Alger, tång eller sjögräs – professorn reder ut begreppen
Alger har på senare år blivit en populär ingrediens i vår kost. Men när de presenteras för konsumenter är det vanligt att alger, tång och sjögräs blandas ihop. Vad är egentligen skillnaden och varför blir det så ofta fel? Angela Wulff, algforskare och professor i marinekologi, reder ut begreppen.
Sjögräs är växter med rot, stam, blad, blommor och frön. De tar upp sin näring genom sina rötter. Sjögräs är växter som utvecklats på land och sedan återkoloniserat havet. I Sverige finns framför allt ålgräs, som har en viktig ekologisk roll i havet.
Alger saknar rötter. I stället för blad och stam har de en bål. Algerna delas in i makroalger, som är synliga för blotta ögat och mikroalger som är så små att det behövs lupp eller mikroskop för att se.
Mikroalger är encelliga organismer som delas in i flera grupper, exempelvis kiselalger och encelliga grönalger. Mikroalger kan orsaka algblomningar, men de blommar inte. Med algblomning menas en massförekomst som sker vid gynnsamma förhållanden, exempelvis vårblomningen som är basen för livet i havet.
Makroalgerna är stora alger. De delas in i grönalger, brunalger och rödalger efter pigmentfärg. Makroalgerna saknar rötter men har ofta fastsättningsorgan som de sätter sig fast med på hårda ytor. Bland makroalgerna finns många arter som används till matlagning, exempelvis grönalgen havssallat och rödalgen köttblad.
Tång är ett vardagligt namn på de fleråriga makroalgerna, främst brunalger som blåstång och sockertång. Även fleråriga röd- och grönalger kan kallas tång, exempelvis karragenalg och tarmtång.
Kelp syftar på flera arter av storvuxna brunalger som bildar undervattensskogar. Kelpskogarna skapar viktiga livsmiljöer för många andra arter i havet.
Lyssningstips
Tillsammans med kollegan Ellen Schagerström reder Angela Wulff ut skillnaderna mellan tång, alger och sjögräs i första avsnittet av Algpodden.