Bioscience Explained

Från och med volym 9 använder sig tidskriften av det internationella licenssystemet som kallas för Creative commons. Du ska ange vilka licensregler du vill ha för din egen text och dina illustrationer mm enligt de regler vi har valt att använda. Om du har fått tillstånd att använda andras illustrationer mm så ska du i texten ange den som har upphovsrätten och vilka licensregler som gäller för deras material.

Bioscience Explained startade med stöd från AstraZeneca och Vetenskapsrådet som en tvåspråkig samproduktion med National Centre for Biotechnology Center vid Readings universitet i Storbritannien. National Centre for Biotechnology Center är en icke-vinstdrivande enhet inom Readings universitet som undervisar i skolor och producerar undervisningsmaterial som går att beställa från dem. Tidskriften samarbetar med centrat.

Tidskriften produceras sedan 2016 av Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet som en del i vår satsning på nyttiggörande av kunskap och forskning.

En del av det material som presenteras i Bioscience Explained kommer från samarbetet i Volvox, ett projekt som stöddes av EU:s sjätte ramprogram.

Volvox bestod av en grupp lärare, forskare och experter som ville dela med sig av idéer om lärande och undervisning i modern biologi. Genom att dela med sig ville gruppen undvika att ”uppfinna hjulet på nytt”, och att skapa tillgång till det bästa materialet i Europa som är stimulerande och intressant för elever och deras lärare.

Regler för användning av Volvox-materialet, och de använda symbolerna i volym 1 till och med volym 8. (OBS! Från och med volym 9 tillämpas reglerna för det internationella licenssystemet Creative commons, se under Upphovsrätt).

Allmänt om säkerhetsföreskrifter
I alla laborationer som finns på Bioscience Explained's websajt har vi försökt se till att farliga moment identifierats och att lämpliga säkerhetsåtgärder har föreslagits. Om någon speciell säkerhetsåtgärd är nödvändig så har detta angivits.

Våra läsare skall vara medvetna om att misstag kan göras och att instruktioner omedvetet kan ha uteslutits. Olika arbetsgivare kan ha olika föreskrifter. Läsarna skall därför alltid använda sina lokala säkerhetsregler vid laborationerna, oavsett vad som föreslås i laborationerna.

Om inte annat anges förutsätts:

• att laboratoriearbetet utföres i väl utrustat och välhållet naturvetenskapligt laboratorium
• att försiktighet iakttas vid vanligt laboratoriearbete, som t ex vid uppvärmning av kemikalier
• att god laboratoriesed används då kemikalier eller levande organismer används
• att ögonskydd används i alla sammanhang där det finns risk för ögonskador
• elever och/eller studenter utbildas i säkerhetsteknik vid arbete med t ex kemikalier och mikroorganismer
• att strömförande utrustning skall underhållas ordentligt.

Margareta Wallin är professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, och är speciellt intresserad av hur djur får färg på hud, fjädrar och päls och hur det regleras på cell- och molekylär nivå. Hon har varit pro- och vicerektor för Göteborgs universitet och ansvarig för samverkansområdet. Hon har också varit pro- och vicedekanus vid naturvetenskapliga fakulteten och ansvarig för utbildning av studenter i naturvetenskap samt för fakultetens externa kontakter. Hon under många varit styrelseledamot i Universeum, Göteborgs Science Center och är idag vice ordförande för Nordens Ark.

Hon har tillsammans med Elisabeth Strömberg utvecklat en sommarkurs för gymnasielärare på Kristinebergs marina forskningsstation, Fiskebäckskil som i många delar baserar sig på laborationer som publicerats i Bioscience Explained. Hon har varit medlem i EU-projektet Volvox, hållit många populärvetenskapliga föreläsningar och fick Göteborgs universitets lagpris i pedagogik under sin tid som studierektor i zoofysiologi på nittiotalet.

