Årets studentuppsats i hälsoekonomi belyser chefens roll i vården

Hälsoekonomi är ett forskningsområde som bland annat undersöker hur samhället ska hantera ökande krav på sjukvården. För att uppmärksamma fältet delar Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi tillsammans med Bengt Jönssons Stiftelse för Hälsoekonomisk Forskning ut priset årets Studentuppsats i hälsoekonomi.

I år föll juryns val på Rasmus Erikssons och Ludvig Olssons masteruppsats i nationalekonomi ”Do physicians serving as managers influence the turnover of physicians and nurses at primary care centers in Sweden?". Uppsatsen undersöker om typen av chef påverkar personalomsättningen i svensk primärvård.

– Utifrån den allmänna debatten i Sverige föreställde vi oss ett scenario där läkare som leds av andra läkare i högre utsträckning är nöjda med sitt arbete och därför är mindre benägna att sluta på vårdcentralerna, säger Rasmus Eriksson.

Oväntat resultat: Fler läkare slutade när läkare blev chefer
I studien analyserade författarna om chefsbyten från icke-läkare, vilket oftast är sjuksköterskor, till läkare påverkade andelen läkare och sjuksköterskor som slutar på svenska vårdcentraler.

– Om chefstyp skulle visa sig spela roll för personalomsättning, och på sikt kontinuitet i vården, skulle vår uppsats bidra med värdefull information till beslutsfattare. Denna insikt gjorde oss väldigt motiverade att undersöka vår frågeställning, säger Rasmus Eriksson.

Resultatet blev dock inte vad de hade förväntat sig. Studien visade att ett byte från en icke-läkare till en läkare som verksamhetschef faktiskt ökade omsättningen av läkare på kort sikt.

– Det förvånade mig eftersom vi förväntade oss en minskning. Hade vi funnit noll effekt så hade jag inte varit jätteförvånad men det var faktiskt motsatsen till vår teori, säger Ludvig Olsson.

En av utmaningarna som författarna stötte på under uppsatsarbetet var datahanteringen, samt att de hade mindre data än vad de hade hoppats på. Författarna hade bland annat problem med att avgöra vem som var chef för ett givet år på vissa vårdcentraler, vilket ställde till det för de statistiska modellerna.

Hur skulle era resultat kunna användas i samhället?
– Den höga personalomsättningen av läkare är ett problem inom svensk sjukvård eftersom det leder till lägre kontinuitet mellan patienter och läkare. Det i sin tur är associerat med negativa effekter inom sjukvården som högre mortalitet bland äldre. Samtidigt har vissa aktörer förespråkat fler läkare som verksamhetschefer på vårdcentraler. Vårt resultat visar att fler läkare som verksamhetschefer inte minskar problemet med hög personalomsättning av läkare, och om något kan förvärra det, avslutar Ludvig Olsson.

Text: Jessica Oscarsson


Läs den vinnande uppsatsen här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/82182

Läs mer om priset och motiveringen här: https://ihe.se/event-kurser/stipendium/2024-2/