Litterära uttryck i ljuset av den finansiella utvecklingen
Fetlagda, svullna fordringsägare – och skuldsatta människor med vissnade eller torterade kroppar. I slutet av 1800-talet kom ett antal nya litterära former med berättelser om en avförtrollad och meningslös värld inom vad som kallas fin de siècle-kultur. I en avhandling i litteraturvetenskap kopplas förhållandet mellan språklig och stilistisk förnyelse i perioden till förändringar i det ekonomiska systemet.
Vad har ekonomi med litteratur att göra? I en ny avhandling beskrivs stilförnyelsen i 1800-talets litteratur mot bakgrund av förändringar i de finansiella strukturerna. Doktoranden Signe Leth Gammelgaard menar att genombrottet i den litterära strömning som kallas dekadens kan förstås i relation till ett skifte bort från materiell ekonomisk expansion mot en högre grad av finansiell expansion.
Genom att studera sex romaner från Frankrike och England, av Honoré deBalzac, Anthony Trollope, Émile Zola, Joris-Karl Huysmans, Oscar Wilde och Octave Mirbeau, analyserar hon representationer av skuld i förhållande till romanernas stilistiska grepp och estetik, och argumenterar för en koppling mellan det litterära språket, romanernas ekonomiska tematik och den bredare utvecklingen vad gäller samtida ekonomiska förhållanden.
Genom ekonomisk skuld som ett litterärt motiv görs en jämförelse mellan de olika verken, som visar hur den ekonomiska tematiken utvecklas samtidigt som romanernas språkliga representation förändras.
Koppling mellan skuld och beskrivningen av kroppen
Gammelgaards läsningar sträcker sig från realistiska romaner under första hälften av 1800-talet, över naturalistiska verk och till centrala dekadenta texter.
– Med min läsning av övergången från realismen till mer symbolisk litteratur föreslår jag en ny förståelse av den dekadenta kulturen, som har ett mycket starkare fokus på pengar och ekonomi än tidigare forskning har haft, säger Signe Leth Gammelgaard.
Ett särskilt fokus i avhandlingen är kopplingen mellan skuld och människokroppen i verken.
– Dessa romaner visar överraskande skuldförhållandet genom beskrivningar av kropparna – de skuldsattas kroppar som vissnar, sönderdelas eller torteras, eller fordringsägarens kropp som en svullen, fet och överbelastad kropp. På detta sätt manifesterar sig skuldförhållandet materiellt i de litterära framställningarna, även om denna relation gradvis blir mer abstrakt under 1800-talet.
Avhandlingen visar också att sekelslutets språkliga och existentiella meningsförlust kan förstås mot bakgrund av den ökande betydelse som den finansiella ekonomin får.
– Det väcker frågor om man kan hitta liknande former av stilförnyelse och representationskriser i andra konstformer och i andra historiska och geografiska perioder som har genomgått en liknande utveckling i den finansiella ekonomin. Det är ett nytt sätt att skriva estetisk historia på, som potentiellt kan utvidgas till andra perioder och konstformer. Samtidigt belyser avhandlingen en period i litteraturhistorien som på många sätt kan jämföras med de trender vi ser idag, säger Signe Leth Gammelgaard.
Avhandlingen Indebted Bodies. Debt and Decadence in the Nineteenth-Century Novel försvarades vid en disputation den 27 november.
Kontakt: Signe Leth Gammelgaard, tel: +45 28906299, e-post: slg@gu.se
