Internationella kvinnodagen

Arbetslivet

Birgitta Jordanssons forskningsintresse rör genus och jämställdhetsfrågor kopplat till högre utbildning, forskningsvillkor och arbetslivet.
Birgitta Jordansson, forskare i arbetsvetenskap, telefon 031–786 4098, e-post: birgitta.jordansson@av.gu.se 

Sexuella trakasserier på arbetsplatser

Linda Lane forskar med fokus på klass, kön och jämställdhet. Just nu är hon aktuell med projektet SUSH – Säg ifrån om sexuella trakasserier. Projektets mål är att förhindra förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatser.
Linda Lane, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 031–786 1566, e-post: linda.lane@socwork.gu.se

Arabiska

Pernilla Myrnes huvudsakliga forskningsområde är kvinnor i klassisk arabisk-muslimsk litteratur, med fokus på texter om och av kvinnor. Hon arbetar för närvarande med ett projekt om kvinnliga poeter och vältaliga kvinnor i den äldsta litteraturen samt ett om sexualitet och genus i medeltida erotik. Hon har också skrivit om svartsjuka och om representationer av profeten som make.
Pernilla Myrne, docent i arabiska, telefon: 031–786 1783, e-post pernilla.myrne@sprak.gu.se

Arkeologi

Genusforskning, arkeologihistoria, minne, kroppsliga variationer. Med ett genusperspektiv diskuteras hur bilden av forntiden förändrats utifrån samtidens frågor och behov. Artefakter och andra arkeologiska lämningar kan till exempel visa hur vikingatidens människor använde stora runstenar och små amuletter i minnesarbeten eller gyllene figuriner för att tematisera variationer kring kroppsliga förmågor.
Elisabeth Arwill-Nordbladh, professor emerita i arkeologi, telefon: 031–786 4612, 073–330 1204, e-post: elisabeth.nordbladh@archaeology.gu.se

Barn och ungdomsvetenskap

Nils Hammarén är docent i barn- och ungdomsvetenskap och hans forskningsintresse rör frågor kring ungdomskultur, identitet, makt och lärande. Hammarén disputerade 2008 i socialt arbete på en avhandling om unga män i multietniska förorter och konstruktioner av kön och sexualitet. Sedan dess har han ingått i diverse olika projekt med fokus på ungdomars skolval och segregation, unga vuxna migranters inkludering och exkludering i relation till arbetsmarknad och utbildning samt skolors hantering av brottsutsatta elever.
Nils Hammarén, docent i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 031–786 2094, e-post: nils.hammaren@gu.se

Engelska

• Chloé Avril arbetar bland annat med genus- och kvinnorelaterade studier i amerikansk litteratur.
  Chloé Avril, universitetslektor i engelska, telefon: 031–786 1780, e-post: chloe.avril@sprak.gu.se

• Britta Olinder forskar om engelskspråkiga litteraturer, främst irländsk, kanadensisk och indisk, men även australisk och afrikansk. Håller just på med transkulturalitet i en aboriginsk självbiografi från Australien, kvinnors makt och maktlöshet i Irland, kanadensiska resenärer i tid och rum.
  Britta Olinder, docent i engelska, telefon: 031–786 6680, e-post: britta.olinder@eng.gu.se

Filosofi

Petra Andersson forskar om miljö och hållbar utveckling, hästvälfärd och genusaspekter på ridsport.
Petra Andersson, forskare i praktisk filosofi, telefon: 073–205 3069, e-post: petra.andersson@filosofi.gu.se

Franska

Britt-Marie Karlsson forskar på fransk 1500-talslitteratur, med särskilt fokus på kvinnors skrivande.
Britt-Marie Karlsson, universitetslektor i franska, telefon: 031–786 1819, e-post: britt-marie.karlsson@sprak.gu.se

Filmvetenskap

Ingrid Ryberg har forskat på queera och feministiska filmkulturer, bland annat feministisk pornografi, samt 70- och 80-talens kvinno- och homopolitiska filmkulturer i Norden.
Ingrid Ryberg, docent i filmvetenskap, e-post: ingrid.ryberg@gu.se

Freds- och utvecklingsforskning

Mona Lilja är docent i freds- och utvecklingsforskning. Hennes forskning utgår ofta ifrån det mer subtila motståndet mot makt som människor utövar individuellt i sin vardag. Hennes utgångspunkt är kvinnorörelser på gräsrotsnivå i Kambodja.
Mona Lilja, professor i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 031–786 5819, e-post: mona.lilja@globalstudies.gu.se

