Vad kan vi lära av feminismens historia?

Den internationella kvinnodagen instiftades officiellt år 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. Varje år i varje land skulle man fira en kvinnodag under parollen: Rösträtt för kvinnor skall ena vår styrka i kampen för socialism.

Vid FN:s första internationella kvinnokonferens i Mexiko år 1975 togs ett initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. FN:s generalförsamling beslutade om detta i en resolution 1977. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

Nuförtiden är dagen inte kopplad till någon uttalad politisk ideologi utan betraktas som en allmän dag för feministiska frågor. Vilken historisk betydelse har internationella kvinnodagen? Vilka är de viktigaste feministiska segrarna under 1900-talet? Vad kan vi lära av feminismens historia?

”Vi inte kan räkna med att saker förändras automatiskt”

Hanna Markusson Winkvist är universitetslektor i historia och forskar i huvudsak på ämnen som kretsar kring modern- och samtidshistoria med fokus på akademihistoria, genus och sexualitet.

Vilken betydelse har internationella kvinnodagen?
− Dagen har fått ett slags kommersialiserad form där folk säger ”Grattis!” till kvinnor. Men internationella kvinnodagen finns inte till för firande utan för att påminna oss om de orättvisor och den diskriminering som faktiskt finns. Det är en politisk dag. Den kom till i en tid då kvinnor helt saknade medborgerliga rättigheter och fram tills ganska nyligen har den handlat om kampen för formell jämställdhet. Nuförtiden handlar det mycket om att slå vakt om denna vilket känns extra viktigt såsom det ser ut just nu. Och så handlar det om att faktisk kämpa för reell jämställdhet, för det har vi inte än.

Vilka är de viktigaste feministiska segrarna under 1900-talet?
− Rösträtten var ju såklart jätteviktig. Utan den har man ingen som helst möjlighet att påverka hur samhället styrs. Men jag tycker också att rätten till utbildning är helt central. Lika rätt till utbildning var en förutsättning för rösträtten, och egentligen för alla förändringsprocesser. Rätten till utbildning är vägen ur fattigdom och en kärnfråga i hela demokratiutvecklingen.

Vad kan vi lära av feminismens historia?
− Att vi inte kan räkna med att saker förändras automatiskt. Det är någon som har kämpat för alla de rättigheter vi har och det måste vi slå vakt om. Det väntar en eventuell backlash bakom varje hörn. Men vi kan också lära att den organiserade kampen ofta är framgångsrik. Om människor sluter sig samman kan de göra sin röst hörd.

”Målet är att dagen inte ska behövas”

Jakob Winther Forsbäck är doktorand i historia och disputerar i juni med en avhandling om Forum för kvinnliga forskare.

Vad har internationella kvinnodagen för historisk betydelse och vad betyder den idag?
− Från början var internationella kvinnodagen föga förvånande kopplad till rösträttskampen. Både historiskt och idag handlar den om att lyfta och peka på aktuella samhällsproblem som i sig är föränderliga. Klassiska frågor som exempelvis aborträtt är åter på dagordningen i västvärlden, om än inte i Sverige. Det visar att historien inte är linjär. På 1960-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort, nu är situationen närmast omvänd. De uppmärksammade strafflättnaderna för våld i hemmet som nyligen antogs i den ryska duman sätter extra ljus på våld mot kvinnor i den ryska kontexten. I Göteborg tågar kvinnor och män i år bland annat för att lyfta frågan om kvinnors trygghet i det offentliga rummet. Att kvinnodagen fortfarande behövs är naturligtvis ett uttryck för att de frågor som drivs inte är lösta och dessutom tycks återkomma i nya skepnader. Målet är ju att dagen inte ska behövas, så att säga.

Vilka är de viktigaste politiska segrarna under 1900-talet?
− Jättesvår fråga, det beror på vad som anses vara viktigt. Men det är klart att ett fullvärdigt medborgarskap i form av rösträtt i kombination med ökad ekonomiskt självbestämmande och ny äktenskapsbalk 1919 måste anses som oerhört betydelsefulla. Och det är uppenbart att breda sjok av den efterkrigstida nordiska feminismen inriktats på utbyggd daghemsverksamhet, särbeskattning, aborträtt och lika lön. Sen har olika frågor ansetts viktiga i olika sammanhang. För en ung kvinna på 1970-talet som blev ofrivilligt gravid kanske aborträtten utgjorde den i särklass viktigaste rättigheten. För en annan var det kanske istället särbeskattningen som möjliggjorde förvärvsarbete utanför familjens hägn.

Vad kan vi lära av feminismens historia?
− Att feminismen inte är enhetlig utan behäftad med olika prioriteringar under olika historiska perioder och i olika länder. Vi kan lära oss om skillnaden mellan formella och reella rättigheter, till exempel. Det förstnämnda leder inte per automatik till det sistnämnda. Därför är det viktigt att analysera den historiska utvecklingen mot bakgrund av huruvida de reella möjligheterna varit lika för kvinnor och män. Att enbart analysera feminismen som en kamp för lika formella rättigheter är lite som att studera kriminologisk utveckling enbart utifrån vilka lagar som finns. Att till exempel mord är olagligt säger i sig ingenting om antalet mord, eller omfattningen på antalet mordförsök. Lika reella möjligheter är något helt annat än lika formella rättigheter. Historiskt har det förstnämnda varit svårare att realisera.

