Ny professor slår ett slag för ordboksarbete som forskning
Torsdagen 17 december beslutade rektor att befordra Emma Sköldberg till professor i svenska språket med inriktning mot lexikografi/lexikologi. Emma disputerade 2004 och har i sin forskning intresserat sig för fraseologi, lexikografi och lexikologi. Detta intresse har sedan förstärkts genom hennes arbete i ett flertal stora ordboksprojekt såsom Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO).
– Det är såklart jätteroligt. Befordringen innebär ju ett slags erkännande av mitt arbete. Men befordringen är även viktig med tanke på den del av institutionens verksamhet som jag företräder, säger Emma.
I sin avhandling, Korten på bordet. Innehålls- och uttrycksmässig variation hos svenska idiom, utforskade Emma Sköldberg användningen av olika idiom, till exempel lägga korten på bordet med betydelsen ’avslöja allt’, i moderna tidningstexter.
– Efter avhandlingen har jag fördjupat mig i forskningsämnet fraseologi och bruket av fraseologiska enheter i olika texttyper. Jag vill gärna bidra till en mer systematisk beskrivning av olika former av återkommande fraser, vilka, åtminstone tidigare, spelat en förhållandevis undanskymd roll inom svensk språkforskning.
Stort engagemang i några av Sveriges mest välkända ordböcker
Sedan 2015 är Emma Sköldberg huvudredaktör för definitionsordboken Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). Hon medverkar även i redaktionen för Svenska Akademiens ordlista (SAOL), samt är engagerad i arbetet med ordboksportalen svenska.se. Vidare har hon bland annat arbetat med den svenskspråkiga delen av Lexin-ordböckerna och med framtagningen av Svensk akademisk ordlista, vilken innehåller ord som är typiska för akademiska texter. Arbetet inom ordboksprojekten har utgjort en viktig förutsättning för den lexikografiska forskning som Emma har kommit att ägna sig åt allt mer.
– Samtidigt som jag utarbetar ordböcker studerar jag ordboksresurserna ur mer teoretiskt perspektiv, bland annat i relation till deras tänkta syfte, användare och bruk. Detta kallas även för ”metalexikografi”, säger Emma och förklarar vidare.
– Inte minst har jag ägnat mig åt mer kritiska granskningar av innehållet i ordboksresurser, hur ordböcker utarbetas och vilka material de baseras på. Jag har även kommit att intressera mig för användargenererade ordbokssajter, som exempelvis Folkmun.se, eftersom dessa har en helt annan bakgrund än många standardverk och därför kan bidra med nyttiga perspektiv.
Det är en grannlaga uppgift att välja ut lämpliga uppslagsord i en ordbok.
För Emma är ordboksarbete och forskning tätt sammankopplat och hon förespråkar att ordboksarbete i sig bör kunna ses som forskning.
– Ja, praktiskt lexikografiskt arbete betraktas ofta som enbart ett ”hantverk”, eller tillämpad lingvistik. Men arbetet inom ordboksprojekt är oftast av kvalificerat och varierande slag och resultaten är därför i huvudsak att betrakta som forskningsbaserade.
En del uppgifter är mer rutinmässiga till sin karaktär – de kräver vetenskaplig kompetens men leder kanske inte automatiskt till nya kunskaper eller insikter. Andra lexikografiska uppgifter är dock av ett mer avancerat och problematiserande slag.
– Det är först och främst en grannlaga uppgift att välja ut lämpliga uppslagsord i en ordbok. Och när orden har valts ut ska de, efter noggrann analys, bland annat förses med uppgifter om stavning, uttal, böjning, betydelse, kombinatoriska egenskaper och historik. Dessutom ska illustrativa språkexempel, som visar hur orden används, väljas ut. Med andra ord aktualiseras ett flertal olika språkvetenskapliga områden under arbetets gång.
Lexikografi som infrastruktur
Men lexikografiska forskningsfrågor är inte bara av språkvetenskaplig karaktär. Forskare inom lexikografi har inte sällan att göra med också tvärvetenskapliga frågeställningar som vetter mot bland annat digital humaniora. Det kan exempelvis röra sig om behandling, analys och presentation av stora och komplexa datamängder.
– Ytterst handlar lexikografin om att tillhandahålla forsknings- och kunskapsinfrastruktur. Ordböcker, och andra slags lexikala resurser, tas för givna av de allra flesta, men de är av stor betydelse och detta även långt utanför det språkvetenskapliga området.
Jag deltog exempelvis inte vid någon doktorspromotion när jag var klar med min avhandling. Men min befordran, den ska jag fira!
Emma har tidigare varit dålig på att stanna upp och att glädjas åt framgångar på jobbet. Detta är hon förmodligen inte ensam om inom universitetsvärlden.
– Vi borde fira lite mer när vi publicerat oss, när studenterna gett oss fina kursvärderingar eller när vi satt punkt för ett projekt. Jag deltog exempelvis inte vid någon doktorspromotion när jag var klar med min avhandling. Men min befordran, den ska jag fira! Och om jag har möjlighet att gå på en professorsinstallation – vem vet om sådana arrangeras i sådana här tider – ska jag faktiskt sätta på mig en klänning och gå dit, säger Emma och ler.