Individuell återkoppling till ortopedkirurgen kan bidra med förbättringar och utveckling
Den övergripande målsättningen med avhandlingen har varit att utveckla en metodologi som förser ortopedkirurgen med information om sina egna resultat efter primär höftprotesoperation samt att undersöka effekterna om en sådan metod skulle införas.
- Tre av fyra delstudier i avhandlingens bygger på uppgifter från kvalitetsregister och det fjärde bygger på intervjuer. I resultaten sågs bland annat att, att om en operatör utförde många operationer årligen så reducerad risken för oönskade händelser inom 90 dagar efter operationstillfället, säger Per Jolbäck, legitimerad sjuksköterska och forskningssjuksköterska vid Skaraborgs sjukhus enheten för kliniska studier inom Forskning och Utveckling.
Om till exempel operatörens antal operationer (total höftprotes) ökar med tio stycken minskar risken för oönskad händelse med 10 procent. Om man justerat för patienten ålder, kön, BMI, samsjuklighet, orsaksdiagnos, snitt, sjukhusets årliga volym, blir resultatet åtta procent.
- Förhoppningsvis kan forskningsresultaten komma både ortopedläkare och ansvariga för kvalitetsregister till nytta genom den kunskap som har framkommit både hur årliga operationsvolymer och operatörens erfarenhet påverkar utfallet av operationen.
Fler viktiga resultat – men alla operatörer är inte eniga
Svenska ortopedspecialister och ST-läkare uppfattar individuell återkoppling av operationsresultat efter primär total höftprotesoperation från ett kvalitetsregister på flera sätt. Dels som ett system som kan bidra till individuella förbättringar och utveckling i yrket genom att varje operatör får vetskap om sina styrkor och svagheter.
- Här finns dock farhåga är att individuell återkoppling av operationsresultat kan skada operatören om uppgifterna om operatörerna hamnar i fel händer eller misstolkas av patienterna. Återkoppling av operationsresultat uppfattas också som något som kan försämra patientnyttan och som onödig då all värdefull information redan kommer till operatörens kännedom.
Positivt är att det ser ut att vara få operatörer som skulle bli outliers vad det gäller oönskade händelser inom 90 dagar och reoperationer inom två år efter primär total höftprotesoperation.
- Det jag framför allt skulle vilja framhålla är dels att om man skall skapa en framtida återkopplings modell för operatörsspecifik återkoppling av operationsresultat så bör de ske i samarbete med ortopedläkarkollektivet. Men också att svensk höftproteskirurgi inte skiljer sig från övriga världen var det gäller korrelationen mellan årlig operationsvolym och utfallet efter operationen.
INFORMATION OM DISPUTATIONEN
Huvudhandledare: Maziar Mohaddes Bihandledare: Johan Kärrholm, Hans Lindahl, Göran Garellik Opponent: Allan Abbot, institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet Betygsnämnd: Inger Gjertsson, Mikael Möller och Sari Ponzer