Carin Mannheimers pris 2020: Hinder för äldreomsorg till ekonomiskt utsatta
Hanna Mac Innes får Carin Mannheimers pris 2020, för sin planerade studie om biståndshandläggares erfarenhet av att möta äldre som lever under knappa ekonomiska förhållanden.
– Det finns knappt någon tidigare forskning om inkomstens betydelse för hur mycket hemtjänst man får, säger Hanna Mac Innes, doktorand på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Som en del av sin avhandling har Hanna Mac Innes undersökt inkomstens betydelse för sannolikheten att ha äldreomsorg. Studien, som är den fjärde i hennes avhandling baseras på registerdata från SCB och Socialstyrelsen. Resultaten visar bland annat indikationer på att vissa grupper av utlandsfödda i de allra lägsta inkomstgrupperna är mindre sannolika att ha äldreomsorg.
– Jag hoppas att min forskning ska leda till en ökad medvetenhet om barriärer för äldreomsorg, säger Hanna Mac Innes.
Informationsglapp kan påverka
Det råder oklarheter kring hur äldre med låga inkomster resonerar
kring äldreomsorg och vad som påverkar deras beslut att ansöka eller avstå från att ansöka om äldreomsorg. Det finns indikationer på att många äldre vill förhandla ner den tid de har hemtjänst för att spara pengar. Hanna Mac Innes vill undersöka orsakerna till varför de äldre förhandlar om att reducera hemtjänstinsatserna.
– Frågor jag ställer mig är om det handlar om kunskap kring vilka rättigheter den äldre har och om detta ligger bakom ett underutnyttjande av omsorg hos den här gruppen.
En hypotes är att det finns ett informationsglapp, till exempel när det gäller kunskapen hos dessa äldre i hur beräkningen av avgifter fungerar. Handlar det till exempel om att man inte vet vid vilken gräns man får reducerad avgift och börjar säga upp hemtjänsttimmar redan vid väldigt låga nivåer av omsorg?
I samtal med biståndshandläggare har Hanna Mac Innes fått uppfattningen att stödet från anhöriga skiljer sig åt mellan socio-ekonomiskt utsatta områden och mindre socio-ekonomiskt utsatta områden.
– Det skulle vara intressant att studera om äldre som lever i mindre socio-ekonomiskt utsatta förhållanden har större möjlighet att genom sina anhöriga få stöd att tillgodogöra sig information om exempelvis avgiftssystemet. Om så är fallet är ännu oklart.
Incitament för att avstå hjälp
En annan grupp som Hanna Mac Innes skulle vilja studera är den grupp som ligger precis ovanför fattigdomsgränsen och därmed inte får en reducerad avgift.
– Då har man fortfarande en inkomst som är väldigt låg och frågan är då om man drabbas väldigt hårt av att inte få reducerad omsorgsavgift. Ett tänkbart scenario är att detta skulle kunna skapa incitament för att avstå från att ansöka om omsorg.
Det finns knappt någon tidigare forskning om inkomstens betydelse för hur mycket hemtjänst man får. En rapport från 2000 pekar på att äldre avstår från att ansöka om hemtjänst på grund av låg inkomst.
– Jag tror att det beror på att vi har en bild av att dessa orättvisor inte finns i Sverige. Samtidigt vet vi ju att den privata omsorgen lett till klasskillnader där arbetarklassens döttrar tar hand om sina egna, medan mer högutbildade, anlitar privata utförare. Äldreboenden är något alla samhällsklasser tävlar om. Om man kan tala för sig kan man tänka sig att det kan påverka möjligheten att få sådan omsorg.
Ovärderligt stöd
Pilotstudien beräknas vara klar hösten 2021 och sedan hoppas Hanna Mac Innes att den kan användas för att söka mer pengar för ett större forskningsprojekt.
Förutom årets pris fick Hanna Mac Innes ett hedersomnämnande ur Carin Mannheimers minnesfond 2017.
– Priset har varit ovärderligt för mig. I min förra studie möjliggjorde det att jag kan kunde lägga på hälsodata för att kontrollera för omsorgsbehov hos äldre när jag gjorde min analys. Årets pris betyder också mycket för att komma igång med den nuvarande studien.
Läs mer om Carin Mannheimers minnesfond.