Kontaktuppgifter:
m.wallin@gu.se
Telefon: 031-786 3674
Mobil: 0733-309590

Mer om Margareta

Elisabeth Strömberg är disputerad i zoofysiologi och har under många år arbetat vid Zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet (som idag utgör en del av Institutionen för biologi och miljövetenskap). Innan pensionering har hon undervisat i skolan på många olika nivåer och varit lektor vid en gymnasieskola i Uddevalla. Hon har varit medlem av ”European Initiative Biotechnology Education” (EIBE), varit medlem av Svenska Nationalkommittén för biologi samt styrelseledamot i sektionen för kemiundervisning vid Svenska Kemistsamfundet.

Hon har haft vidareutbildningskurser för lärare i laborativ bioteknik, ofta tillsammans med 'National Centre for Biotechnology Education' (NCBE) vid universitetet i Reading UK, medverkat vid skrivande av läroplaner för bioteknikundervisning vid den svenska gymnasieskolan samt skrivit en lärobok i cellbiologi för gymnasieskolan.

År 2000 tilldelades hon Ingvar Lindqvist-priset, som utdelas av Svenska Kungliga Vetenskapsakademien.

Lars Johan Erkell är universitetslektor och docent i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, och är särskilt intresserad av hur celler reglerar sitt differentieringstillstånd. Han intresserar sig också för tumörbiologi, och har arbetat vid Deutsches Krebsforschungszentrum (Tyska Cancerforskningscentret) i Heidelberg och vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

I sin undervisning har han ägnat sig mycket åt vetenskapsteori, tvärvetenskap och bildningsfrågor, och har haft återkommande samarbete med lärare från den humanistiska och den samhällsvetenskapliga fakulteten. Han har också utformat flera kurser med en tvärvetenskaplig profil; den senaste av dessa är biologidelen i den Liberal Arts-utbildning som bedrivs vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Han är också aktiv som debattör, framför allt gällande evolutionsbiologiska frågor där han haft många debatter med kreationister.  Han har också hållit många populärvetenskapliga föreläsningar och har tilldelats Göteborgs universitets lagpris i pedagogik.

Han pensionerades hösten 2015, men har kvar viss undervisning och viss forskning vid institutionen.

Sven Toresson är webbredaktör för Bioscience Explained och arbetar även som intendent på Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap.

Kontaktuppgifter

Sammanfattningar
Inga sammanfattningar behövs för artiklar publicerade i Bioscience Explained. Däremot ska en kort beskrivande sammanfattning på maximalt 150 tecken inklusive mellanslag skrivas. Denna kommer inte att användas i publikationen, men ska användas som metadata och kommer därmed att bli den text som sökmotorer använder.

Nyckelord
Författare uppmanas att skicka in en lista av nyckelord; upp till 950 tecken inklusive mellanslag. Dessa kommer inte heller att ses i artikeln, utan kommer att användas i pdf-filen och korresponderande webbsajter. Nyckelorden kan komma att editeras av redaktionspersonalen.

Fotnoter
Fotnoter skall inte användas; all relevant information ska inkluderas i texten.

Ordlista
Ordlistor skall inte användas. Om en artikel använder tekniska termer, som sannolikt inte är bekanta för läsarna, skall de definieras och förklaras i artikeln i dess sammanhang.

Referenser
Maximalt 20 referenser för ytterligare information bör anges. Referenser till relevanta webbsajter uppmuntras. Dessa listas tillsammans med andra referenser.

Referenser till vetenskapliga artiklar ska vara till artiklar som är publicerade av tidskrifter som tillämpar Open Access så att målgruppen har fri tillgång till dem. Hänvisningen till referenserna sker genom att sätta in nummer i texten inom klamrar [ ]. Referenserna listas i kronologisk ordning i referenslistan. Referenserna skrivs enligt följande:

Tidskrifter
Jones, K.L. and Strömberg, E. (1987) How to remove the stones from fresh olives. Culinary Review 10 (5) 125-127.

Observera att hela titeln på såväl artikel som tidskrift skall anges.

Böcker
Jones, K.L. (1999) First aid for olive de-stoners. Athens: Kalamata Press. ISBN: 0 123 4567 0.

Strömberg, E. (2001) The breakdown of olive stones on rubbish tips. In Oleaceous Research, (Second edition) ed. Jones, K.L. 174-182. Athens: Kalamata Press. ISBN: 0 123 4567 1 4.

