Framtidsutopier jämförda med klimatforskarnas scenarier

Projektet Utopian stories lanserade en novelltävling i samarbete med tidskriften Skriva 2022. Genom den fick forskarna in 72 utopiska berättelser om en framtidstillvaro som enligt instruktionen skulle vara bra såväl för oss människor som för planeten.

Nu har forskarna publicerat sin första vetenskapliga artikel där utopierna har analyserats, klimatberäknats och jämförts med FN:s klimatpanels (IPCC:s) sätt att konstruera sina tänkbara framtidsspår. IPCC:s fem framtidsscenarier, de så kallade ”Shared Socioeconomic Pathways”, används i klimatmodeller och beskriver olika möjliga socioekonomiska utvecklingar.

Olika sätt att ställa om

Image

– Vi hade hoppats på nya idéer om framtiden men det är inte lätt att skapa helt nytt och de flesta av novellerna speglar saker vi redan vet och tänker. Däremot fann vi en stor variation av berättelser om hur vi genomför en omställning till en hållbar framtid. Detta överraskade, säger Camilla Brudin Borg, forskare i litteraturvetenskap med fokus på ekokritik, det vill säga litteraturstudier med inriktning på hållbarhet, framtid, ekologi och natur.

Många av berättelserna handlade om omsorg, om varandra och om planeten.

– En del berättade om världar där vi lever på nya sätt som; på tåg, i träden eller att vi har våra bostäder under havet för att låta jorden återhämta sig. Väldigt många inkluderade en berättelse om hur vi först kommer till en gräns där det blir ohållbart, ibland riktigt katastrofalt, för att sedan på allvar förstå att vi måste skapa andra sätt att tänka, värdera och leva på, som ”det lilla livet”, lokal matproduktion och gemenskap.

Liknar grönaste framtidsscenariot

Image

Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet, har gjort klimatberäkningar av de världar som beskrivs i novellerna. Han forskar om klimatet och har varit föreståndare för Bolincentret för klimatforskning i många år och föreläst på FN:s klimatkonferens.

I klimatberäkningarna har han utgått från samma kriterier som ligger till grund för IPCC:s egna scenarier; befolkning, ekonomi, globalisering, konsumtion, policy, teknologi, miljö osv. Utopiernas genomsnittliga värde liknade IPCC:s grönaste framtidsscenario ”Taking the Green Road” (SSP1), där  vi tar klimatkrisen på allvar och ställer om till ett mer hållbart samhälle med minskad materialism, stödd av en snabb utveckling inom miljöteknik och en ökad jämlikhet inom och mellan länder.

– Detta liknar våra undersökta utopier, även om det i utopierna också fanns ett större fokus på teknologi och AI, säger Camilla Brudin Borg.

Bygger på dagens värderingar

IPCC:s fem tänkbara framtidsscenarier bygger på vetenskapliga data men representerar också en del som tas för givet.

– När vi jämför utopierna med samma metoder ser de utopiska lösningarna vid första anblick ut att likna IPCC:s mest hållbara perspektiv. Men med humanistiska analysmetoder kan vi också se att IPCC:s världar och de utopiska visionerna skiljer sig åt vad gäller människans förhållande till naturen. I IPCC:s samtliga framtidsvärldar styrs förändringen uteslutande av människors behov medan det i utopierna finns ett större inslag av vad som kallas ekocentrism. Där är människa och andra levande varelser likvärdiga, vi planerar och lever utifrån ett helhetsperspektiv där människan är en del av planeten, dess ekosystem och ser sig som en integrerad del, säger Camilla Brudin Borg.

Att kunna föreställa sig olika möjliga framtider är grundläggande för att kunna känna hopp. Viktigt inte minst i en tid av oro, konflikter och klimatförändringar. De fiktiva berättelserna ger en öppning för att kunna överväga helt andra tankegångar och normer, som inte finns med i IPCC:s beräkningar om framtiden.

– I utopierna får vi många olika förslag på hur det kom sig att vi ändrade attityd och slutligen ställde om, och hur vi lär oss att respektera och samleva med resten av världen.

Text: Johanna Hillgren

Kontakt:
Camilla Brudin Borg, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se
Alasdair Skelton, e-post: alasdair.skelton@geo.su.se