Experter: Coronapandemin och covid-19

Vaccinering

Säkerhet kring vaccineringar

Jan Lötvall är professor i allergisjukdomar, och har genom åren arbetat med inflammation i luftvägarna, aerosoler och även under senaste åren vaccinutveckling. Jan kan svara på frågor om säkerhet kring vaccineringar, experimentell vaccinutveckling och exosomer.  
Jan Lötvall, professor i allergisjukdomar, telefon: 031–786 6717, 070–688 20 05, e-post: jan.lotvall@gu.se

Slemhinneimmunitet och vaccinimmunologi

Ali Harandi är vaccinexpert, med pågående forskning inom slemhinneimmunitet och vaccinimmunologi, inklusive covid-19, ebola och fattigdomsrelaterade sjukdomar.
Ali Harandi, docent i klinisk immunologi, telefon: 073-346 6967, e-post: ali.harandi@microbio.gu.se

Vaccinationsvilja

Vilka faktorer spelar störst roll för människors vilja att vaccinera sig mot smittsamma sjukdomar? Björn Rönnerstrand är expert på kollektivt agerande i samband med folkhälsoproblem. Under coronapandemin har han studerat attityder till vaccination, och i synnerhet hur förtroende och tillit påverkar vaccinationsviljan.
Björn Rönnerstrand, fil dr. i statsvetenskap och forskare på SOM-institutet, telefon: 031–786 6493, e-post: 073–778 1789,  e-post: bjorn.ronnerstrand@som.gu.se

Vaccinskepsis – erfarenheter från eboladrabbade länder

Under sommaren kommer en stor del av den svenska befolkningen att vaccineras. Samtidigt finns det en del som ställer sig kritiska och avböjer sprutorna. Syna Ouattara har studerat hur människor i Västafrika reagerade inför att vaccineras mot ebola, och han menar att det finns paralleller till dagens situation vad gäller covidvaccinet.
Syna Ouattara, fil dr. i socialantropologi, e-post: syna.ouattara@globalstudies.gu.se

Tillgången till vaccin – avtal med leverantörer

Rolf Dotevall är jurist, professor i handelsrätt och forskar bland annat i avtals- och skadeståndsrätt men även i handelsrättsliga frågor. Han har bland annat publicerat flera böcker som rör styrelseledamots och verkställande direktörs skadeståndsansvar. Avtalet med Astra Zeneca har lett till diskussioner och olika sidor tolkar formuleringarna i avtalet på olika sätt. Rolf kan hjälpa till att bena ut de olika perspektiven och vilka kärnfrågorna är.
Rolf Dotevall, professor i handelsrätt, telefon: 031–786 1527, 070–679 3138, e-post: rolf.dotevall@law.gu.se

Tidig vaccination före bakteriologin

Daniel Larsson är historiker och forskar framför allt om infektionssjukdomar och deras demografiska effekter i Skandinavien under försörjningskriser på 1600- och 1700-talen. Men han har även skrivit om 1800-talets kolera och det omfattande hygieniska reformarbete som skedde i städerna då, och studerat tidig vaccination och idéer kring sjukdomsprevention före bakteriologin.
Daniel Larsson, fil. dr i historia, e-post: daniel.larsson@history.gu.se

Medicin och hälsa

Coronaviruset

Tomas Bergström bedriver antiviralforskning med fokus på luftvägsvirus som corona. Han svarar gärna på covid-19-frågor om diagnostik och virusforskning inkluderande antiviral behandling.
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi, telefon: 070–526 4369, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se

Magnus Gisslén är övergripande ansvarig för den kliniska forskningen om covid-19 och hiv inom Sahlgrenska akademin, kliniskt ansvarig för covid-19 och hiv på universitetssjukhuset. Han svarar gärna på frågor om covid-19 och hiv.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–641 22 60, e-post: magnus.gisslen@infect.gu.se

Om påverkan på personer med svår lungsjukdom

Jesper Magnusson, överläkare på Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där han är verksam i olika forskningsprojekt. Jesper kan svara på hur frågor om hur corona-utbrottet kan påverka personer med svår lungsjukdom och personer som genomgått lungtransplantation.
Jesper Magnusson, PhD i invärtesmedicin, telefon: 070–791 7255, 031–342 7395, jesper.magnusson@gu.se 