Företagsekonomi

Hennes forskning rör organisering, genus och teknik.
Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 5407, 070–651 3438, e-post: ulla.eriksson-zetterquist@gri.gu.se

Genusvetenskap

• Erika Alm har i sin forskning, med utgångspunkt i feministisk, politisk och kulturvetenskaplig teori, undersökt normer kring kropp, kön och begär, särskilt inom medicinsk expertkunskap och lagstiftning.
  Erika Alm, docent i genusvetenskap, telefon 031–786 5332, e-post: erika.alm@gu.se

• Ett återkommande tema i Lena Martinssons forskning är jämställdhetsnormer och mångfaldssatsningar och vilka förståelser av olikhet de skapar, vad som betraktas som normalt och vem som utesluts eller får plats i olika sammanhang. Hon har gjort studier av heterosexuella par och rikspolitikers arbete med jämställdhet, liksom forskat om mångfaldsorganisering och föreställningar om ekonomi i näringslivet. Lena Martinsson har också granskat ledarskapsretorik och praktik i näringsliv, utbildning och forskning. För närvarande fördjupar hon sig i kvinnorörelser på den pakistanska landsbygden och transnationella rörelser för förändring av genusprinciper.
  Lena Martinsson, professor i genusvetenskap, telefon: 031–786 5910, e-post: lena.martinsson@gu.se

Historia

• Eva Andersson forskar om kläder, hur de såg ut, vilka kläder man hade och hur kläderna hänger ihop med föreställningar om kön och klass från medeltiden och framåt.
  Eva Andersson, universitetsadjunkt i historia, telefon 031–786 4171, e-post: eva.andersson@history.gu.se

• Rachel Pierce forskar om kvinno- och genushistoriografi och hur kvinnohistoriskt arkivmaterial och kvinnohistoriska förebilder representeras och kontextualiseras i fysiska och digitala sammanhang. Tillsammans med övriga personal vid KvinnSam har hon hand om 8 mars-utställningar som lyfter dokument ur KvinnSams unika arkivsamlingar.
  Rachel Pierce, forskningssamordnare för Kvinnas samt och fil. dr. i  kvinno- och genushistoria, telefon: 076–618 4670, e-post: rachel.pierce@ub.gu.se

Hälsa

Genus och hälsa

Anke Samulowitz, disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa, har forskat om hur genusnormer påverkar patienters upplevelser och vårdens bemötande, med fokus på långvarig smärta.
Anke Samulowitz, sjukgymnast och psykolog, verksam som regionutvecklare vid Kunskapscentrum för jämlik vård i Västra Götalandsregionen, telefon: 070–962 5357, e-post: anke.samulowitz@gu.se

Global hälsa

Gunilla Krantz har som sitt huvudsakliga forskningsområde global hälsa och studerar våld i nära relationer, såväl mäns som kvinnors utsatthet och utövande, sexuell och reproduktiv hälsa inklusive mödrahälsa, psykisk ohälsa och barriärer till vård. Hon är för närvarande ansvarig för två forskningsprogram i Rwanda, ett om traumatiska upplevelser och samband med mental ohälsa samt ett om gravida kvinnors användande av förebyggande mödravård, dess kvalité och utförande. Vidare studerar hon unga kvinnors psykiska ohälsa i ett longitudinellt perspektiv i Sverige och undersöker förekomst av våld som en viktig determinant.
Gunilla Krantz, seniorforskare i folkhälsovetenskap, telefon 031–786 6861, e-post: gunilla.krantz@socmed.gu.se

Sexuell hälsa – Fontänorgasm väcker både skam och förundran

Jessica Påfs forskning om sexuell hälsa blev särskilt uppmärksammat under 2022, med studien som fokuserade på den kvinnliga ejakulationen. Fenomenet har under lång tid ansetts som kontroversielle, forskningen bristfällig och ämnet laddat. Jessica lyfter kvinnors upplevelser och belysa pågående diskurser i ämnet.
Jessica Påfs, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 076–618 5731, e-post: jessica.pafs@socwork.gu.se

Den svenska drogpolitikens påverkar på kvinnor

Linnéa Österman forskar om kvinnors erfarenheter och upplevelser av brott och straff utifrån ett genusperspektiv. I sin forskning tittar hon bland annat rollen för socialt och emotionellt kapital på kvinnors väg ut från kriminalitet och hur den svenska drogpolitiken påverkar kvinnor under deras resa ut från missbruk och kriminalitet.
Linnéa Österman, universitetslektor i socialt arbete med inriktning mot genus, kriminalitet och rättssystem, telefon: 031–786 5419, e-post: linnea.osterman@gu.se

