Pavel Rodin vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) forskar om bland annat risk- och kriskommunikation. Han har nyligen påbörjat ett forskningsprojekt: Riskkultur i Sverige: En studie av förutsättningar för en effektiv risk- och kriskommunikation i det multipublika samhället. Det görs i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Han ska undersöka riskkultur i Sverige. Projektets syfte är att bidra till utveckling av medborgarcentrerad risk- och kriskommunikation.
Det finns olika syn hos medborgarna på risker och kriser i samhället. Förväntningar på vem som egentligen har ansvar för att förbereda sig och hantera risker eller kriser varierar mellan länder. Ibland läggs det största ansvaret på staten och myndigheterna, ibland på individen. Denna så kallad riskkultur kan med andra ord skilja sig mycket åt. Pavel Rodin säger att:
- Om ett land har stats- eller individorienterad riskkultur hänger samman med dess kultur och vilka värderingar invånarna har. För att utforma en effektiv kommunikation om risk och kris måste det alltså tas hänsyn till landets kultur.
Riskkultur i Sverige
Riskkultur är något som inte många vet så mycket om och det finns inte särskilt mycket forskning om det ännu.
Hittills har den begränsade forskning som gjorts kommit fram till att Sverige är en statsorienterad riskkultur. Det vill säga att det finns en allmän föreställning bland svenskar att ansvaret för att förbereda samhället och medborgarna inför risker och kriser ligger på staten. Till skillnad från mer individorienterade länder som Nederländerna och Frankrike där medborgarnas uppfattning är att det i första hand är de, individerna, och inte staten, som bär ansvar för att planera och skaffa sig en beredskap inför kris.
Nu ska det här nya forskningsprojektet undersöka om den svenska riskkulturen fortfarande är statsorienterad eller om detta har ändrats.
- Svenskar har ett starkt förtroende till myndigheter och förväntar sig hjälp när de behöver, förklarar Pavel Rodin. Blir man arbetslös har man gått till arbetsförmedlingen som hjälper till. Är man sjuk går man till sjukhuset. Är man äldre och behöver vård finns det också möjlighet att få hjälp. Det har länge varit den allmänna uppfattningen.
Men kanske har den svenska befolkningen blivit mer ansvarstagande och självständig i sina attityder och förväntningar kring förberedelser för kris än tidigare? Eller finns det fortfarande en förväntan om att myndigheter finns där som stöd när det är skakigt?
Myndigheterna flyttar ansvaret
Hur ansvaret för förberedelserna inför risk och kris fördelas är en resursfråga. Myndigheter har successivt lagt över mer ansvar på individer att klara sig själva vid kris. Tidigare hade MSB en guide på hur man skapar beredskap för att klara sig i tre dagar. Sedan 2023–2024 utökades den tiden till minst en vecka. Pavel Rodin menar att:
- Det finns inget rätt eller fel i svaret på frågan om vems ansvar det är att förbereda. Det viktiga är att ta hänsyn till kulturen som finns hos målgrupper och utforma kommunikation utifrån den. Det är en effektivitetsfråga. Dessutom kan det finnas olika förväntningar hos olika grupper i samhället.
Har myndigheternas budskap om ansvar lett till en förändring i svenskars förväntan på staten? Har svenskars inställningar kring förberedelse inför kris ändrats efter samhällsförändringar som exempelvis covid-19 eller Rysslands invasion i Ukraina?
Det är några av frågeställningarna i projektet som beräknas vara klart våren 2026. Innan dess ska Pavel Rodin grotta ner sig i årets SOM-undersökning som ger en överblick över vad den svenska befolkningen tycker och tänker om bland annat riskkultur. Han ska undersöka om det finns olika mönster i olika delar av befolkningen och utifrån det genomföra fokusgruppsintervjuer med människor från vissa grupper för att kunna få deras inblick och uppfattningar.
Han hoppas att resultatet ska leda till en större förståelse för Sveriges riskkultur och för hur man kan skapa en effektiv beredskap och kommunikation utifrån det.
- Pavel Rodin undervisar bland annat på JMG:s kurs Risk- och kriskommunikation ur ett medborgarperspektiv som ges på deltid på våren. Den passar exempelvis dig som vill kombinera ditt arbete med studier. Kursen öppnar för sen ansökan den 13 december. Läs mer här: https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/risk-och-kriskommunikation-ur-ett-medborgarperspektiv-mk1606
- Läs mer om forskningen om risk- och kriskommunikation vid JMG: Risk- och kriskommunikation.
- Hitta mer information och faktablad om projektet på MSBs webbplats
- Läs mer om Pavel Rodin och hans forskning här
Text: Elin Andersson och Annie Rolén
