Levande stadsliv och förändrad stadsbild när vi bygger nytt
Vem som är student, forskare eller vanlig göteborgare på Vasagatan och Avenyn kan vara svårt att avgöra. Universitetets närvaro med lokaler i centrala Göteborg är något unikt och en uttalad strategi. När vi nu bygger nytt kommer stadsbilden att förändras.
Runt om i världen finns det två huvudprinciper för hur universitet lokaliserar sig. Antingen som ett väl avgränsat campusområde utanför stadskärnan. Eller som ett universitet i staden.
– På Göteborgs universitet finns båda delar. De flesta av våra fakulteter har lokaler i centrala Göteborg och är en integrerad del av staden. Medicinareberget och de verksamheter som finns där behöver däremot närhet till Sahlgrenska universitetssjukhuset och har mer drag av ett traditionellt campus, säger Mårten Tiselius, fastighetsstrateg vid Göteborgs universitet.
En central stadskärna utan människor är ganska tråkig. När citykärnan kontoriseras så dör den.
Sedan 2016 när universitetsstyrelsen antog Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2040 är det en uttalad strategi för universitetets lokalförsörjning att ett läge i centrala Göteborg alltid ska väljas före andra alternativ. Genom att exempelvis ligga nära stora kollektivtrafiknoder och vara integrerat med intilliggande bebyggelse minskar barriärerna med det omgivande samhället. Det innebär också att universitetets studenter och medarbetare bidrar till ett levande stadsliv.
– Det är ganska enkelt. En central stadskärna utan människor är ganska tråkig. När citykärnan kontoriseras så dör den. Och då blir det också gärna otrygga miljöer på kvällar och helger. Genom att däremot befolka centrala stan med till exempel våra studenter, så får det större bärkraft för stadens mötesplatser som exempelvis restauranger, caféer och gym, säger Mårten Tiselius.
Flera projekt samtidigt
Nu pågår och planeras det för ett antal strategiska lokalprojekt, de flesta i samarbete med Akademiska Hus. Förutom Natrium på Medicinareberget förbereds det på Vasagatan för en ny byggnad för Handelshögskolan med integrerad entré till Västlänken. En arkitekttävling för ett nytt universitetsbibliotek för humaniora och konst vid Näckrosen pågår för fullt liksom planeringen av en ny byggnad för Konstnärliga fakulteten. I samverkan med Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset pågår en stor satsning på regionens life science-verksamhet med nybyggnad av ett antal byggnader i gränslandet mellan Medicinareberget och Sahlgrenska sjukhuset.
– Förutom att det såklart är praktiskt att befinna sig i centrala stan – det är enkelt för både medarbetare och studenter att ta sig med kollektivtrafik – så kommer de nya byggnaderna att vara mer öppna och tillgängliga även för omgivningen än vad de är i dag, säger Mårten Tiselius.
Kulturkluster skapas runt Götaplatsen
Utvecklingen på Näckrosen innebär att Konstnärliga fakulteten flyttar från sina nuvarande lokaler på Valand.
– Jag tror inte att området runt Valand kommer att förändras så mycket på grund av att GU flyttar därifrån. Valand är en väldigt sluten byggnad idag. Hur utvecklingen kommer att bli där beror mer på vad fastighetsägaren Higab tänker göra med husen, men jag kan tänka mig att det blir mer liv där. Däremot innebär det att den kulturintresserade göteborgaren kommer att få röra sig uppför Avenyn där vi klustrar ihop oss med Konserthuset, Stadsteatern, stadsbiblioteket och Konstmuseet.
Handelshögskolan å andra sidan är kvar på samma adress på Vasagatan 1, och de institutioner som har huserat i andra lokaler runt Vasagatan kommer att kunna flytta in. Gemensamt för samtliga projekt är att fakulteterna vill skapa en större fysisk närhet mellan fakultetens institutioner, och också mer närhet till andra fakulteter.
– På ett sätt går det ju att säga att vi genom att göra så konstruerar små stadsintegrerade campusområden. Samtidigt så strävar vi efter att skapa mer levande miljöer och ett större deltagande från det omgivande samhället. Jag ser ju också att andra universitet som har sina universitet samlade i campus utanför staden på olika sätt försöker få till det som vi har, nämligen att bygga ihop campus med den intilliggande staden.
Cityuniversitetet en utmaning
Utmaningar med att ha lokaler i centrala Göteborg är den begränsade expansionsmöjligheten, trögheten i stadens fysiska planering samt den höga hyreskostnaden.
– De nya byggnaderna planeras för att vara både mer effektiva och generella, det vill säga att de ska kunna förändras utifrån framtidens behov. På så sätt är målsättningen att även om vi bygger nytt så bygger vi färre kvadratmeter än vad vi har i dag. Rätt sorts och rätt antal kvadratmeter är viktigt att fundera ordentligt på för att kunna vara kvar i centrala stan, säger Mårten Tiselius.
Men ett centralt läge handlar inte bara om att fakulteterna och institutionerna ska ha råd med hyran, eller att det finns fastighetsägare som kan uppfylla verksamheternas lokalbehov.
– I början på 2000-talet, när bland annat Pedagogen flyttades in från Mölndal till nuvarande placering, var cityuniversitetet ett viktigt ställningstagande från Göteborgs politiker och ett samverkansprojekt mellan staden och dess universitet. För att vi även i framtiden ska kunna vara kvar i centrala Göteborg, behöver vi, Chalmers och Göteborgs Stad återuppta samarbetet och tillsammans bygga kunskapsstaden Göteborg, säger Mårten Tiselius.