Webbsajter
Olive-lovers´ News
www.olive.org.gr

Observera att titeln på webbsajten skall anges. Om det är sannolikt att url-angivelser kommer att ändras frekvent, referera till startsidan på sajten.

Enheter, symboler och nomenklatur
Det internationella enhetssystemet (SI-systemet) skall användas genomgående, det gäller även volymsenheter som då t.ex. skrivs som cm³ och dm³ .

Förkortningar
Ovanliga förkortningar måste definieras första gången den används i texten med förkortningen angiven i en parentes, t.ex. European Initiative Biotechnology Education (EIBE).

Kemiska namn
För kemiska namn ska regler enligt ”International Union of Pure and Applied Chemistry” (IUPAC) tillämpas.

Alternativt kan man inom parentes ange trivialnamnet eller bruksnamnet på kemikalien eller det rekommenderade namnet, t.ex. ”etanal” (acetaldehyd).

Enzymer
För att undvika förväxling bör man använda namngivning enligt Enzym-kommissionens koder, tillsammans med namnet på enzymet, t.ex. Endo-polygalakturonas (EC 3.2.1.15). Eftersom SI-enheter för enzymaktiviteter (katal) sällan används, kan författare använda andra enheter, men dessa måste vara ordentligt definierade.

Decimaler och tusental
I svenskan och engelskan använder man sig av olika sätt att markera decimaler. I svenskan används kommatecken (,) och i engelskan punkt (.). I denna tidskrift ska kommatecken användas i de svenska artiklarna. I de engelska artiklarna i volym 1-8 har punkt använts. För att ange tusental ska mellanslag användas (3 000).

Översiktsartiklar syftar till att ge läsarna koncisa introduktioner till viktiga och intresseväckande områden inom modern biovetenskap. De ska när det är lämpligt diskutera nuvarande eller potentiella tillämpningar inom området, liksom etiska diskussioner som väcks av forskningen och/eller dess applikationer.

Granskningsprocess för översiktsartiklar
Det första urvalet görs av redaktören och när så är lämpligt av biträdande redaktörer. Artiklar som inte passar in för publicering i Bioscience Explained kommer att återsändas till författarna utan granskning.

Manuskript som passerar det första steget kommer att granskas anonymt. Författare kommer därefter att få besked om manuskriptet accepteras för publikation i tidskriften, om revision är nödvändig före publikation, eller om manuskriptet inte passar för publikation i Bioscience Explained.

Redaktören och granskaren kommer att ge så mycket råd som möjligt om revision av manuskriptet bör ske.

Artiklar som ska revideras ska vid återinsändandet till tidskriften åtföljas av ett brev, som i detalj beskriver vilka ändringar som har gjorts med anledning av granskarnas kritik. Om författaren har valt att ignorera granskarens kommentarer, så måste anledningen till detta förklaras.

Korrektur kommer att skickas per e-mail till författarna som Adobe Acrobat (PDF) filer för kommentar före publicering.

För referenshantering mm se ”Allmänna instruktioner”.

Dessa ska innehålla detaljerade instruktioner för det laborativa arbetet för att enkelt kunna användas i skolarbetet. Det kan finnas supplement till dem, som t.ex. anger varifrån utrustning mm köps.

Praktiska laborativa övningar ska innehålla information för elever, samt för lärare och laboratoriepersonal, se nedanstående rubriker.

Målsättning
Målsättningen med laborationen skall anges, vanligtvis i en mening.

Utrustning och material
En lista på utrustning och kemikalier som behövs för varje elev eller elevgrupp ska anges.

Metod
En kronologiskt numrerad sekvens av instruktioner för det praktiska arbetet. Denna skall inkludera förklaringar till varför speciella steg är nödvändiga, när orsaken eller orsakerna inte är uppenbara.

Säkerhet
Tidskriften uppmanar läsarna att själva göra egna säkerhetsåtgärder baserade på lokala föreskrifter. Detta innebär att artiklarna inte behöver innehålla kompletta säkerhetsföreskrifter. Notera speciella säkerhetsproblem och specifika förebyggande åtgärder som minimerar de riskmoment som finns. När allmänna laborativa säkerhetsrutiner används skall det anges.