Låg- och medelinkomstländers förutsättningar vid eventuell spridning

Rune Andersson deltar i pågående projekt rörande luftvägsinfektioner i Etiopien, DR Kongo och Tanzania. Han kan svara på frågor om förutsättningar vid eventuell spridning av covid-19 i låg- och medelinkomstländer, med generellt sämre luftvägshälsa (eldning inomhus, tobaksrökning, trafik), högre dödlighet i luftvägsinfektioner och brister inom exempelvis diagnostik och intensivvård.
Rune Andersson, senior professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–644 1238, e-post: rune.andersson@gu.se

Coronakrisens etiska utmaningar

Covid-19-pandemin ställer samhällen inför svåra etiska ställningstaganden. Vem ska få potentiellt livsnödvändig intensivvård om behovet av sådan vård blir så stort att inte alla kan få hjälp? Hur stora inskränkningar i människors frihet kan accepteras för stoppa smittspridningen? Christian Munthe och Erik Malmqvist forskar om etik på hälso- och sjukvårdens och folkhälsans områden samt bidrar med etisk kompetens vid läkemedelsprioriteringar i Västra Götalandsregionen. Bengt Brülde har redigerat den enda svenska läroboken om folkhälsoarbetets etik. De har alla stor erfarenhet av att resonera kring frågor av detta slag.
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, epost: christian.munthe@gu.se
Erik Malmqvist, universitetslektor i praktisk filosofi och docent i medicinsk etik, epost: erik.malmqvist@gu.se
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, e-post: bengt.brylde@filosofi@gu.se

Spridningen av corona – äldre

Äldre är den grupp som drabbas hårdast av Coronaviruset. 90 procent av de döda i Italien är över 70 år. Kunskap om äldre är därför viktigt för att minska smittspridningen. Många äldre är mycket aktiva och känner sig inte gamla. De känner motstånd inför att bli utpekade som en riskgrupp. Fördomar om äldre, ålderism, kan göra att de inte tar till sig rekommendationerna. Hälsoriskerna av isolering är också större hos äldre. En annan grupp är sköra äldre med hemtjänst eller äldreboende. De är helt beroende av andra för att inte bli smittade. Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet, har kunskap om äldre.
Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, telefon: 070–943 3681, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Att arbete på distans

I samband med coronavirusets utbredning har det skett en ökning av personer som börjat arbeta på distans med kort varsel. Hur ska man som arbetstagare och arbetsgivare agera för att få en hälsosam arbetssituation och arbetsmiljö? Stefan Oliv kan svara på frågor om hälsosamt distansarbete.
Stefan Oliv, med. dr i arbets- och miljömedicin, telefon: 076–117 9189, e-post: stefan.oliv@amm.gu.se

Inverkan på folkhälsan och samhällets möjligheter att möta och återhämta sig 

Amir Khorram-Manesh är katastrofmedicinaren med helhetssyn på katastrofer. Katastrofer orsakas ju inte enbart av naturens krafter utan även av människor (terrorattacker), biologiska, radiologiska och kemiska ämnen. Det finns många faktorer som kan påverka folkhälsan och ett samhälle allvarligt, detta ser vi inte minst under den pågående covid-19-pandemin. Med sin kirurgiska bakgrund inom trauma, forskar Amir om olika faktorer som kan leda till katastrofer, deras inverkan och hantering, samt hur samhället kan öka sin motståndskraft för att möta och hantera dessa händelser. Amir förklarar och svarar gärna på frågor om hur samhället och hälso- och sjukvården kan rusta sig inför kriser, om hur vi på bästa sätt kan förebygga, förbereda, möta och återhämta oss efter en allvarlig kris, och samtidigt dra lärdomar där av. 
Amir Khorram-Manesh, docent i kirurgi och adjungerad universitetslektor inom katastrofmedicin och trauma, telefon: 070–772 2741, e-post: amir.khorram-manesh@surgery.gu.se