Idé- och lärdomshistoria

Cecilia Rosengren forskar om tidigmoderna kvinnliga filosofer, idéhistoria, genus. Kunskapen om att den västerländska idéhistorien rymmer många kvinnliga tänkare har funnits länge. Trots detta saknas kvinnors bidrag i de flesta översikter och standardverk. Med utgångspunkt i 1600-talet studerar Cecilia Rosengren kvinnors intellektuella arbete och legitimeringsstrategier under tidigmodern tid, samt varför dessa kvinnor har marginaliserats i historieskrivningen.
Cecilia Rosengren, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, telefon: 031–786 4296, e-post: cecilia.rosengren@lir.gu.se

Idrottsvetenskap

Karin Grahns forskning behandlar idrotten ur ett genusperspektiv, framförallt kring hur genus skapas, återskapas och/eller utmanas inom föreningsidrotten. Barn, ungdomar och dess tränare står i fokus.
Karin Grahn, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2072, 073–511 3181, e-post: karin.grahn@ped.gu.se

Juridik

Eva-Maria Svenssons forskning rör sig inom kunskapsområdena rättsvetenskapens vetenskapsteori, genusrättsvetenskap, yttrandefrihet och jämställdhetspolitik och -rätt. För närvarande håller hon på med ett forskningsprojekt om yttrandefriheten mellan demokrati och marknad. Professor i rättsvetenskap och föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.
Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap, telefon: 031–786 1298, e-post: eva-maria.svensson@law.gu.se

Konsumtion

Magdalena Petersson McIntyre forskar om genus, konsumtion och design. Under 2015 avlutar hon en studie om hur anställda i detaljhandeln uppfattar de underförstådda krav på utseende som ofta gäller för dem. Hon arbetar också med en studie av modebloggande och hur denna praktik ska förstås ur ett genusperspektiv. I mitten av mars kommer boken Den (o)hållbara förpackningen (Brunnström & Wagner red.) där hon skrivit om hur nutida föreställningar om genus kommer till uttryck på massproducerade förpackningar; mjölk, läkemedel och parfymförpackningar.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se

Latin

Gunhild Vidén forskar om frågor om identitet, kropp och kön i antiken och i tidigkristen tid, med utgångspunkt i latinskspråkliga texter. Sysslar med frågor som: hur såg romarna på förhållandet mellan kropp och själ? Hur förändrades uppfattningen om familjestruktur och sociala roller i tidigkristen tid?
Gunhild Vidén, professor emerita i latin, telefon: 031–786 4690, e-post: gunhild.viden@sprak.gu.se

Litteraturvetenskap

• Åsa Arping forskar kring svensk 1800-talsprosa och litteraturkritik ur genus- och klassperspektiv. Hur kom det sig att det var kvinnor som introducerade den moderna romanen i Sverige på 1830-talet, trots att offentlighet och marknad var männens områden? Hur gick det till när författar- och skribentnamnet blev "varumärken" i svensk kulturoffentlighet kring 1800-talets mitt, och vilka vann och vilka förlorade på att anonym publicering inte längre var gångbar?
  Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4390, e-post: asa.arping@lir.gu.se

• Offentlighetens mottagande av olika författarskap är ofta välkänd, men vi vet mindre om vanliga läsare i historisk tid. Jenny Bergenmar forskar om historiska perspektiv på läsning, bland annat i projektet Läsarnas Lagerlöf, där de drygt 40 000 breven från allmänheten till Selma Lagerlöf undersöks, samt i en studie av hur kvinnliga 1800-talsförfattares spreds och lästes internationellt.
  Jenny Bergenmar, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5223, e-post: jenny.bergenmar@lir.gu.se

• Familjen är ett område i omförhandling. Det är också ett område där föreställningar om kön, klass och sexualitet skapas och omskapas. Inom ramen för det tvärvetenskapliga projektet Det goda livet undersöker Kristina Hermansson samtida ideal om familjen och människan i dagens Sverige. Materialet är brett och omfattar både fakta och fiktion, från rådgivningslitteratur och internetforum till politiska dokument.
  Kristina Hermansson, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4349, e-post: kristina.hermansson@lir.gu.se

