Oral biokemi

En tredjedel av alla medfödda missbildningar drabbar ansikts-huvudregionen, däribland tänder och munhåla. Exempel är läpp-käk-gomspalter, avsaknad av en eller flera tänder, mineraliseringsdefekter samt avvikelser i tungans och smakfunktionens normala utveckling. Olika organs utveckling och bildande styrs av ett stort antal molekyler såsom transkriptionsfaktorer, signalmolekyler och adaptor/scaffolding-proteiner, och det är främst störningar i dessa molekylära signalsystem som orsakar sådana missbildningar. Defekter i signalsystemens funktion kan också leda till utveckling av tumörer, benigna såväl som maligna. Grundorsak och exakta mekanismer i de specifika fallen är emellertid oftast okända. 

Inom projektets ram analyseras således sedan flera år de mekanismer som är aktiva i samband med bildande och tillväxt av de kraniofaciala vävnaderna med speciell inriktning mot tänder och munhålans övriga strukturer. Då de signalsystem som studeras också är av betydelse vid bildandet av andra organsystem i kroppen, kommer även sådana i fokus, exempelvis CNS, ben, bröstkörtlar och hårfolliklar. 

Under flera år har fokus främst legat på signalfaktorer som Sonic hedgehog, retinoic acid och Bone morphogenetic proteins samt hur dessa samverkar sinsemellan och med andra signalkedjor. Andra studier har inriktat sig mot s.k. ’scaffolding-proteiner’ samt enzymfamiljen karboanhydras under utvecklingsprocesser. Projektet använder sig främst av molekylära och genetiska metoder, cell- och vävnadsodling, samt biokemiska, immunkemiska och morfologiska tekniker.

Projektet ger detaljerad kunskap om orsaker och mekanismer som t.ex. leder till spaltbildningar, emaljmissbildningar, odontogena tumörer och tung-metaplasier. Detta kan på sikt förväntas resultera i förbättrad diagostik och terapi. Den kunskap som erhålls inom ramen för projektet är av central betydelse inte bara för en detaljerad förståelse av utvecklingen av kraniofaciala strukturer och hur celltyps-specificering sker, utan belyser också normala utvecklingsprocesser i andra organsystem. Kunskap om hur celler kan ändra identitet (metaplasi) kan vidare också utgöra en bas för framtida regenerativa behandlingar.