Massmedia och kommunikation

Svenska mediers hantering av epidemier

Medierna har rapporterat mycket om det nya coronaviruset som i slutet av förra året började spridas från Wuhan i Kina. Marina Ghersetti och Bengt Johansson forskar om journalisters syn nyhetsvärdering, kriskommunikation och sociala medier. De har bland annat studerat hur ebolautbrottet, svininfluensan och fågelinfluensan skildrats i svenska medier och sociala medier.
Marina Ghersetti, docent i journalistik och mediekunskap, telefon: 031–786 1215, e-post: marina.ghersetti@jmg.gu.se
Bengt Johansson, professor i journalistik, telefon: 031–786 4984, 070–221 2402, e-post: bengt.johansson@jmg.gu.se

Myndigheters kommunikation i krissituationer

Orla Vigsø forskar bland annat i hur myndigheterna med sin kommunikation skapar förtroende i krissituationer. Det kan handla om samstämmighet i innehållet och rekommendationerna från olika myndigheter, men även hur situationen beskrivs i relation till mediernas bild.
Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 031–786 4998, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

IT

Fixar den offentliga sektorn välfärden under pandemin?

Coronapandemin har påverkat landets offentliga sektor. Kommuner, regioner och statliga verksamheter har tvingats nedprioritera digitala utvecklingsinsatser och istället fokuserat på snabb anpassning till pandemin. Hur påverkar det invånare och medborgare framöver?
Johan Magnusson, docent i informatik, telefon: 073−310 0327, e-post: johan.magnusson@ait.gu.se

Ekonomi (globalt och nationellt) 

Coronakrisen, ekonomin och klimatet

Hur påverkar coronapandemin klimatfrågan? Krisen beskrivs ibland som ett tillfälle att ställa om samhället, men kan och bör de statliga stödpaket som nu initieras användas till klimatomställning? Eller finns det en risk att pandemin i stället leder till bakslag för klimatarbetet? Thomas Sterner kan kommentera kopplingar mellan coronakrisen, ekonomin och klimatet.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 031–786 13 77, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se

Virusets påverkan på turismen

Under 2010-talet har antalet kinesiska turister i Europa ökat markant. 2018 gjordes 347 000 kommersiella övernattningar från Kina i Sverige, vilket var två procent av alla utländska övernattningar i vårt land. John Armbrecht kan svara på frågor om hur det nya coronaviruset kan komma att påverka turismen.
John Armbrecht, ekon. dr i marknadsföring, telefon: 031–786 5122, e-post: john.armbrecht@handels.gu.se

Virusets effekter på den globala ekonomin

Vilka finansiella effekter orsakar pandemin och hur kan effekterna hanteras? Erik Andersson, som forskar om global politisk ekonomi och makt och förändring, kan svara på frågor om pandemins finansiella effekter på den globala ekonomin. Erik kan också svara på frågor om vilka förutsättningar som finns för ekonomisk-politisk förändring. Erik har i sin forskning skrivit om finansmarknader och globala institutioner, vardagslivets betydelse för den globala ekonomin, och om global rättvisa och hållbarhet.
Erik Andersson, docent i freds och utvecklingsforskning, telefon: 031−786 4678, e-post: erik.andersson@globalstudies.gu.se

Virusets effekter på svensk ekonomi

I en globaliserad värld där världens ekonomier är tätt sammanflätade påverkar det nya coronaviruset inte bara den kinesiska ekonomin, utan även den svenska. Till exempel blir elektroniska komponenter tillverkade i Kina kvar i landet när flyg ställs in, vilket bland annat leder till bilar inte kan färdigställas. Johan Woxenius forskar på logistik och transportkedjor och kan berätta mer om vilka effekter det nya coronaviruset kan få på svenskt näringsliv.
Johan Woxenius, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1453, e-post: johan.woxenius@gu.se

Virusets effekter på arbetsmarknaden och svenska företag

Insatser mot spridningen av Coronaviruset skapar dramatiska ekonomiska effekter. Företag i många branscher varslar anställda om uppsägning och nya åtgärder, till exempel korttidspermittering, inrättas av staten för att begränsa effekterna för företagen och de anställda. Ola Bergström har bedrivit forskning om omställning, neddragningar och nedläggningar i Sverige och Europa under 20 år och kan berätta om hur omställning går till, hur de anställda tas om hand och vilka effekter coronakrisen kan få på arbetsmarknaden och svenska företag.
Ola Bergström, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1544, e-post: ola.bergstrom@gu.se