• Romantikberättelser har ofta lågt anseende bland litteratur- och filmkritiker. Ändå attraherar denna typ av romantiska berättelser många kvinnor. Yvonne Leffler undersöker hur dagens populära chick lit-berättelser fungerar som moderna bildningsromaner och självhjälpsböcker. Här möter den kvinnliga publiken en hjältinna i kris som mot alla odds inte bara övervinner sina problem utan också undervisar publiken om hur det kan gå till att som kvinna få ett både lyckligare och mer framgångsrikt liv.
  Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon 031–786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

• Katarina Leppänen forskar om kvinnorörelsen i Europa under mellankrigstiden, ekofeminism, Nationernas förbund, samt trafficking på 1920- och 1930-talet. Arbetar med ett projekt om kvinnors politiska självbiografier under 1900-talets början.
  Katarina Leppänen, professor i idé- och lärdomshistoria, telefon: 031-786 5872, e-post katarina.leppanen@lir.gu.se

• I forskningsprojektet Kön och vetenskap undersöker Anna Nordenstam hur och varför den svenska kvinnolitteraturforskningen började och etablerades i Sverige från slutet av 1960-talet och framåt. Projektet är historiografiskt och lyfter särskilt fram platsers och ekonomiska resursers betydelse. Hon forskar även om feministiska svenska tecknade serier. Anna Nordenstam har också forskat om pionjärkvinnor inom litteraturvetenskap, kvinnotidskrifter som Tidskrift för hemmet samt barn- och ungdomslitteratur.
  Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4187, e-post: anna.nordenstam@lir.gu.se

Medier och journalistik

Maria Edströms fokus har under många år varit genus och medier. Hon var med och startade det mediekritiska nätverket ”Allt är Möjligt”, som fortfarande är aktivt. Ett av hennes forskningsområden är genus och jämställdhet i mediernas innehåll och organisation samt yttrandefrihet. Redaktör för antologin Making change. Nordic Examples of Working Towards Gender Equality in the Media (Nordicom, 2014).
Maria Edström, universitetslektor, telefon: 031–786 4992, e-post: maria.edstrom@jmg.gu.se

Musik, genus och genrepraktiker i musikundervisning

Carina Borgström Källén kan svara på frågor som rör musik i relation till genus, genre och undervisning.
Carina Borgström Källén, docent i utbildningspedagogik, telefon: 031-786 4003, e-post: carina.borgstrom.kallen@hsm.gu.se

Pedagogik

• Caroline Berggrens forskningsprojekt Högskoleutbildades mobilitet: köns- och klassperspektiv på val av högskola och val av etableringsort efter studier undersöker i vilken mån högskolestuderandes geografiska förflyttning leder till reproduktion eller förändring av befintliga köns- och klasstrukturer. Caroline Berggrens övergripande forskningsintresse är uppdelning och hierarkisering efter kön och klass. Hittills har hon i övervägande arbetat med större statistiska studier.
  Caroline Berggren, docent i pedagogik, telefon: 031–786 2061, e-post: caroline.berggren@ped.gu.se

• Cecilia Björck forskar om ungdomar och populärkultur. Hon disputerade 2011 med avhandlingen Claiming space: Discourses on gender, popular music, and social change som undersöker talet om att “ta plats” när det gäller unga kvinnors inträde på musikområden som traditionellt dominerats av män.
  Cecilia Björck, universitetslektor i pedagogik med inriktning mot ungdomsforskning, telefon: 031–786 2181, 073–615 0217, e-post: cecilia.bjorck@gu.se

• Genus och normalitetsskapanden inom förskolan. Anette Hellman disputerade 2010 med avhandlingen Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. I avhandlingen undersöker hon hur kön skapas i förskolans vardag. Studien visar även att stereotypa uppfattningar om kön tillåts styra verksamhetsplaneringen i förskolan.
  Anette Hellman, universitetslektor i pedagogik, telefon: 031–786 2173, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

• Ann-Sofie Holm forskar om könskonstruktioner bland unga i skolan, men även om marknadiseringen av den svenska skolan och dess effekter för elever, lärare, rektorer och studievägledare.
  Ann-Sofie Holm, docent i pedagogik, telefon 031–786 2320, 070–515 9005, epost: ann-sofie.holm@gu.se

• Ylva Odenbring studerar aspekter kopplade till utbildning och social rättvisa, jämställdhet med fokus på kön, sexualitet, klass, elevhälsa och våldsutsatthet i skolan.
  Ylva Odenbring, professor i pedagogik, telefon: 076–618 2840, e-post: ylva.odenbring@gu.se

