Att förstå och utveckla preventionspraktik – en studie av mobbningsprevention i skolan
Short description
Detta avhandlingsprojekt undersöker hur olika kategorier av skolpersonal navigerar, begriper och tillämpar mobbningsprevention i svenska grundskolor. Genom att analysera organisatoriska, konceptuella och praktiska utmaningar i detta arbete bidrar studien till en bredare förståelse av preventionspraktik i komplexa kontexter.
Prevention handlar om att proaktivt förhindra att problem uppstår, snarare än att åtgärda dem i efterhand. Preventionspraktiker är en central del av välfärdssektorns arbete för att hantera komplexa samhällsproblem som påverkar individer och samhällen på djupet. Problem som mobbning, psykisk ohälsa, kriminalitet och våld i nära relationer är så allvarliga att omfattande samhällsinsatser har etablerats för att försöka förhindra deras uppkomst. Samtidigt präglas prevention av en inneboende osäkerhet och tvetydighet – hur kan något förhindras innan det uppstår, och vilka insatser är verkligen effektiva i att skapa långsiktigt hållbara resultat? Denna osäkerhet gör prevention till en dynamisk och komplex praktik, där förståelsen av problem och insatser ständigt måste omförhandlas.
Det här forskningsprojektet tar mobbningsprevention i skolan som en fallstudie för att utforska och skapa förståelse för hur preventionspraktiker formas och utvecklas. Fokus ligger på skolpersonal – elevhälsoteam, lärare och annan personal – och hur de tolkar och agerar i sitt arbete med mobbningsprevention. Att arbeta preventivt mot mobbning är särskilt utmanande, eftersom det innebär att hantera komplexa sociala och relationella dynamiker som är både svårfångade och ständigt föränderliga. En central fråga är hur praktiken kan utformas för att skapa förutsättningar där mobbning aldrig uppstår. Projektet undersöker vad som faktiskt görs i praktiken, varför det görs och vilka faktorer som formar dessa beslut och handlingar. Genom att kombinera teorin om praktikarkitekturer med teorier om meningsskapande belyser studien hur organisatoriska strukturer, praktikens inneboende tvetydigheter och personalens egna drivkrafter samverkar i utvecklingen av mobbningspreventiva praktiker.
Med hjälp av kvalitativa metoder – såsom intervjuer, observationer och reflekterande dagböcker – studeras både individuella och kollektiva dimensioner av mobbningsprevention. Särskild vikt läggs vid hur praktiken formas i möten och andra sammanhang där skolpersonal gemensamt reflekterar och planerar sina insatser.
Förutom att ge praktisk kunskap som kan stärka skolors mobbningsprevention, bidrar projektet till att utveckla teorin om preventionspraktiker. Detta inkluderar att utforska hur individuella och organisatoriska faktorer samverkar i formandet av effektiva och hållbara insatser, samt att synliggöra hur prevention kan förstås och utvecklas som en gemensam strategi för att hantera komplexa samhällsproblem.
Handledare: Emma Ek Österberg, docent & Johan Sandén, postdoktor. Båda vid Förvaltningshögskolan.