Drygt 16 miljoner till forskning inom humaniora

Jenny Bergenmar, docent och lektor i litteraturvetenskap, beviljas 6,7 miljoner kronor i kategorin Infrastruktur för forskning, för att skapa en databas för skönlitteratur med HBTQI-teman.

Johan Söderberg, docent i vetenskapsteori, får 4,2 miljoner kronor i kategorin Forskning om forskningsetik och ska undersöka köns- och genusperspektivet som indikatorer på kvalitet inom forskningen.

Fyra forskare – Andreas Nordlander, Åsa Wengelin, Anna Backman Rogers och Frans Svensson – beviljas dessutom en RJ Sabbatical, för att avsluta långt gången forskning i ämnena religionsvetenskap, språkstudier, filmvetenskap och filosofi.

Sammanlagt är det drygt 16 miljoner som beviljats i årets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap till forskare vid Humanistiska fakulteten.

Mer om de beviljade bidragen

Databasen QUEERLIT: Utveckling av metadata och sökbarhet för HBTQI-litteratur

Jenny Bergenmar, litteraturvetenskap
Infrastruktur för forskning, 6 723 000 kronor

Att undersöka HBTQI i litteraturhistorien är förenat med svårigheter då det inte finns några översikter av sådan litteratur. Forskning inom indexering har också visat att de ämnesord som finns är för allmänna och inte tillräckligt väl beskriver skönlitteratur med HBTQI-teman, -motiv eller -karaktärer. Syftet med detta projekt är att förbättra ämnesindexeringen och att skapa en deldatabas i LIBRIS för HBTQI-litteratur. Projektet har fyra specifika mål: 1) att utveckla en tesaurus för mer precis ämnesbeskrivning av HBTQI-litteratur i samarbete med LIBRIS och KvinnSam och att göra denna kompatibel med existerande standarder för ämnesord 2) att identifiera HBTQI-litteratur med hjälp av ett expertråd 3) att skapa en deldatabas i LIBRIS i samarbete med Kungl. biblioteket och KvinnSam 4) att göra denna deldatabas tillgänglig genom ett gränssnitt som tillåter mer specialiserade sökningar än LIBRIS i dagsläget gör, samt genom att länka till öppen data. Arbetet med punkt 1 och 2 innefattar även metodutveckling eftersom det inte är självklart hur man kan beskriva HBTQI i äldre skönlitteratur, där temat ofta uttrycks genom omskrivningar och med andra begrepp än de som används idag. Utöver att möjliggöra översikter över HBTQI-litteratur kan databasen användas till att följa utvecklingen över tid i enskilda författarskap och i olika genrer, samt att överblicka vilka metaforer, begrepp och bilder som används för att skildra HBTQI, i och utanför kanon.

Köns och genusperspektiv som indikatorer på kvalitet inom humaniora, samhälls- och utbildningsvetenskap

Johan Söderberg, genusstudier
Forskning om forskningsetik, 4 197 000 kronor

Forskningspolitik för att motverka könsdiskriminering inom akademin, som tidigare fokuserade på anställningsvillkor och karriärvägar för kvinnor, har utvidgats med riktlinjer om att integrera köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll. Utvidgningen legitimeras utifrån att perspektiven inte uteslutande rör etiska och politiska värden, utan förbättrar forskningens kvalitet. Policyn vittnar om en institutionalisering av feministisk vetenskapsteoretisk kritik mot systematisk snedfördelning i peer review-systemet. Samtidigt är den föremål för meningsskiljaktigheter. Enligt vissa stärks den vetenskapliga objektiviteten med de nya riktlinjerna, medan andra menar att forskningen politiseras och vetenskapens värdeneutralitet sätts i fara. Tolkningen och tillämpningen av de nya kvalitetskriterierna aktualiserar dessa skillnader i synsätt på hur etiska värden kan införlivas i den vetenskapliga praktiken. Syftet med forskningsprojektet är att studera hur integrering av köns- och genusperspektiv som en indikator på vetenskaplig kvalitet tolkas och tillämpas inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap, där gränsen mellan etiska och politiska värden å ena sidan och vetenskapliga värden å andra sidan är särskilt svår att dra. Studien omfattar forskningspolitiska riktlinjer och debatter samt beviljade forskningsanslag och utvärderingar, samt intervjuer med projektledare och bedömare, som gjorts i de svenska forskningsråden FORTE och Vetenskapsrådet mellan åren 2018-2021.

Teleologins lexikon: Biologiska, religiösa och etiska perspektiv på mål och mening

Andreas Nordlander, religionsvetenskap
Sabbatical, 1 640 000 kronor

Det här projektet handlar om dialogen mellan vetenskap och religion efter Darwin, med avseende på en av de mest omdebatterade frågorna—huruvida det finns något sådant som en teleologi i naturen. Teleologiska begrepp handlar om mening, syfte och ändamål i naturen och i det mänskliga livet. Ända sedan Darwins genombrott har det diskuterats vad evolutionsteorin betyder för frågan om huruvida naturen kan förstås som i någon mening teleologisk, och vad det betyder att säga att människan hör hemma i naturhistorien om denna historia saknar all teleologi. Diskussionen har emellertid alltför ofta blivit lidande av att de många teleologiska begreppen varit vaga och missförstådda—oavsett om de varit av religiös eller naturalistisk art. I den här studien utforskar jag därför de olika teologi-begreppen i syfte att framställa en ny historia och begreppslig analys av olika teleologiska sätt att tänka inom filosofin, teologin, och vetenskapen. Mot den bakgrunden analyserar jag sedan två inflytelserika biologiska teorier, själv-organisation och evolutionär konvergens, och diskuterar deras betydelse för den samtida dialogen mellan vetenskap och religion. Genom nytt empiriskt material, bättre teoretiska verktyg och en reviderad historiografi hoppas jag bringa nytt ljus över den ständigt aktuella frågan om hur människan kan sägas höra hemma med resten av naturen på ett sätt som har betydelse för existentiella frågeställningar, liksom också inom etiken och ekologin.