Det nya coronaviruset – Ett hårt slag mot detaljhandeln

När nu Covid-19 sprids i samhället får det en direkt effekt på vad och hur vi köper. Gabriella Wulff, konsumtionsforskare, Gothenburg Research Institutet vid Göteborg universitet, forskar kring klädindustrin och ser nu nya trender för att minimera skadorna av utebliven försäljning i samband med pandemin. Det handlar om att klädbutiker satsar på kampanjer och reor för att locka till köplust, såsom erbjudande om fri frakt för att få kunder att handla mer online. Det visar sig även i att fastighetsägare tillfälligt erbjuder butiker hyresfritt för att minska förluster för företagen. Frågan är om det räcker för att förhindra att verksamheter går under i den kris som uppstått?
Kontakt:
Gabriella Wulff, ekon. dr i företagsekonomi, telefon: 031–786 1469, e-post: gabriella.wulff@handels.gu.se

Generositet och samarbete i kristider

Varför ställer vi upp mer i kristider, sätter upp lappar i trapphus om erbjudande att handla mat, håller butiker öppna tidigare för riskgrupper och så vidare, samtidigt som människan annars kan vara ganska självisk? Vad är det som triggar oss att hjälpa till och vad är det mer allmänt som gör att vi ibland agerar i snävt egenintresse och ibland agerar för samhällets eller andras bästa? Olof Johansson Stenman har bland annat forskat om samarbete och generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: olof.johansson@economics.gu.se

Psykologi

Spridningen av corona – information och emotion

Spridningen av det nya coronaviruset handlar inte bara om information, utan också om emotion. Ett besked känns väldigt oroande, ett annat lugnar något. Att underskatta risken för spridning är naturligtvis farligt. Att överskatta risken är inte heller bra. Det kan leda till omotiverade och dyrköpta initiativ. Psykologin kan bidra till att bättre förstå hur vi tar in och värderar information som inte bara påverkar vad vi vet, utan också hur vi känner. Detta kan Pär Anders Granhag berätta mer om.
Pär Anders Granhag, professor i psykologi, telefon: 031–786 1647, mobil: 073–310 7297, e-post: pag@psy.gu.se

Social medier på gott och ont – om rädslor, medmänsklighet och engagemang för andra

Sociala medier beskrivs ibland som inkräktande på den sociala verkligheten och som en plattform för desinformation och allmänt tyckande. Inför stora händelser och kriser används sociala medier som informationskanal både av myndigheter, opinionsbildare och privatpersoner, på gott och ont. Närvaron på sociala medier kan innebära utsatthet och orsaka olika sorters rädsla – men ofta skapas där sociala samspel och gemenskaper som ger delaktighet och engagemang för andra människor och för vårt samhälle. I en kristid kan vi gå samman och erbjuda hjälp och resurser till dem som är utsatta. Sociala medier kan också erbjuda dem som inte har möjlighet att delta i de vanliga sociala aktiviteterna att kunna samspela med andra människor. Margareta Bohlins forskar och undervisar inom psykologi med speciellt fokus på sociala medier.
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 5575, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Känslors och tankars påverkan på våra bedömningar och beslut

Pär Bjälkebring forskar om hur känslor och tankar påverkar våra bedömningar och beslut. Exempelvis hur våra tankar och känslor om risk påverkar beslut vad gäller vaccin. Pärs fokus ligger på ånger, hur vi förstår siffror och procent (matematiskt tänkande), samt skillnader i beslutsfattandeförmåga mellan äldre och yngre.
Pär Bjälkebring, forskare i beslutsfattande/psykologi, e-post: par.bjalkebring@psy.gu.se. (Telefon: 031–786 1938, men nås oftare och snabbare via e-post). 

