftas fram som innovativa och föränderliga. Men det verkar snarare vara tvärtom, säger Vanja Carlsson.

Med hjälp av policydokument och intervjumaterial från både Sverige och Spanien har Vanja Carlsson studerat Sveriges och Spaniens genomförande av den europeiska socialfondens jämställdhetspolitik under programperioden 2007-2013. Den visar att det inom nätverken ofta skapas en osäkerhet kring vem som ska styra. Det kan i sin tur resultera i att vissa aktörer får mer tolkningsföreträde och makt än andra.
− I fallet med den Europeiska socialfonden präglas nätverken av att de aktörer med starkast ekonomiska intressen styr, medan det i byråkratiska organisationer finns en större handlingsfrihet, tvärtemot vad man skulle kunna tro. Tjänstemän i Spanien använder sig av byråkratin för att skapa förändring och lyfta fram ett specifikt innehåll i jämställdhetspolitiken, medan nätverken i Sverige har svårt att genomföra förändring eller att driva jämställdhetsfrågor.

När det gäller implementeringen av jämställdhetspolitiken märks det bland annat i att EU-direktiven tolkats helt annorlunda av Spanien än Sverige. ESF har ett starkt tillväxtperspektiv på jämställdhet, där tanken är att ekonomin gynnas av att exempelvis få in fler kvinnor i mansdominerade yrken. Detta tillväxtperspektiv är tydligt också i Sverige, medan Spanien har valt att inte följa den tolkning som EU förespråkar, och inte heller involvera näringslivet i styrningen.
– I den spanska förvaltningen fick jämställdhet istället bli en rättvisefråga. De gick ifrån tillväxtperspektivet och såg det mer som att det handlar om rättvisa och demokrati. Det i sin tur gick emot gängse ideologi i Spanien som har en konservativ jämställdhetspolitisk historia.

Ett ytterligare oväntat resultat var att den hierarkiska styrningen gav upphov till mindre byråkrati, i bemärkelsen administration. Med nätverk som organisationsform blev det otydligare vad som skulle göras, och av vem.
– I Sverige skapade otydligheten mycket extra administration. Eftersom ingen riktigt visste vad som skulle göras blev det mycket fokus på redovisning och granskning. Men i Spanien användes projekten för att öka kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden och ändra villkoren
på arbetsmarknaden, säger Vanja Carlsson.

Vanja Carlssons avhandlig har titeln "Jämställdhetspolitik och styrformens betydelse – Europeiska socialfonden i svensk och spansk förvaltning".
Läs hela avhandlingen som PDF här!