Pedodonti

Omhändertagande av stress, rädsla och smärta bland barn och ungdomar i tandvården. 

Barn- och ungdomspatienter har inte alltid förmåga eller mod att uttrycka negativa upplevelser vid tandvård. Erfarenhet visar att osäkerhet i behandlingssituationen, blyghet, introversion samt medicinska diagnoser kan hålla patientens reaktioner tillbaka. Evidens finns för att en betydlig del av den unga populationen upplever både invasiva och icke invasiva tandvårdsprocedurer som stressframkallande. Såvida visar flertalet studier att oral röntgen, ortodontiska apparaturer samt injektion och extraktion upplevs framkalla stress: oro, rädsla och smärta, trots behandlares goda intentioner, engagemang och kunnighet.  

För att skapa en tillitsfull och trygg tandvårdsmiljö krävs att behandlingsmomenten och arbetssättet är förutsägbara för patienten. Det krävs också lyhördhet hos tandvårdspersonalen, som i förlängningen kan generera ett adekvat pedagogiskt och psykologiskt omhändertagande. Med ett sådant arbetssätt som bakgrund har tandvårdens aktörer ett ansvar för grundläggandet av unga individers positiva attityd, inför övergången till vuxentandvård. 

Sett ur barns och ungdomars perspektiv finns det anledning att förtydliga stressreaktionerna för behandlingsteamet. Tandvårdsteamet är också betjänt av att varskos i tid om negativa upplevelser, innan dessa har hunnit överväldiga patienten. I den kontexten är det önskvärt att tandvården provar nyskapande tekniker och metoder för utökad pedagogik och stöd i behandlingen. Ett objektivt sätt att förtydliga patientens reaktioner orsakade av oro, rädsla och procedursmärta är att använda sig av fortlöpande fysiologiska data i realtid. Med detta som bakgrund är metodutveckling av digitala verktyg som hjälpmedel för utökad och förfinad diagnostik under pågående tandvårdsbehandling önskvärt.   

Övergripande syfte 

Det övergripande syftet med projektet är att utifrån ett multidisciplinärt samarbete, mellan Västra Götalandsregionen samt Göteborgs universitet, studera metoder som visualiserar patientens stress, oro, rädsla och smärta vid invasiv och icke invasiv tandvård. Samarbetet inrymmer dessutom aktören Research Institute of Sweden (RISE). 

Hårdvävnadsforskning

Hos barn och ungdomar förekommer olika varianter av mineraliseringsavvikelser i emalj och dentin. Förekomsten avför dessa avvikelser är hög.
Förekomsten av olika avvikelser varierar från enstaka procent upptill var femte individ. Avvikande uppbyggnad av tandens hårdvävnader ses i tillstånd såsom i amelogenesis imperfekta, MIH (Molar Incisor Hypomineralization), dentinogenesis imperfekta och fluoros.

Metoder

Dentala hårdvävnaders avvikelser studeras liksom påverkan av dentala material på emalj såsom etsning (fosforsyra) som används vid restaurationer med komposit samt effekt av väteperoxid som används vid tandblekning. 

Dentala hårdvävnader består av både organiska och oorganiska komponenter. Den organiska komponenten domineras av proteiner, vilka dels spelat en roll vid emalj-respektive dentinbildning, dels spelar en roll i den färdigbildade vävnaden. Analys av organiska komponenter kan göras i urkalkade preparat. Till mestadels består hårdvävnaderna dock av mineraler och analyser av dessa kräver ourkalkade preparat. 

Mineraliseringsavvikelser i emalj kan bero på att oorganiskt material inte lagrats in som normalt, inte bortforslats som normalt, alternativt på en avvikande proteinsammansättning av emaljmatrix i tandanlagen. Ett ändrat innehåll av oorganiskt material kan vara en sekundär följd av en primär proteinavvikelse. 

Liksom i emalj kan mineraliseringsavvikelser i dentin dels bero på att oorganiskt material inte lagrats in som det skulle, inte bortforslats som normaltellerpå en avvikande proteinsammansättning i tandanlagens dentinmatrix .

Hårdvävnaderna studerasmed s.k. proteomik, där proteinsammansättning och proteiners funktioner studeras. Efter mikrodissektion av mineraliseringsstörd hårdvävnad fraktioneras och separeras proteiner. Proteinsammansättning tas fram genom vätskekromatografi och masspektroskopi. 

Genom slipsnittning av ourkalkade hårdvävnader kan tänders oorganiska del studeras. 

Snittning av tänderna krävs inför analys av outkalkade tänder, detta är möjligt via inbäddning av tänderna och därefter framställning av 100 µm tunna tandsnitt. Analys av tandens hårdvävnader via ljus-och polarisationsmikroskop och andra ytanalytiska metoder såsom svepelektronmikroskopi (SEM),röntgen-mikroanalys(XRMA)och TOF-SIMS för att kunna jämföra skillnader i kemisk sammansättning och ytstruktur. Emaljens kristallografi undersöks medröntgendiffraktion (XRD).
 

Barn med gastrostomi

Att kunna äta och dricka via munnen är av stor betydelse för barns tillväxt och välbefinnande. När anpassad mat och kosttillägg inte räcker till att tillgodose barnets närings- och energibehov kan konstgjord näringstillförsel, artificiell nutrition, bli aktuell att tillföra på annat sätt än via munnen. Barn som matas via nasogastrisk sond har ofta gastroesofagal reflux, vilket har kopplats till dental erosion. Förekomst av erosionsskador hos barn med gastrostomi behöver studeras ytterligare. Barn som har gastrostomi har ofta en ökad oral känslighet, vilket kan försvåra tandborstning och därmed försämra den orala hälsan. Hypersensibilitet i munhålan som en följd av inaktivitet av munnens funktion komplicerar acceptansen att ha någonting i munnen vilket i sin tur påverkar munhygienen. Hur munhälsa utvecklas efter avslutad gastrostomi och barnet åter börjar äta är fortfarande oklart. Vilken betydelse för oral hälsa har patientens grunddiagnos och ålder vid insättande och utsättande av gastrostomi?

Syfte

att beskriva och jämföra oral hälsa hos en grupp barn och ungdomar som har haft eller har gastrostomi med en grupp ungdomar som inte har gastrostomi.

Patienter och metod

Deskriptiv studie av barn och ungdomar som fått gastrostomi utsatt för ett till sex år sedan (studiegrupp 1) och en grupp som fortfarande har kvar sin gastrostomi (studiegrupp 2). Jämförelse görs med en grupp friska, matchade barn. (Kontrollgrupp). 
Medicinska journaler och tandjournaler studeras retrospektivt. Frågeformulär besvaras av  vårdnadshavare och/eller patient. Klinisk undersökning görs på de patienter som fortfarande har kvar sin gastrostomi (Studiegrupp 2).