Etiska och andra hänsynstaganden
Om den praktiska övningen ger upphov till etiska ställningstaganden (t.ex. om elever behöver ta prover på sitt eget DNA) måste dessa anges.

Recept
Detaljerade instruktioner skall ges för blandning av lösningar, reagens mm.

Förberedelser
Ange vad som måste eller kan förberedas för det laborativa arbetet, t.ex. iordningsställande av mikroorganismkulturer.

Tidsåtgång
Ange en uppskattning av tidsåtgången för det laborativa arbetet och där det är lämpligt även väntetider för t.ex. inkubering av reagens eller kultur. Möjliga stopp i en procedur bör också anges.

Felsökning
Ange vad som kan gå fel, och ur sådana problem kan undvikas eller analyseras.

Användning av laborationen för specialarbeten, forskningsprojekt mm
Om laborationen är en s.k. öppen laboration, så bör det anges hur man kan gå vidare i undersökningarna. Detta kan lämpa sig för t.ex. specialarbeten.

Leverantörer
Ange leverantörer av speciella delar av utrustningen och material tillsammans med adresser och websajter. Telefon- och faxnummer behövs inte.

Avfall och återvinning av material
När det är viktigt att speciella arrangemang för avfallet ska vidtas, t ex för vådliga kemikalier eller för mikroorganismer, skall detta beskrivas. Ange även om det är möjligt att återvinna material.

Förvaring av material
Ange om något material försämras vid förvaring och vilka åtgärder som kan göras för att minimera det.

Exempel på resultat
Ge en indikation på vad för resultat som kan erhållas, gärna tillsammans med typiska data när detta är lämpligt.

Andra källor för information
Du kan ange maximalt 20 ytterligare informationskällor som är av betydelse för laborationen. Det kan gälla böcker, artiklar i tidskrifter som är allmänt åtkomliga (Open Access) eller webbsajter.

Granskningsprocess för laborativt och annat arbete

En första selektion av artiklar kommer att göras av redaktionen och när det är nödvändigt av biträdande redaktören. Laborationer och annat praktiskt arbete som bedöms inte publicerbart i Bioscience Explained (t.ex. för att de är för komplexa, specialiserade, osäkra eller för dyrbara för användning i skolor) kommer att returneras till författaren utan granskning.

Praktiska övningar som passerar detta första steg kommer när så är möjligt att testas i laboratoriet och/eller i klassrumssituation. Författare kommer att meddelas om laborationen eller övningen kommer att accepteras för publicering i tidskriften, om revision eller ytterligare information är nödvändig före publicering, eller om artikeln inte passar för publicering i Bioscience Explained.

Redaktören kommer att ge så mycket råd som möjligt när revision av artikeln är mödvändig. Artiklar som ska revideras skall återinsändas till tidskriften följt av ett brev, som i detalj beskriver de ändringar som gjorts med anledning av granskarnas kritik. Om författaren har valt att ignorera granskarens kommentarer, så måste anledningen till detta förklaras.

Korrektur skickas till författaren/författarna som pdf-fil för kommentarer före publicering.

Praktiska klassrumsaktiviteter som t ex rollspel eller simuleringar där flera deltagare är involverade, får vara på maximalt 12 sidor. Dessa aktiviteter kan vara mycket olika till sitt innehåll och det är därför inte möjligt att beskriva ett specifikt format för dem, men följande information bör finnas:

Målet för övningen
Ålder och/eller insikten hos dem som övningen är avsedd för

Instruktioner för övningen
Textbaserat material, t ex rollbeskrivningar eller kortfattade dokument, som behövs för att utföra övningen

Förslag på illustrationer som behövs för övningen; skisser kan sändas med angivande av speciella försiktighetsåtgärder när så behövs, t ex i samband med religiösa-, hälso-eller kulturella frågor.

