"Jag har inte ångrat mig en sekund!"
Tayyibah Khokhar läste masterutbildningen till barnmorska på Göteborgs universitet. För att få arbeta som barnmorska behöver du först studera till sjuksköterska och sen läsa en utbildning på avancerad nivå på antingen tre eller fyra terminer. Om du väljer att läsa fyra terminer inom reproduktiv och perinatal hälsa får du inte bara yrkeslegitimation som barnmorska, du får även en masterexamen. Vi pratade med Tayyibah som nyligen gick det tvååriga programmet och som skrev ett masterarbete om kvinnlig könsstympning.
Varför valde du att studera till barnmorska?
- Det har intresserat mig att jobba med kvinnosjukvård under hela sjuksköterskeutbildningen men det växte fram mer och mer efteråt.
- Jag hade tidigare arbetat med akutvård så väl som cancersjukvård och därav nära inpå döden. Att se någon i livets slutskede ger dig perspektiv och ödmjukhet, och jag bestämde mig att det var dags att se livet från andra sidan istället; nämligen där det börjar och då började jag studera till barnmorska. Det har jag inte ångrat en sekund. Barnmorskeri är ett otroligt brett yrke och man får möjligheten att träffa kvinnor i olika delar av livet: ungdomsmottagning, under antikonception, graviditet, förlossning, gynekologi med mera.
Varför har du valt att läsa till masternivå?
- För att utveckling är nyckeln! I framtiden vill jag gärna prova att arbeta utomlands och då öppnar mastern möjligheter.
Vad tror du är det bästa med att arbeta som barnmorska?
- Just att det är ett brett yrke där man får träffa kvinnor och barn i olika skeden i livet.
Som förlossningsbarnmorska är jag med inte bara när ett barn föds, utan när en familj blir till.
Till vem skulle du rekommendera utbildningen till barnmorska?
- Någon som har ett brinnande intresse för kvinnovård, som gärna gillar högt tempo, och gillar att se helheten hos kvinnor.
Berätta lite om din uppsats! Vad var mest utmanande? Vad kom du fram till? Var det något som var extra intressant?
- Vi skrev om infibulerade kvinnors upplevelser av att vara defibulerade utifrån barnmorskor och gynekologers perspektiv. Infibulering är den svåraste formen av könsstympning och kan ge bestående besvär och många kvinnor lever med dessa besvär i det tysta. Det finns idag en kirurgiskt metod som kallas defibulering, en ”öppningsoperation” som syftar till att återskapa normal anatomi i det mån det är möjligt.
- I det mångkulturella samhället som vi lever i idag träffar barnmorskor och gynekologer dessa kvinnor i olika vårdformer där de förväntas kunna ge god vård till dem. Dock fanns det få studier som forskat om hur upplevelserna är för kvinnor eller hur barnmorskors och gynekologers uppfattningar är om detta. Det saknas även uppföljning av dessa kvinnors upplevelser på de flesta mottagningarna.
- Med detta som bakgrund var det ännu viktigare för oss att studera ett relativt obeforskat men oerhört viktigt ämne. Det var utmanande att träffa personal mitt under coronapandemin som har erfarenhet av fenomenet men vi möttes av eldsjälar som verkligen brinner för detta och uppmuntrade oss till att skriva om det här.
Vad tycker du om att göra när du är ledig?
- Jag tränar, älskar att laga mat och hitta massa nytt porslin till min samling!