• Andreas Ottemo forskar på relationen mellan genus/gender och STEM-undervisning (STEM = science, technology, engineering, mathematics) och undersöker föreställningar om sexualitet för att förstå hur kopplingar mellan genus och teknik upprättas.
  Andreas Ottemo, universitetslektor i pedagogik, telefon: 031–786 2321, e-post: andreas.ottemo@ped.gu.se

• Anna-Karin Wyndhamn forskar om makt, genus och utbildning i skilda verksamheter.
  Anna-Karin Wyndhamn, universitetsadjunkt i pedagogik, telefon: 031–786 2443, 073–349 9256, e-post: anna-karin.wyndhamn@ped.gu.se

Genus och utbildning

Angelica Simonssons forskning fokuserar på genusperspektiv på utbildningssystem och arbetsliv, normer om sexualitet i undervisning, samt mer specifikt på frågor om sexuella trakasserier och likabehandling i akademin.
Angelica Simonsson, fil. dr i pedagogiskt arbete, telefon: 076–618 4771, e-post: angelica.simonsson@genus.gu.se

Politik & opinion

Könsskillnader i svensk politik och opinion

Patrik Öhberg är forskare vid SOM-institutet. Han studerar skillnader i attityder mellan män och kvinnor och hur detta har förändrats över tid. Patrik tittar också på könsskillnader i politiken både vad gäller väljare och förtroendevalda.  
Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap och forskare vid SOM-institutet, telefon: 031–786 1537, e-post: patrik.ohberg@som.gu.se

Psykologi

Maria Gröndal forskar om premenstruella besvär med fokus på hur kvinnor med PMDS påverkas av antidepressiv medicinering. Maria inriktar sig framförallt på hur irritabilitet/ilska och impulsivitet påverkas över cykeln och av antidepressiv medicin.
Maria Gröndal, doktorand i psykologi, telefon: 031–786 1699, e-post: maria.grondal@psy.gu.se

Ryska

Svetlana Polsky forskar på nutida rysk litteratur av kvinnliga författare som T. Tolstaja och L. Ulitskaja.
Svetlana Polsky, universitetslektor i ryska, telefon: 031–786 4851, e-post: sveta.polsky@sprak.gu.se

Socialmedicin

Unga kvinnor rapporterar allt mer stressrelaterade besvär. Nu ska en studie vid Sahlgrenska akademin kartlägga om det även påverkar alkoholbruket hos yngre kvinnor i Göteborg. Just nu pågår en ny omgång av den mycket uppmärksammade WAG-studien (Women and Alcohol in Gothenburg). Drygt 1 200 kvinnor mellan 20 och 45 år kommer då att intervjuas om sin psykiska hälsa, arbetssituation, alkoholkonsumtion, stress, prestationskrav och familjesituation.
Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, telefon: 031–786 6862, e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se

Sociologi

• Sofia Björk forskar om familjemedlemmars fördelning av ansvar för omsorg om barn och äldre anhöriga utifrån ett genusperspektiv. Hon studerar hur normer kring moderskap och faderskap samt föreställningar om maskulinitet och feminitet formar ansvarsfördelning för, och upplevelsen av, omsorgsansvar i familjen.
  Sofia Björk, universitetslektor i sociologi, telefon: 031–786 4925, e-post: sofia.bjork@socav.gu.se

• Cathrin Wasshedes forskningsintressen är kön, sexualitet, makt och motstånd samt styrning och normaliseringsprocesser. Från 2015 arbetar hon i ett projekt om kollektivboende och ett om transnationell politisk mobilisering kring kulturella produkter som till exempel slöjan, regnbågsflaggan och manga.
  Cathrin Wasshede, docent i sociologi, e-post: cathrin.wasshede@socav.gu.se

Spanska

Andrea Castro forskar om relationen mellan språk och identitet (genus, etnicitet, klass och nationalitet) i skönlitteratur samt om relationen mellan skönlitteratur och politiska och estetiska utopier. På sistone har hon skrivit om två argentinska författares romaner: nutida Maria Negroni och bästsäljande César Duayen (pseudonym för Emma de la Barra) i början på 1900-talet.
Andrea Castro, professor i spanska med litteraturvetenskaplig inriktning, telefon: 031–786 1799, e-post: andrea.castro@sprak.gu.se