Finansiering, politisk styrning, likriktning i de akademiska miljöerna och etikprövning är några av de förhållanden som har stor inverkan på möjligheten att verka fritt som forskare enligt en rapport från Universitetskanslerämbetet, UKÄ. Även hot och trakasserier är ett växande problem.
Rapporten som presenterades av Martin Bergman, utredare på UKÄ, beredde en grund för förmiddagens seminarium ”Vem är akademiskt fri? Hur brister i resurser och arbetsmiljö påverkar forskningens villkor” som arrangerades i samverkan mellan Jonsereds herrgård och Nationella sekretariatet för genusforskning, båda vid Göteborgs universitet.
Vad innebär akademisk frihet?
I förmiddagens panelsamtal ingick även Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademin, samt Git Claesson Pipping, docent och tidigare förbundsdirektör för Sveriges universitetslärare och forskare, SULF (2006-2022). Seminariet som helhet byggde på reflektion och samtal mellan samtliga deltagare, som bestod av forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers och Borås högskola.
I samtalet konstaterades att rapporten från UKÄ stämde väl överens med hur deltagarna uppfattade hot mot akademisk frihet. Samtidigt lyftes många olika frågor fram som viktiga. Bland annat diskuterades finansieringssystemet som bidrar till att vissa forskar medan andra nästan enbart undervisar och den likriktning i forskning det också skapar, samt skillnader i resursfördelning mellan fakulteter, som skapar olika förutsättningar för forskningstid och forskningskommunikation och för möjligheten att få fram nya universitetslärare som kan undervisa framöver.
När seminariet avslutades konstaterade David Brax, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, som ledde samtalet tillsammans med Lena Ulrika Rudeke, programansvarig, Jonsereds herrgård, sammanfattningsvis:
– Det är viktigt att synliggöra att akademisk frihet är många olika saker, och att vara noggrann med att precisera vad som avses i olika sammanhang. Det framstår också tydligt att ojämlikheten inom akademin är en stor fråga.
Hur påverkar resurser akademisk frihet?
Under eftermiddagens öppna seminarium i Torgny Segerstedtsalen ”Hungriga vargar jagar bäst”, var frågan i fokus hur tillgången på resurser påverkar forskningens frihet.
Frågorna diskuterades i ett panelsamtal mellan forskarna Erika Alm, docent i genusvetenskap och vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, docent Git Claesson Pipping, Olof Hallonsten, docent i sociologi med fokus på organisationssociologi och vetenskapssociologi, Lunds universitet samt Magdalena Eriksson, docent och projektledare på Wexsus, Göteborgs universitet.
Eftermiddagsseminariet utgick bland annat från regeringens plötsliga beslut 2023 om att Vetenskapsrådet, VR, inte längre ska finansiera nya projekt inom utvecklingsforskning. Under de elva år som utvecklingsforskning finansierades fick 342 projekt med forskare från 120 länder forskningsmedel av VR. En stor andel av de forskare som fick finansiering har enligt en undersökning sedan dess ändrat inriktning på sin forskning, och samarbetar nu i hög utsträckning snarare med partners inom globala nord än i globala syd. Detta får konsekvenser både på kort och lång sikt, menade Magdalena Eriksson.
– På kort sikt påverkar det vilken forskning som görs, upparbetade nätverk och kanske även synen på Sverige. En del har även varnat för att det kan komma att påverka effektiviteten hos svenskt bistånd. Det påverkar också på universitetsnivå, till exempel Göteborgs universitets motto – ett universitet för världen – blir svårare att genomföra nu, sade Magdalena Eriksson.
Panelsamtalet rörde sig kring effekter av politisk styrning av forskningsmedel. Frågor som togs upp för diskussion var bland annat obalans som kan skapas på institutionsnivå av extern- kontra internfinansiering, ökande prekära anställningsförhållanden till följd av projektfinansierade tjänster, linjeorganisation kontra kollegialitet samt förändringar i det svenska högskolesystemet över tid.
Seminarierna arrangerades i samverkan mellan Jonsereds herrgård och Nationella sekretariatet för genusforskning, båda vid Göteborgs universitet. De är även del i sekretariatets satsning på samtal om forskningsvillkor, inom ramen för sekretariatets verksamhetsområde Forskningens villkor.
Läs mer om Jonseredsseminariets idé och praktik:
Jonseredsseminarier | Jonsereds herrgård, Göteborgs universitet
Läs mer om sekretariatets samtal om forskningens villkor:
Samtal om forskningens villkor | Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet
