Rapporten kom ut 15 december 2020
Särskild tonvikt läggs på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI*, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.
Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandad information om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kan underlättas av intelligenta autonoma plattformar.
Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden. Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvars-medicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden. Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
Vad skulle du säga är viktigt i rapporten?
- FOI-rapporten är ett gediget översiktsarbete som har tagits fram tillsammans med FM, FMV, FOI, FHS, och KI. Den analysera den existerande relativt mogna AI-tekniken och den pågående utvecklingen mot autonom och robotsjukvård. Den sätter AI-tekniken i en försvarsmedicinsk kontext och föreslår handlingsvägar till framtidens försvarsmedicin, säger Yohan Robison, docent och adjungerad universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper och en av de två redaktörerna för rapporten.
Yohan Robison är också föreståndare för Kunskapscentrum katastrofmedicin väst KcKM V*, ett kunskapscentrum för prehospital sjukvård och traumatologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
- Två viktiga kapitel i rapporten undersöker etiska dilemman och medikolegala aspekter relaterade till AI teknik i Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation.
Vad är förvånade i Rapporten?
- Det var förvånande att se hur långt man har kommit med AI-teknikutvecklingen. Rapporten identifierar mogen teknik och satsningar som möjliggör en förmågeutveckling för autonom medicinsk evakuering mellan 2030 och 2035. Sverige ligger tyvärr inte i framkant när det gäller försvarsmedicinsk teknikutveckling.
Hur hoppas ni att rapporten tas emot?
- Försvarsmedicinsk teknik har aldrig varit i fokus för Försvarsmakten, men förmågan att kunna omhänderta skadade är begränsande och dimensionerande för hela Försvarsmaktens verksamhet. Den medicinska personalen är den knappaste resursen i Försvarsmakten. Rapporten visar på möjligheterna att öka Sveriges försvarsmedicinska förmåga med AI-teknik och autonomi.
Vilka mer borde ta del av rapportens innehåll och varför?
- Rapporten riktar sig dessutom till katastrofmedicinska aktörer i totalförsvaret, där AI teknik kan öka vår krishanteringsförmåga och möjliggöra t ex en autonoma triagedrönare. En viktig målgrupp är även den medicintekniska industrin som får viktiga ingångsvärden för den framtida produktutveckling.
Texten sammanställd av Susanne Lj Westergren (red)
