Val av läroböcker i svenska påverkar vilken skönlitteratur gymnasieelever läser
Det kritiska perspektivet får litet utrymme i litteraturstudier vid gymnasiet, medan läsarrelationen får en allt större plats. Det visar en avhandling som kartlägger hur läromedel i svenska introducerar och motiverar till litteraturstudier.
Christoffer Dahl, doktorand i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap, har undersökt hur fem läromedel i svenska används för att i skrift och bild introducera och motivera litteraturstudier på de studieförberedande gymnasieprogrammen.
Valet av läroböcker kan exempelvis påverka vilken skönlitteratur som används i skolan och därigenom vilka områden som täcks. I sin avhandling söker Christoffer Dahl bland annat svar på frågorna: vilka legitimeringar av litteraturstudiet som dominerar i läromedlen och hur realiseras dessa legitimeringar i skrift och bild.
– Till skillnad mot tidigare studier undersöker jag de betydelser som samspelet mellan skrift och bild i läromedlens paratexter, det vill säga omslag och förord, och i läromedlet som helhet ger uttryck för.
Igenkänning viktigt
Christoffer Dahl har också analyserat hur författarskap och litteraturval, med fokus på genre, introduceras och motiveras för läsaren. Ett centralt resultat är att läsarrelationen får ett större utrymme över tid.
– Det framstår som allt viktigare att läsaren kan känna igen sig i litteraturen och författarskapen. Läromedlen väljer gärna texter som har en stark dramatisk och lockande effekt, inte minst gäller detta Strindberg som många påminner om just en actionhjälte.
Ett annat viktigt resultat är att det kritiska perspektivet får litet utrymme överlag. Majoriteten av läromedlen tar till exempel inte upp att litteratur kan närläsas kritiskt med hjälp av olika teoretiska och analytiska verktyg.
Seglivade traditioner har också skapat en tydlig gräns mellan tematiskt och kronologiskt uppdelade läroböcker, vilket får följder för både litteratururvalet och synen på litteratur. Exempelvis är den historiska kontextualiseringen svag i de tematiska läromedlen, vilket bidrar till en splittrad historiesyn, medan avsaknaden av nutida litteratur i de kronologiskt uppdelade läroböckerna pekar på en skarp skillnad mellan litterärt högt och lågt, som idag framstår som förlegad.
– De tematiskt och kronologiskt disponerade läromedlen borde låna drag av varandra, och inte minst bjuda in ytterligare röster och idéer – exempelvis aktuell forskning – för att skapa en för läsaren mer utmanande och dynamisk litteraturförmedling.
Avhandlingen Litteraturstudiets legitimeringar. Analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskolan försvarades 30 oktober 2015.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/40507