Granskningsprocess för laborativt och annat arbete
En första selektion av artiklar kommer att göras av redaktören och när det är nödvändigt av biträdande redaktören. Laborationer och annat praktiskt arbete som bedöms som inte publicerbart i Bioscience Explained (t ex för att de är för komplexa, specialiserade, osäkra eller för dyrbara för användning i skolor) kommer att returneras till författaren utan granskning.

Praktiska övningar som passerar detta första steg kommer när så är möjligt att testas i laboratoriet och/eller i klassrumssituation. Övningarna kommer i största möjliga mån att översättas till engelska eller svenska. Författare kommer att meddelas om laborationen eller övningen kommer att accepteras för publicering i tidskriften, om revision eller ytterligare information är nödvändig före publicering, eller om artikeln inte passar för publicering i Bioscience Explained.

Redaktören kommer att ge så mycket råd som möjligt när revision av artikeln är nödvändig. Artiklar som revideras skall vid återinsändandet till tidskriften åtföljas av ett brev, som i detalj beskriver de ändringar som gjorts med anledning av granskarnas kritik. Om författaren har valt att ignorera granskarens kommentarer, så måste anledningen till detta förklaras.

Korrektur kommer att skickas till författaren/författarna som en Adobe Acrobat (PDF) fil för kommentarer före publicering. Redaktörens beslut angående publicering är slutgiltig.

Vanligtvis kommer recensioer att efterfrågas av redaktören eller associerade redaktörer, och granskarna kommer att förses med ett exemplar av utrustningen eller resursen. Recensioner ska lämnas in som text och beskrivningen och utvärderingen får inte överstiga 500 ord. Recensionerna kommer att matas in i en databas på webbplatsen Bioscience Explained, som har följande fält, varav några eller alla kan vara lämpliga:

• Resursens namn;
• Typ av resurs: bok, programvara, multimedia (t.ex. CD-ROM eller DVD), videoinspelning, laboratorieapparater;
• Författare (s);
• Publiceringsdatum;
• ISBN;
• Målgrupp;
• Beskrivning;
• Utvärdering;
• Utgivare / leverantör (adress, telefon- och faxnummer (inklusive landskod), webbplats);
• Krav och format (t.ex. för datorprogramvara eller videoinspelningar);
• Pris (inklusive valuta). I förekommande fall kan en illustration av material / resurser lämnas in. Detaljer om dataformatet för illustrationer ges i de allmänna anvisningarna.

ERKÄNNANDE

BY betyder att man ska tala om vem som har upphovsrätten. Licensen låter andra distribuera, remixa, ändra och bygga på ditt verk, även för kommersiella syften, så länge de erkänner dig som upphovsman.

ERKÄNNANDE - INGA BEARBETNINGAR

BY-ND (no derivatives) tillåter vidaredistribution, kommersiell och icke-kommersiell, så länge verket sprids oförändrat och i sin helhet, och du erkänns som upphovsman.

ERKÄNNANDE - DELA LIKA

BY-SA (share alike)  låter andra remixa, ändra och bygga på ditt verk, även för kommersiella syften, så länge de erkänner dig som upphovsman och licensierar sina nya skapelser på identiska villkor. Alla nya verk som baseras på ditt verk kommer också att tillåta kommersiell användning.

ERKÄNNANDE - ICKE KOMMERSIELL

BY-NC (non commercial) - låter andra remixa, ändra och bygga på ditt verk för icke-kommersiella syften. Deras nya verk måste erkänna dig som upphovsman och vara icke-kommersiella men de måste inte licensiera sin bearbetning på samma villkor.

ERKÄNNANDE – ICKE KOMMERSIELL – DELA LIKA

BY-NC-SA - låter andra remixa, anpassa och bygga vidare på ditt verk i icke-kommersiella syften så länge de erkänner dig och licensierar sina bearbetningar under samma villkor.

ERKÄNNANDE – ICKE KOMMERSIELL – INGA BEARBETNINGAR

BY-NC-ND - är den mest restriktiva av de sex huvudlicenserna. Den tillåter bara andra att ladda ner dina verk och dela dem med andra, så länge som de erkänner dig som upphovsman, men de får inte ändra dem på något sätt och får inte använda dem kommersiellt.