ViS: Wellnessmodellen
Begreppet wellness inbegriper ett flerdimensionellt tillstånd att se på och förstå vad hälsa är. Det tar sig uttryck i en av känsla av välbefinnande och upplevd livskvalitet medan exempelvis det biomedicinska begreppet utgår från något negativt, dvs sjukdom där kroppen är sjuk utifrån isolerade delar. Wellness återspeglar istället något positivt omfattande individens alla delar i en helhet, alltså ett holistiskt synsätt utifrån ett mer subjektivt och känslomässigt tillstånd. Med andra ord omfattar wellness något mer än bara frånvaron av negativa faktorer (t.ex. en (sårskada), utan också förekomsten av positiva kvaliteter (t.ex. lycka).
Genom att föra samman begreppen wellness och salutogenes inklusive en känsla av sammanhang (KASAM) finns möjlighet att konkretisera hur individen förstår, hanterar och ser meningen med livet. Detta helhetsperspektiv skapar en medvetenhet hos individen om hans/hennes livsuppfattning. Livsuppfattningen inbegriper en samspelande miljö runt individen bestående av bl a familj, arbete, fritid, vilken påverkar individens wellness på gott och ont. Detta samspel skapar en komplex uppsättning av egenskaper i/hos individen såsom attityder, erfarenheter, kunskaper, motiv, värderingar, som gör det möjligt eller inte, att se meningen med livet vilket påverkar wellness.
Detta samspel är en process, där individen skapar en rollidentitet av något slag, som möts med beteenden och uttryck från familj, släkt, vänner och arbetskamrater. Ett sådant möte påverkar livsuppfattningen och styr vilka behov individen har, vilka krav dessa orsakar, och vilka resurser individen mobiliserar eller får stöd av från andra, till att behålla eller återställa wellness. Detta skapar eller predicerar en motivation till wellness.
Genom individens förmåga till och känsla för förståelse, hanterbarhet och meningsfullhet att ta itu med utmaningen mot wellness, som t ex att börja att träna med dess för-och nackdelar med att göra detta, erfars förhoppningsvis en kropp som fungerar, ger positiva utbyten med andra individer, ger bättre sömn, ger mer stresstålighet, etc, varför det är värt denna investering.
Motivationen är en individs drivkraft för att uppnå sina mål av wellness, dvs att minimera att må dåligt och istället maximera till att må bra. Motivationen är villkorad av individens behov liksom inre motiv som måste vara i balans och harmoni. När behov och inre motiv är uppfyllda, erfars en livsuppfattning om att ha kontroll och känna mening med livet. Ingen individ kan ensam hantera vägen till wellness, utan familj, medarbetare, chefer och vänner är resurser, dvs det sociala stödsystemet underlättar men kan också hämma att nå en god livsuppfattning och wellness.
Europeiska exempel på hur arbets- och familjeliv påverkar individens wellness – positivt eller negativt – på grundval av arbetskrav, personliga resurser och stöd från chefer och medarbetare liksom familj och vänner, är inte väldokumenterade i dag, men de få existerande påvisar att upplevd stress i såväl familje- som arbetsrollen är ett stort hot för en god livsuppfattning och påföljande wellness.
Vårdens lärande | Health Care Pedagogics
Vårdens lärande fokuserar personers lärande inom olika vård- och omsorgskontexter där det centrala är lärandets processer. En utveckling mot allt kortare vårdtider inom sluten sjukhusvård och en förskjutning mot öppnare vårdformer ställer krav på utveckling av ny kompetens både i vårdens genomförande och för samverkan mellan olika vård- och omsorgsaktörer. Forskningen behandlar lärandet i förhållande till framtida nya kunskapskrav för hälso- och sjukvårdspersonal, vårdtagare och närstående och ett förändrat tänkande och lärande gällande vårdens genomförande. Vårdandet förväntas, i högre grad än tidigare, utgå från vårdtagarens egna aktiva deltagande i planering och beslut, benämnt som partnerskap inom person-centrerad vård. Exempel på forskningsinriktningar inom vårdens lärande är: vårdtagarens förändrade roll och vem den vårdsökande personen är; hälsofrämjande perspektiv (wellness) samt styrdokument om god och säker vård/omsorg. Inom kunskapsområdet vårdens lärande behandlas framförallt begrepp och teorier om lärande, förändring, processer, socialisation, ledarskap, kommunikation och normkritik. Olika fenomen kan studeras var för sig eller i kombination inom kontexterna vård/omsorgsutbildning respektive vård/omsorgsverksamhet. Kunskap om vårdens lärande analyseras med hjälp av olika teoretiska perspektiv där kunskapsområdet syftar till att öka kunskapen om former och villkor för såväl individuellt som kollektivt lärande; intra- och interprofessionellt lärande.
