SAOL har gett riktlinjer för språket i 150 år

Sedan 1980-talet utarbetas både Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) av samma redaktion vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Att ordböckerna är viktiga för allmänheten är något som redaktionen märker av.

– Det finns fortfarande en bild av att det som står i SAOL är det som har godkänts i svenska språket. Så för många är det jätteviktigt vad som står i ordlistan, vilket vi i redaktionen ser i en del mejl där personer lobbar för att få in eller ta bort vissa ord, säger Kristian Blensenius som är biträdande huvudredaktör för SAOL och forskare vid institutionen.

Tidigare var SAOL mer eller mindre ensam herre på täppan med att beskriva hur svenska ord stavas, böjs och i viss mån vad de betyder. Nu för tiden finns det flera andra stora aktörer på internet.

– Om man till exempel googlar kan man få rätt god hjälp direkt med förslag på olika närliggande söktermer och stavningar. Det är inte säkert att personer går in på Svenska Akademiens ordböcker på Svenska.se; både Synonymer.se och Wictionary brukar hamna högt upp bland sökträffarna. Googles rankning verkar spela stor roll för vilken ordbok man använder till skillnad mot hur det var för bara något decennium sedan, berättar Kristian Blensenius.

SAOL mer liberalt inställd till nyare böjningar

Kristian Blensenius roll i ordboksarbetet är tudelad: dels är han redaktör med uppdraget att se över urvalet av ord med tillhörande beskrivningar och böjningsmönster, dels är han biträdande huvudredaktör för SAOL och har då ett mer övergripande ansvar för ordlistan. 

– Just nu tittar jag mest på morfologin, det vill säga hur orden böjs. Jag undersöker alla ord, ett efter ett, berättar han.

Som redaktör beslutar Kristian Blensenius bland annat vilka förslag som ska ges i ordlistan för stavning och böjning, och ibland är det en fråga som involverar hela redaktionen. Ett exempel är hur ordet avokado böjs i plural. Ska SAOL fortsätta att ange avokado-r som enda obestämda form i plural, som i den senaste utgåvan från 2015, eller ska också avokado-s uppges? Och hur blir det då i bestämd form plural – avokadosarna? 

– Det blir nog snarare det vi kallar för saxad böjning: avokados – avokadorna och att man då behåller avokado-rna i bestämd form plural även om det är -s i obestämd form. Men vi kommer inte att stryka avokado-r utan lägger i så fall till avodako-s som möjlighet. Numera är SAOL lite mer liberalt inställd till s-plural, säger Kristian Blensenius.

Image

Språkteknologiska algoritmer och allmänheten ger underlag för ordurvalet

För att hitta nya kandidater till SAOL och undersöka hur rotat ett ord är i svenska språket görs regelbundet körningar i textdatabaser, så kallade korpusar. Korpusarna, och verktygen som skannar igenom dessa, är en språkteknologisk produkt av Språkbanken Text som är knuten till Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi. 

– Korpusmaterialet består av flera miljarder ord i moderna texter, som exempelvis nyhetstexter, romaner eller blogginlägg. På Språkbanken Text arbetar forskningsingenjörer som enkelt tar fram ord som redan finns eller saknas i ordböckerna. Då får vi statistik och kan se hur frekvent ett ord eller en stavning är, och i vilka sammanhang ordet används. Det går också att se om användningen av ordet ökar över tid och på så sätt långsamt växer in i språket. Sådana ord kan vara motiverade att ha med i SAOL, berättar Kristian Blensenius.

Alla ord finns inte i korpusmaterialet och därför uppskattar ordboksredaktionen att även allmänheten bidrar med förslag via ett formulär på gu.se.

– Vi kontrollerar frekvenser i olika texttyper av orden som allmänheten tipsar om. Det ska helst inte bara finnas i en typ av text, som Flashbackinlägg, utan ordförslaget ska vara spritt och framför allt finnas i olika typer av skriven text. Därefter bedömer redaktionen om ordet kan komma med i SAOL, säger Kristian Blensenius. 

Ett specifikt redaktörsgränssnitt för ordböckerna

SAOL innehåller ungefär 126 000 uppslagsord, och SO innehåller cirka 65 000 uppslagsord med bland annat mer utförliga betydelsebeskrivningar. För att hantera ordmängden och den tillhörande informationen har ett specifikt gränssnitt utvecklats vid Språkbanken Text. Här är Jonatan Uppström en av forskningsingenjörerna och arbetar framför allt med ordboksredaktionens redigeringsgränssnitt och att generera de filer som ska leda till den kommande tryckta utgåvan av SAOL.  

– De två ordböckerna SAOL och SO finns i samma tekniska miljö, Karp, som ger en slags basfunktionalitet. Därefter har jag och mina kollegor gjort anpassningar specifikt för ordböckerna, säger Jonatan Uppström.

Programmet automatiserar till exempel ett ords böjning när redaktören väljer vilket böjningssystem det ska följa. Det finns ett hundratal böjningsklasser, både gamla och nya, och för olika ordklasser som substantiv, pronomen, verb med mera. Genom ett klick skulle till exempel ordet hund böjas hund-et i bestämd form singular i SAOL i stället för hund-en.

– Det är mycket kod bakom för att få det här maskineriet att fungera så att redaktörerna kan arbeta i det, att allt syns på rätt sätt digitalt men också trycks så som tänkt. Det finns mycket som är regelbundet och standard i språket, men också väldigt många specialfall att hantera, säger Jonatan Uppström. 

Image

Ny utgåva av SAOL nästa år 

Nu pågår ett intensivt arbete med nästa utgåva av SAOL – den femtonde i ordningen – som är planerad att tryckas i slutet av 2025.

– Det är inte mycket tid kvar eftersom vi också ska göra en tryckt bok och inte bara en digital utgåva. Det kräver att vi stoppar redaktörsarbetet tidigare än om vi bara hade skickat ut det på nätet. Orden ska in, boken ska sättas, vi ska få provtryck och vi ska se att det blir rätt och snyggt innan det slutliga trycket görs, säger Kristian Blensenius.

Förutom att arbetet med den nya SAOL har intensifierats under det gångna året har också ordlistan fyllt 150 år. 

Hur firar man en 150-åring?

– Det var ett fint firande i början av december! Vi hade ett kalas med tal, tårtor och ett quiz som Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, ordnade. Språkkommittén från Svenska Akademien var här och många av kollegorna på institutionen fikade tillsammans, berättar Kristian Blensenius.

Text: Karin Wenzelberg