”Inget kommer av sig självt”

Maria Sjöberg är professor i historia och forskar om genushistoria och 1500- och 1600-talens könsliga villkor.

Vad har kvinnodagen för betydelse?
− Internationella kvinnodagens historia är knuten till den socialistiska rörelsen – instiftades några år före första världskrigets utbrott – och var från början laddad med krav på kvinnors rösträtt och fred. Dagen är numera helgdag i flera länder men har lite olika betydelse världen över. Som symbol för kvinnors och mäns lika värde är dagen alltjämt högaktuell, och i dessa tider, då nationalistiska strömningar gör sig starkt gällande, är dagen också en påminnelse om värdet av internationalism.

Vilka är de viktigaste feministiska segrarna under 1900-talet?
− Rösträttsfrågan är ju svår att förbise som en av de viktigaste segrarna.

Vad kan vi lära av feminismens historia?
− Att inget kommer av sig självt. Feminismens historia är fylld av konflikter, också mellan kvinnor, och på flera områden krävs alltjämt insatser för att motverka ojämlika förhållanden.

”Med Trumps nya regering måste vi kämpa ännu hårdare”

Rachel Pierce disputerade år 2014 med en avhandling som undersöker kvinnorna i USA:s kongress under 1960- och 1970-talen och deras relationer till den feministiska rörelsen och utvecklingen av kvinnorättslagstiftning.

Vad betyder internationella kvinnodagen?
− Historiskt har kvinnodagen varit ett sätt att uppmärksamma kvinnors rättigheter, frågor om ojämställdhet samt kopplingen mellan kvinnoförtryck och kapitalism. Dagen inrättades egentligen redan 1909 av kvinnliga medlemmar i den amerikanska arbetarrörelsen och spreds sedan snabbt till Europa. Efter ett par år kom fokus att flyttas från arbetsrättigheter till politiska rättigheter. Under 1970-talet vann kvinnodagen återigen mark, denna gång tack vare den moderna kvinnorörelsen, en rörelse som inriktade sig på internationella lösningar av internationell ojämställdhet. Idag är kvinnodagen en möjlighet att diskutera hur långt kvinnorörelsen har kommit och vart den är på väg samt vilka ämnen och problem som ska prioriteras i framtiden. USA har återigen hamnat i fokus. Orsaken är att USA slagit in på en politisk linje som hotar kvinnors position – inte endast i det egna landet utan överallt i världen – i relation till lönearbete, politiska rättigheter, hälsa och våld. Women’s March som organiserades just efter Donald Trumps installation var möjligen en nystart och visade tydligt på behovet av feminism i vår tid.

Vilka är de viktigaste segrarna för den feministiska rörelsen under 1900-talet?
− Naturligtvis var rösträtten väldigt viktig, men den internationella kvinnorörelsen tappade mycket av sin radikalism efter att den vände ryggen till socialismen. Under 1970-talet återaktualiseras kopplingen till socialismen. Vissa valde att försöka koppla rörelsen till en radikal kritik av kapitalismen medan andra föredrog att kämpa inom det existerande politiska och ekonomiska systemet. Den moderna rörelsen betonade något nytt: att könsstereotyper inte grundas i biologi utan snarare var en produkt av samhället. Den nya förståelsen gav kvinnor ett sätt att kämpa för bredare förändringar och bidrog till ett flertal politiska segrar, bland annat i behandlingen av bevis under våldtäktsrättegångar, rätt till dagisplats och föräldraledighet för både mammor och pappor samt nya lagar för att korrigera ojämställdhet på arbetsmarknaden.

Vad kan vi lära av feminismens historia?
− Något vi inte får glömma är politikens kraft. Med Donald Trumps nya regering – och dess upprepade trakasserier av kvinnor, icke-vita, handikappade, immigranter, transpersoner, HBTQ-personer – måste vi kämpa ännu hårdare för en politik som kan och vill stå upp för grupper som på olika sätt missgynnas. Det räcker inte att klaga bland sina kompisar eller att ”lika” bilder på Instagram. Feminism måste leda till kollektiv mobilisering och specifika politiska mål. Det har vi lärt oss av kvinnorörelsens historia. Utan tydliga mål kan feminismen inte överleva som politisk kraft. Den poängen leder till en annan. Den nya kvinnorörelsen får inte glömma att feminism inte är en monolit; den är inte en sak, en ideologi, ett sätt att förstå världen. Feminismen är komplex, ett paraply där många ska ha möjlighet att samlas. En ”big tent”-filosofi kan försvåra politiska ställningstagande, men rörelsen kan och ska bidra till bättre och mer inkluderande politiska taktiker och mål. Kvinnodagen bör bli en möjlighet att prata igenom kvinnorörelsens konflikter och formulera ambitioner som kan skapa en bättre värld för alla.