Vårdens mångfald | Diversity in Health Care
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Detta förutsätter att vi inom vården tar hänsyn till mångfald. Mångfald refererar till en blandning av olikheter som kön, ålder, social bakgrund, etniskt ursprung, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, och sexuell läggning
Vården kan bedrivas av olika aktörer och i olika organisationer, oavsett var vården bedrivs så gäller det för vårdens organisation att hitta balanspunkter mellan rättvisa och frihet, mellan solidaritet och subsidiaritet. Det allmänna skall främja rättvisan och solidariteten, men inte på sådant sätt att enskildas och gruppers ansvar och initiativ trängs undan.
Mångfald är ett medel för att uppnå de inom medicinen, sjukvården och i den sociala omsorgen önskade målen. Variationen av former kan också komma att innebära att patienten och de närstående utifrån den tillgängliga informationen själva kan göra val och påverka vårdens utformning och innehåll.
Vårdens rum | Health Care Architecture
Room for Wellness
The area of physical environments for healthcare. The focus is on buildings and environments as support for, and part of, the encounter between healthcare, patients and the physical environment.
The hospital ward
Swedish healthcare system is currently undergoing rapid and dramatic changes. Advanced technological and specialized medical interventions are concentrated to a limited number of large size university hospitals. Community healthcare matters are increasingly dealt with in smaller local hospitals and healthcare centers often on an out-patient basis. Integrating and developing the relationship between nursing research and architectural research to fill the gap between care processes and the physical care environment is a priority. The research can offer a meeting place for the complex and cross-border issues that the modern healthcare system is facing.
Private homes
Most old persons live in ordinary housing, many with assistance from home-care. The demographic situation around the world stresses the need for innovative thinking and research in housing for individuals both in assisted living services and in ordinary housing areas. Preconditions for layouts are influenced by the fact that private homes become workplaces for staff in care and healthcare.
Vårdens kontext | Health Care Context
The concept “caring context” contains both concrete and cultural/political aspects, and it varies a lot. In Sweden professional caregiving is regulated by the Health Care legislation (Hälso- och sjukvårdslagen), but it can sometimes be hard to separate it from the social work, which is regulated by the Social Welfare law (socialtjänstlagen).
Concrete aspects
Swedish health care is performed during both public and private management, but with only few exceptions, financed by Swedish taxpayers. It can be given both as primary care and in hospitals. Concerning the latter the patient can be either hospitalized or an outpatient. A third variation is prehospital care, which in Sweden has developed from only transport to acute qualified care with requirements on at least one registered nurse in every ambulance.
The caring context also depends on medical specialty, and if patients are at an acute or quite stadium of their diseases. Thus the same patient can be cared for in different caring contexts, for example intensive care during the acute phase, and later on in rehabilitative care. Some attendees at hospitals can need care without being ill, for example women who give birth, blood donors or individuals involved in a research project.
Cultural (political) aspects
The complexity in the concept “caring context” increases further when it comes to implicit and explicit cultural or political aspects. For example, twenty years ago the care of elderly persons, where the medical treatment is completed, was transferred from health care to the social welfare system in the communities. This political change led to redefinition of “elderly care” to “social work”. Yet it is next to impossible to get a seat on a municipal housing without severe sickness that makes you disabled.
Another example is psychiatric care. During the 90s the mental hospitals were closed in the whole west. Today “psychiatric care” only contains acute care and primary care. The rehabilitative care of severally mentally ill people, which previously existed in health care, was redefined as social work. In both these examples political decisions thus changed both context and goals. The health care’s focus on to soothe, heal and alleviate symptoms, was changed to personal responsibility and slogans like “emphasize the healthy aspects”.
Care given under the Health Care legislation is performed by both certified personnel (physicians, registered nurses, physiotherapists, psychologist, occupational therapists etc.) and non-certified personnel (staff nurses, mental care workers etc.). In the context of health care formal competence is important, and so is professional responsibility. Issues such as patient participation and autonomy have, however, increased in importance during the last decades.
