Helle Wijk gör plats för personcentrerad vård
När nya sjukhus och andra vårdbyggnader planeras behöver arkitekter göra plats för ett personcentrerat arbetssätt som stödjer en bättre vård och omsorg. Eftersom Helle Wijk numera både är professor på Göteborgs universitet och gästprofessor på Chalmers är hon en brygga mellan omvårdnad och byggnadsdesign.
Sjukhusmiljöer kan upplevas som främmande, eller till och med skrämmande. Om miljön anpassas så att den stödjer orientering, igenkänning och vardaglighet, förmedlas istället lugn och trygghet.
– När vi drabbas av sjukdom eller skada befinner vi oss i en beroendeställning, och blir då lätt stressade av främmande intryck eller av att befinna oss i miljöer vi inte kan tolka och förstå. Med en genomtänkt vårdmiljö kan den istället bidra till hälsa, genom att stärka patientens resurser och kompensera för nedsatta funktioner, säger Helle Wijk
Personcentrering behöver stödjas av lokalerna
Vid det här laget finns en lång rad forskningsresultat som övertygat både kommuner och regioner om de mänskliga, medicinska och ekonomiska vinster som finns att göra genom att arbeta mer personcentrerat, och förändringsarbetet har redan satts igång på många håll. Men det nya förhållnings- och arbetssättet behöver stödjas av anpassade lokaler, bland annat möjlighet till avskilda samtal där patientens berättelse och individuella behov ostört kan förmedlas.
– Möjlighet till enskilda rum är viktigt, liksom andra utrymmen där det går att föra förtroliga vårdsamtal. Det är också bra om det finns flexibilitet i lokalerna, så att det går att möta de behov som enskilda patienter kan ha, säger Helle Wijk.
Ökande medvetenhet
Det kräver ett aktivt arbete att dämpa ljud- och ljusintryck, och skapa en behaglig rumstemperatur och en estetiskt tilltalande miljö. Forskning pågår inom all form av vård om effekten och värdet av att designa vårdmiljöer baserat på vetenskaplig kunskap.
– Medvetenhet om vårdmiljöernas betydelse för återhämtning och välbefinnande har ökat, och i planeringen av vårdmiljöer har vi också blivit mer aktiva med att implementera den nya kunskapen, konstaterar Helle Wijk.
Lugn och trygghet
Att den fysiska miljön har stor betydelse för hälsa och välbefinnande har flera studier visat, däribland Helle Wijks egen doktorsavhandling från 2001, där undersökte hon äldre personers färguppfattning i olika åldrar och om den påverkades av kognitiv nedsättning på grund av demens. Resultatet har haft stor betydelse för hur äldreboenden arbetar med färgsättning i miljön för att stödja de boende med orientering och igenkänning.
Nu leder Helle Wijk en tvärvetenskaplig forskargrupp inom vårdmiljöforskning vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, med forskare och doktorander inom vårdvetenskap, folkhälsa, arkitektur och design. Gruppen har en nära samverkan med Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers, där Helle Wijk är gästprofessor sedan ett år tillbaka.
Rum till stöd för förändring
Helle Wijk leder bland annat två projekt om de miljöer där personer som dömts till psykiatrisk tvångsvård bor och vårdas. Ett av projekten handlar om hur boendemiljön påverkar de ungdomar som vårdas på särskilda ungdomshem. Ett annat större forskningsprojekt handlar om miljöns betydelse för vuxna som dömts till sluten rättspsykiatrisk behandling. Detta forskningsprojekt startade redan 2011 i samband med att de tre rättspsykiatriska verksamheterna i regionen, inom loppet av några få år, alla flyttade till nya vård- och behandlingslokaler med en personcentrerad värdegrund.
Rum till stöd för födande
På Östra sjukhuset planerar nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset att bygga ett nytt höghus för vården kring graviditet, förlossning och nyfödda, som enligt plan ska stå klart 2026. Här deltar Helle Wijk i ett projekt som leds av professor Marie Berg, som kan bli vägledande för hur de framtida förlossningsrummen ska utformas. Projektet heter Room4Birth, och testar ett helt nytt förlossningsrum, som ett led i det evidensbaserade utvecklingsarbetet för förlossningsvården.
– Interventionsrummet på Östra sjukhuset har designats för att ge möjlighet till en mer personlig och avstressande atmosfär, bland annat genom att dölja typiska attribut väl synliga i traditionella förlossningsrum, så som medicinskteknisk övervakning. Istället är interventionsrummet specialdesignat för att den födande kvinnan ska kunna anpassa det efter hennes och hennes partners egna önskemål, berättar Helle Wijk.