Corona-viruset, myter och intelligensfällan

Varför tror vi på och är sårbara för, sådant som inte har stöd i fakta, till exempel myter och fake-news? Varför sprider smarta, intelligenta och annars kunniga personer budskap som inte baseras i fakta och vetenskap? Varför tror smarta personer på märkliga saker?
Magnus Lindwall, professor i hälsopsykologi, tel: 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Ledarskap under hög osäkerhet

Vad gör osäkerhet med medarbetare och arbetsgrupper i arbetslivet?Vilka psykologiska effekter får osäkerhet på oss, och hur ska man som organisation förhålla sig till osäkerhet från ett ledarskapsperspektiv och ett hälsoperspektiv?
Leif Denti, universitetslektor i psykologi, tel: 073–993 1500, e-post: leif.denti@gu.se 

Hur skapar vi en hållbar beteendeförändring i Corona-pandemin?

Mycket av Covid-19 diskussionen handlar om beteende och beteendeförändring. Men hur skapas en hållbar beteendeförändring hos befolkningen? Vilka strategier skapar en hållbar motivation som vi kan leva med och hålla i, och vilka leder till en kortsiktig ”tomte-bloss-förändring” som snabbt dör ut? Magnus Lindwall är professor i psykologi och forskar om motivation.
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Demokratiutveckling, krig och konflikter

Hur påverkar pandemin pågående krig och konflikter?

Helena Lindholm, som forskar om krig, väpnat våld och konflikter med fokus på Mellanöstern, kan svara på frågor om hur pandemin påverkar och påverkas av krig och konflikter. Helena kan också svara på frågor om situationen i Palestina; Gazaremsan och Västbanken samt om hur migranter och flyktingar påverkas av krisen.
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 070−393 2796, e-post: helena.lindholm@gu.se

Vilken inverkan kan coronakrisen ha på demokratiutvecklingen i Mellanöstern?

Isabell Schierenbeck kan svara på generella frågor om Mellanösternpolitik och israelisk inrikespolitik.
Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap, telefon: 070–891 7518, e-post: isabell.schierenbeck@globalstudies.gu.se

Så påverkar hotet om en epidemi

Vad vi kan lära av tidigare virusutbrott

Syna Ouattara forskar i eboladrabbade områden i Västafrika och kan berätta vad det går att lära sig av tidigare epidemier för att förstå reaktionerna vid den pågående spridningen av det nya coronaviruset i länder som till exempel Kina. Det handlar om social mobilisering och samhällsengagemang, ryktesspridning, spekulationer om virusets uppkomst och spridning, samt snabb spridning av smittan till tätbefolkade städer.
Syna Quattara, fil. dr i socialantropologi, telefon: 031−786 5633 , 073−925 4174, e-post: syna.ouattara@globalstudies.gu.se, skype: Ouattara.syna

Historia

Svåra epidemier genom historien

Daniel Larsson är historiker och forskar framför allt om infektionssjukdomar och deras demografiska effekter i Skandinavien under försörjningskriser på 1600- och 1700-talen. Men han har även skrivit om 1800-talets kolera och det omfattande hygieniska reformarbete som skedde i städerna då.
Daniel Larsson, fil. dr i historia, e-post: daniel.larsson@history.gu.se

Om Kina

Det kinesiska vardagslivets påverkan på coronavirusets spridning
Vilken inverkan kan firandet av det kinesiska nyåret ha på virusets spridning och varför har den kinesiska staten förlängt ledigheten för högtiden i flera storstäder? Påverkar vardagslivet i storstäderna hur viruset sprider sig och hur har informationen om viruset tagits emot av den kinesiska befolkningen? Kinaexperten och socialantropolog Maris Gillette har lång erfarenhet av fältarbete i urbana miljöer runt om i Kina och kan ge svar på frågor om kultur och meningsskapande i relation till virusutbrottet.
Maris Gillette, professor i socialantropologi, telefon: 031–786 5146, mejl: maris.gillette@gu.se

Kinas krishantering

Hur fungerar Kinas parti- och statsapparat, och hur brukar de hantera kriser? Hur påverkar den absoluta kontrollen över media och information trovärdigheten och tilliten, och hur fungerar kinesiskt samhälle och kultur i stort? Kinaexperten Fredrik Fällman bodde i Beijing när sars-epidemin nådde sin höjdpunkt 2003. Dessutom har han studerat i Wuhan och varit tillbaka många gånger så han har stor kännedom om staden där utbrottet av coronaviruset började.
Fredrik Fällman, docent i sinologi, telefon: 031–786 4621, e-post: fredrik.fallman@sprak.gu.se