Utvecklingsmässiga och förvärvade skrivsvårigheter – syntes och fördjupning av 20 års forskning

Åsa Wengelin, språkstudier
Sabbatical, 1 355 000 kronor

Syftet med denna sabbatical är att syntetisera och fördjupa forskning från fyra tidigare projekt om skrivprocesser och skrivsvårigheter som jag drivit tillsammans med kollegor mellan 2005–2020. I takt med samhällets digitalisering har skrivförmåga blivit allt viktigare och frågor vi har ställt oss är: Hur skiljer sig skriftlig språkproduktion från muntlig, hur påverkas den av genre och skrivredskap, varför är skrivsvårigheter mer utmanande och ihållande än lässvårigheter, och hur kan vi stödja skrivutveckling och skrivande för personer med språkliga funktionshinder? Jämfört med relaterade områden såsom läsning och tal är studier av skriftlig språkproduktion fortfarande relativt nytt och i flera av våra projekt har vi brutit ny mark, framför allt metodologiskt, ofta med komplexa material och fler möjligheter till analyser än de som hunnits med under projekttiden, som resultat. Tillsammans kan dessa material bidra till att besvara ett antal angelägna frågor, och under den sabbaticalperioden planerar jag att skriva fyra artiklar som fokuserar på öka våra kunskaper om skrivsvårigheter, metoder för att analysera dessa. En vistelse vid Oxford Brookes University hos en av de få grupper i världen som bedriver liknande studier kommer att ge möjligheter till kritisk diskussion, eventuellt en kontrastiv artikel, identifiering av nya forskningsinriktningar och ett mer etablerat samarbete mellan våra forskargrupper.

Utflykt i det okända (PETER WEIR, 1975) BFI CLASSICS (Bloomsbury: 2022)

Anna Backman Rogers, filmvetenskap
Sabbatical, 1 241 000 kronor

Jag har skrivit ett avtal med Bloomsbury / BFI Classics för publicering av den första fristående boken om Weirs klassiska film "Picnic at Hanging Rock”. Boken ska granska filmproduktionens historia och mottagning, samt innehålla en omarbetning av filmens viktigaste teman utifrån en feministisk och de-kolonial synpunkt. "Picnic at Hanging Rock" hyllas som en klassiker av både filmforskare och kritiker. Dessutom anses filmen som ett exempel på den så kallas 'AFC-stilen’, en term myntad av Susan Dermody och Elizabeth Jacka för att beskriva en viss stil av ’heritage costume drama’ sponsrat av den australiska filmkommissionen. Emellertid passar 'Picnic' inte lätt in i denna arketyp och upprätthåller inte heller den implicita moraliska koden som är associerad med denna 'nationella' form av film. Denna svårfångade, tvetydiga och poetiska film har inspirerat riklig forskning. Några av dem mest förekommande tolkningarna har beskrivit filmen som antingen patriarkalisk fantasi (Bruzzi), det så kallas "vit-försvinnande-motivet” (Tilley), eller som ett försök att framkalla en viss kolonial nationell identitet. Denna bok, däremot, skall undersöka de centrala teman som utforskas i denna förtrollande och samtidigt skrämmande film utifrån feministiska, psykoanalytiska och dekoloniala perspektiv i syfte att visa att filmen i själva verket är mycket subversiv. Boken kommer att publiceras 2022 i den mycket prestigefyllda serien British Film Institute Classics.

En mall för livet: Descartes etiska perfektionism

Frans Svensson, filosofi
Sabbatical, 990 000 kronor

En mall för livet: René Descartes etiska perfektionism Syftet är att färdigställa en forskningsmonografi om René Descartes (1596-1650) moralfilosofi. Projektet involverar både en sammanfattning och en vidareutveckling av flera års tidigare arbete med ämnet. Projektet är viktigt eftersom Descartes moralfilosofi, i kontrast till hans epistemologi och metafysik, ännu så länge har utforskats i väldigt begränsad utsträckning, både vad det gäller dess centrala komponenter (till exempel perfektion, dygd, det högsta goda, fri vilja, ock lycka) och ifråga om hur de relevanta komponenterna hänger samman. I monografin kommer jag att presentera en tolkning av Descartes moralfilosofi i dess helhet och argumentera för att vi däri finner en distinkt och intressant form av etisk perfektionism. Monografin kommer att fylla en lucka i litteraturen om Descartes filosofi. Den torde erhålla uppmärksamhet främst från specialister på tidig-modern filosofi, men även från forskare i moralfilosofi och dess historia i allmänhet. Bland andra förlag har t.ex. Cambridge University Press uttryckt ett starkt intresse för att ge ut den. En månad av arbetet kommer att förläggas vid universitetet i Turku i Finland, där ett utkast till manuskriptet kommer att diskuteras inom ramen för forskningsprojektet The Modern View of Concepts.

Text: Johanna Hillgren